Inledning: Vilken position en revisor innehar kan bero pÄ ett flertal faktorer. Bland annat styrs revisorns position av revisionsbyrÄns krav och demografi. Revisorns identitet Àr ocksÄ nÄgot som kan pÄverkas av en rad olika faktorer, vilka skapar incitament för att revisorn identifierar sig med revisionsbyrÄn, klientföretaget eller professionen. DÄ det Àven har visat sig att relationer inom revisionsbyrÄn, klientföretaget eller professionen kan pÄverka revisorns position, Àr det dÄ möjligt att det finns en samvariation mellan revisorns identitet och position? Problemformulering: Vilka faktorer pÄverkar revisorns position och identitet? Hur samvarierar revisorns identitet och uppnÄdda position? Syfte Syftet med denna uppsats Àr att förklara vilka faktorer som pÄverkar revisorns position och dess identitet samt hur revisorns identitet och position samvarierar.

Synen inom den sociala barnavÄrden har gÄtt frÄn att se pÄ familjen som ett system som skapade problembÀrare till att se familjen som en resurs. Vid placering av barn i familjehem skall det, enligt 6 kap 5§ SoL, övervÀgas om en placering i barnets nÀtverk Àr möjligt. Syftet med uppsatsen var att utifrÄn ett antal intervjuer med socialsekreterare fÄ en förstÄelse för deras syn pÄ att placera barn inom nÀtverket. Fem centrala teman anvÀnds genomgÄende i uppsatsen. Dessa var nÀtverket, lagens tydlighet, utredning av familjehem, övervÀgande och uppföljning.

Trenden Àr att det stÀlls högre krav pÄ börsnoterade bolag att redovisa mer omfattande extern bolagsinformation genom Ärsredovisningen. En del av informationen behandlar bolagens exponering och hantering av risker, ett omrÄde som fÄtt större utrymme med Ären eftersom riskredovisningen har stor betydelse för bolag som sÄvÀl anvÀndare. Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur börsnoterade bolag genom extern redovisning av risk kan efterstrÀva minskad informationsasymmetri och ökad legitimitet omkring en ekonomisk turbulent tidsperiod. För att adressera studiens syfte har en longitudinell flerfallsstudie i svenska börsnoterade skogs- och tillverkningsbolag genomförts mellan Ären 2006-2012. Ett aktörssynsÀtt antogs dÀr bolagens Ärsredovisning analyserades genom diskurs- och innehÄllsanalys.

För att ett företag ska bli lönsamt krÀvs anpassning till kundens efterfrÄgan. DÄ de flesta kunder tar majoriteten av alla köpbeslut pÄ plats i butiken, blir varuexponeringen i mÄnga fall avgörande. Genom att skapa en inspirerande varuexponering som framhÀver de ekologiska klÀderna kan företag sÄledes pÄverka fler kunder att handla ekologiskt och pÄ sÄ sÀtt öka efterfrÄgan. Syftet med vÄr studie Àr att granska hur Gina Tricot, Lindex och Polarn O. Pyret exponerar sina ekologiska klÀder i butik samt att studera exponeringsmetoder butikerna kan applicera pÄ sitt ekologiska sortiment, för att pÄverka försÀljningen.

Mitt projekt startade med ingÄngen att jag skulle söka efter olika ytor. Jag valde ut material som jag ville arbeta med och gjorde dÀrefter olika tester i dessa. Det blev ett utforskande som ledde mig Ät ett annat hÄll Àn jag trott, till ett material som jag tidigare aldrig arbetat med, papper. Papprets mÄnga egenskaper och förmÄga att anta nya uttryck har fascinerat mig genom hela projektets gÄng. En av dess egenskaper Àr dess lÀtthet vilket har inneburit att jag har kunnat arbeta i ett större format Àn tidigare.

