Riskkapitalbranschen Àr en vÀxande bransch i Sverige och bÄde en viktig finansiÀr samt kunskapskÀlla för bÄde nystartade företag och företag med ambition att vÀxa sig stora och internationella. Beroende pÄ vart i livscykeln ett företag befinner sig stÄr de inför olika utmaningar och behöver hjÀlp med olika saker, en hjÀlp som riskkapitalbolagen kan bidra med. Studien syftar till att generera kunskap om svenska riskkapitalbolag och bidra med kunskap till den kunskapslucka vi observerat inom Àmnet. Studien fokuserar pÄ nÀtverksstrukturen bland de företag som svenska riskkapitalbolag har valt att investera i samt skillnaden i nÀtversstrukturen beroende pÄ vart i livscykeln företagen befinner sig.Med en kvantitativ metod har vi, genom att identifiera relationerna mellan de företag som riskkapitalbolagen investerar i, kartlagt nÀtverken mellan de olika aktörerna. Populationen bestod av svenska riskkapitalbolag och urvalet skedde strategiskt utifrÄn vad olika kÀllor ansÄg vara de tvÄ största och mest framgÄngsrika riskkapitalbolagen i norden.

Titel:Verkligt vÀrde - Begreppets historiska utveckling NivÄ:Kandidatuppsats i företagsekonomiFörfattare:Cecilia Hjelm och Jeannie RönnHandledare:Arne FagerströmDatum:2014-05-26Syfte:Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka viktiga hÀndelser under 1900-talet fram till idag, som har pÄverkat utveckling av begreppet verkligt vÀrde. Vidare ingÄr det i syftet att redogöra hur synen pÄ begreppet har förÀndrats över tid ur ett vÀsteuropeiskt och amerikanskt perspektiv.Metod:I studien tillÀmpas en historisk forskningsmetod som genomförs genom en litteraturstudie. Det betyder att uppsatsen enbart bygger pÄ tidigare forskning som sammanstÀlls och presenteras i en tidsaxel frÄn 1900-talets början. I tidsaxeln undersökts viktiga hÀndelser som har pÄverkat utvecklingen av begreppet verkligt vÀrde.Slutsats:Studien har visat att mycket av utvecklingen och de skiftande instÀllningarna till verkligt vÀrde har berott pÄ ett flertal kriser i bÄde USA och Europa. Kriserna har pÄverkat de olika normsÀttande organisationernas syn pÄ verkligt vÀrde och det har genom tidsaxeln visat sig bÄde bromsa och frÀmja anvÀndning och utvecklingen av verkligt vÀrde.Nyckelord:verkligt vÀrde, redovisningshistoria, IFRS 13, rÀttvisande bild, fjÀrde direktivet, true and fair.

Syftet med denna studie var att göra en metodpluralistisk uppföljning pÄ de som deltagit i Regionförbundets utbildning om att stÀrka barn- och förÀldraperspektivet i missbruks- och beroendevÄrd. Syftet var Àven att undersöka deltagarnas upplevelser om och pÄ vilket sÀtt utbildningen pÄverkat deras eget arbete med missbruksfrÄgor. Studien utgÄr frÄn en kvantitativ och en kvalitativ ansats. En enkÀtundersökning med samtliga deltagare i Regionförbundets utbildning genomfördes dÀrefter valdes tre personer för en djupgÄende intervjuer. Intervjupersonerna valdes utifrÄn olika organisationer och verksamheter.

Syftet med vÄr uppsats var att studera hur samverkan fungerar mellan skolan och socialtjÀnsten i stadsdelen Centrum i Göteborg. Vi har gjort en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat rektorer samt personal frÄn socialtjÀnsten. Vi har i vÄr studie undersökt vad vÄra informanter upplever för hinder och förutsÀttningar för samverkan, samt vad de har för förvÀntningar och förestÀllningar om varandra. Vi har i vÄr analys av vÄr empiri haft en organisationsteoretisk och en samverkansteoretisk utgÄngspunkt. I vÄrt resultat kan vi utröna hur det finns hinder som blir centrala i relation till hur samverkan fungerar gentemot vÄra informanter.