Bakgrund: MP3-spelarens historia Àr inte sÀrskilt lÄng, utan snarare intensiv. Marknaden för MP3-spelare Àr idag stor, under Är 2005 sÄldes hela 855 800 spelare i Sverige. NÀstan alla teknikföretag sÀljer nÄgon variant av spelare och de finns i alla storlekar och utseenden. Trenden Àr att skapa sÄ annorlunda MP3-spelare som möjligt, och vikten av att differentiera sig genom att skapa ett mervÀrde Àr central. De största aktörerna pÄ marknaden har varierat under de senaste Ären, mycket beroende pÄ vem som slÀppt den senaste och mest uppskattade spelaren.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att studera olika mÀrken av MP3-spelare och dess konsumenter, och dÀrigenom undersöka vilka faktorer konsumenterna anser skapar mervÀrde i den konkurrensutsatta branschen för MP3-spelare.

Sammanfattning Viberg, Cecilia. (2010). Den framgÄngsrika individuella utvecklingsplanen. (The successful development plan.) Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, 90 hp, Malmö Högskola. Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka och öka förstÄelsen för hur man arbetar med individuella utvecklingsplaner som fungerar. Jag frÄgar mig alltsÄ hÀr hur ett framgÄngsrikt arbete med den individuella utvecklingsplanen (iup) kan gestalta sig.

Syfte: Syftet Àr att kritiskt granska en eventuell bostadsbubbla i Sverige utifrÄn tre rapporter och erfarenhet frÄn tidigare bubblor.Bakgrund: Huspriserna i Sverige har ökat markant de tio senaste Ären och skuldsÀttningsgraden har följt samma mönster. En ökad oro för bostadsbubbla har uppkommit och debatterats om i media. Tidigare finanskriser visar pÄ att det finns likheter med dagens situation. Dessa finanskriser har slagit hÄrt mot ekonomin, dÀrför Àr det essentiellt att upptÀcka och stoppa en framtida finanskris.   Metod: Tre rapporter granskas genom en litteraturstudie.

Syfte: Syftet Àr att undersöka hur olika motivationsfaktorer kan pÄverka de anstÀllda, samt undersöka i vilken mÄn ledaren anvÀnder sig av motivationsfaktorerna. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr studiens data bestÄr av litteratur, intervjuer samt internetkÀllor. Empirin bestÄr av totalt Ätta intervjuer, tvÄ stycken med ledarna frÄn de olika företagen och de resterande med medarbetarna . Dessa intervjuer har varit vÀldigt detaljerade och detta har medfört att vi har kunnat göra en bra jÀmförelse med teorin samt mellan ledarna och medarbetarna. Resultat & slutsats: De resultat som vi kom fram till var att motivationsfaktorer Àr a och o i ett företag, dock finns det ingen gyllene vÀg att följa, man mÄste utifrÄn sina förutsÀttningar och sina mÄl hitta sin egen vÀg. Samt kom vi fram till att dessa faktorer endast ger effekt dÄ de ges pÄ rÀtt sÀtt efter de omstÀndigheter och förhÄllanden som föreligger. Förslag till fortsattforskning: Det hade varit intressant att genomföra liknande studie fast i större skala för att se om resultatet fortfarande Àr detsamma eller om det skiljer sig. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen har bidragit till att vi har fÄtt en insikt om att motivation inom företagen kan variera beroende pÄ vilka företag det Àr och hur de arbetar .

Att mÀnniskor blir alltmer fysiskt inaktiva i sina liv Àr ett faktum och ett vÀxande samhÀllsproblem. Folks hÀlsa blir allt sÀmre och mÄnga sjukdomar hade kunnat förhindras med hjÀlp av ett enkelt recept, fysisk aktivitet. En lösning skulle kunna vara friskvÄrdsaktiviteter. I studiens syfte stÀlls frÄgan varför folk vÀljer att vara fysiskt inaktiva respektive fysiskt aktiva under friskvÄrdstiden i Företag AB. Det efterfrÄgas ocksÄ om det finns möjligheter att skapa mer fysisk aktivitet bland personalen genom en förÀndrad friskvÄrd i Företag AB.Total 91 % utav respondenterna i studien vill ha friskvÄrd i företaget.

Mitt projekt startade med ingÄngen att jag skulle söka efter olika ytor. Jag valde ut material som jag ville arbeta med och gjorde dÀrefter olika tester i dessa. Det blev ett utforskande som ledde mig Ät ett annat hÄll Àn jag trott, till ett material som jag tidigare aldrig arbetat med, papper. Papprets mÄnga egenskaper och förmÄga att anta nya uttryck har fascinerat mig genom hela projektets gÄng. En av dess egenskaper Àr dess lÀtthet vilket har inneburit att jag har kunnat arbeta i ett större format Àn tidigare.

Med detta examensarbete vill jag redogöra för hur Funktionsinriktad MusikTerapi kom till, och vad dess metod (den s.k. FMT-metoden) gÄr ut pÄ. Med tvÄ fallbeskrivningar vill jag redovisa hur jag arbetat med metoden med tvÄ personer. UtifrÄn de tvÄ fallbeskrivningarna ska jag försöka svara pÄ om, och hur FMT kan skapa förutsÀttningar för utveckling av stabilitet. Min slutsats Àr att jag, med hjÀlp av olika sÀtt att stÀlla upp instrument, anvÀndning av attribut och sÀtt att utforma en session, kunnat stÀrka och utveckla de tvÄ personernas stabilitet..

I takt med allt mer ?slimmade? organisationer och ökade ekonomiska krav pÄ företagen stÀlls det dessutom högre krav pÄ de anstÀllda. De senaste mÄnadernas ekonomiska kriser över vÀrlden har dessutom lett till att mÄnga sÀgs upp frÄn sina arbetsplatser, men vad hÀnder med dem som blir kvar pÄ arbetsplatsen? Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om konsekvenserna av uppsÀgning pÄ grund av arbetsbrist blir ett arbetsmiljöproblem för de anstÀllda som blir kvar pÄ en arbetsplats efter en massuppsÀgning. Anledningen till att jag har valt att skriva den hÀr uppsatsen Àr att jag Àr intresserad av frÄgor om arbetsmiljö och hur anstÀllda pÄverkas av en ökad arbetsbelastning och vilka faktorer som pÄverkar den psykosociala arbetsmiljön.

Med rötter i hermeneutiken och fenomenologin Àr föreliggande arbete en livsvÀrlds-fenomenologisk studie dÀr tvÄ gymnasieelever med diagnosen Asperger syndrom (AS) har följts under tre Är genom en individuell kurs Individ och omvÀrldsuppfattning. SjÀlva undersökningen bygger pÄ personliga intervjuer efter avslutad gymnasietid.Syftet med studien Àr att ta reda pÄ de tvÄ ungdomarnas upplevelser av olika skolsituationer i gymnasieskolan- en del av en skola för alla. I intervjumaterialet utkristalliseras nio omrÄden eller grupper. Dessa Àr följande:MissförstÄnd uppfattade av eleverna i förhÄllande till lÀrarenOro eller nervositet i en skolsituationEgenheterKompisrelationerFörÀndringarIndividuell stödkursLÀrares agerandeStödReflektioner över egna framtiden samt vad man bör tÀnka pÄ i skolanI resultatet framkom att bÄda eleverna ansÄg att den individuella kursen har betytt mycket för den personliga utvecklingen, men ingen av dem skulle vilja ha stöd som syntes eller som nÄgra klasskompisar visste om. Den ena eleven har genom den individuella kusen distanserat sig till AS och betraktar nu AS sÀr-skilt frÄn den egna personligheten.

Syftet med studien var att pÄ en förskoleavdelning belysa den kommunikation och interaktion som sker mellan pedagoger och barn. Studien hade sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet dÀr dom centrala delarna i studien var att observera den miljö och kommunikation som finns pÄ avdelningen. Detta ledde till följande frÄgestÀllningar för studien: Hur arbetar pedagoger i förskolan med lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, Hur ser kommunikationen och interaktionen ut mellan pedagogerna och barnen, Hur anvÀnds den pedagogiska miljön i förskola ur ett sociokulturellt perspektiv? Med videoobservationer som genomförts pÄ en förskoleavdelning med totalt 18 barn och 4 vuxna sÄ har jag kunnat observera kommunikationen och interaktionen i den pedagogiska miljön pÄ en djupare nivÄ. Det visade sig att tidigare forskning om barns kommunikation och samspel med vuxna var till stor hjÀlp för att belysa de resultat som innefattas i studien.