Problem: Relationsmarknadsföring fÄr en allt större plats inom det tidigare sÄ transaktionsinriktade marknadsföringsÀmnet. Att etablera och underhÄlla relationer till existerande kunder ses av mÄnga som den bÀsta vÀgen till lönsamhet. Det finns dock ett antal viktiga frÄgor att stÀlla sig inom detta omrÄde och de frÄgor vi valt att titta pÄ Àr hur företag inom dagligvaruhandeln skapar relationer till kunder och huruvida detta leder till kundlojalitet. Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka dagligvarubutikers relationsbyggande gentemot sina kunder samt huruvida detta kan skapa kundlojalitet. Metod: Det första steget för att besvara de frÄgor vi stÀllt i problemformuleringen var att genomföra en omfattande teoristudie.

Det finns, och kommer att finnas, olika sÀtt att arbeta som KME-lÀrare beroende pÄ vem man Àr, vilka intressen man har, vad man vill, vilket sammanhang man söker sig till eller hamnar i. Varje blivande KME-lÀrare behöver bena upp vad kunskapsomrÄdet KME kan betyda i den pedagogiska verksamheten och ett examensarbete ger utrymme för en sÄdan fördjupad undersökning. Vad finns det för innehÄll i begreppen kultur, medier, estetik? (www.mah.se, c) HuvudÀmnet Kultur, Medier, Estetiska uttrycksformer Àr en ny inriktning pÄ LÀrarutbildningen, Malmö högskola, och vi Àr tvÄ studenter som avslutar vÄr sista termin pÄ denna utbildning. För att fÄ en större förstÄelse för vad begreppen kultur, medier, estetiska uttrycksformer kan innefatta, och Àven frihet, individ/ kollektiv och identitet, har vi valt att fokusera vÄrt examensarbete pÄ dessa begrepp.

Forskningen har konstaterat att suggor har ett inneboende behov av att fÄ utföra bobyggnadsbeteende och att suggor som inte fÄtt nÄgot strömaterial och dÀrmed inte fÄtt möjlighet att utöva bobyggnad har haft lÀngre och svÄrare förlossningar. Syftet med denna studie var att undersöka ifall strategisk halmning har nÄgon effekt pÄ förlossningslÀngd, födslointervallet mellan 1: a- 3: e kulting, genomsnittsintervallet per kulting, andelen dödfödda kultingar samt aktivitetsgraden hos suggan under pÄgÄende förlossning. I studien ingick 56 suggor frÄn 4 konventionella gÄrdar som följdes under 2 grisningar. Vid en grisning fick de tillgÄng till 15 kg halm tvÄ dagar före förvÀntad grisning, (s.k. strategisk halmning) och vid den andra fick de istÀllet 1 kg halm dagligen innan förlossningen.

Titel: Musiknedladdning och attityder ? En kvalitativ intervjustudieFörfattare: Peter Freibergs och Linda SolbergHandled.: Annika BergströmKurs: Fördjupningskurs VT-07Syfte: VÄrt syfte att undersöka ungdomars/unga vuxnas attityder till olaglignedladdning av musik och koppla samman det med livsstil och beteende.Metod: Kvalitativ intervjustudie.Material: Tio stycken respondenterHuvudres.: Fyra av tio respondenter hade övervÀgande positiva attityder. Tre av tiohade övervÀgande negativa attityder och tre av tio hade blandade attityder.LÀttillgÀngligheten och att det Àr gratis Àr viktiga argument för de positiva. Man kan provlyssna och upptÀcka ny musik samt fÄ tag pÄ sÄdant som annars kan vara svÄrt att fÄ tag pÄ. Ur artisters synvinkel ses det som positivt att de kan nÄ ut med sin musik .Negativa argument Àr att man stjÀl nÄgons musik, vilket i slutÀndan gör att artisterna inte har rÄd att producera mer musik och att skivaffÀrer dÄ ocksÄ försvinner.

Musikerutbildningen vid högskolan för scen och musik har en kursplan som i princip bestÄr av egetövande, lektioner för respektive instrumentlÀrare, orkesterspel och spel med olika ensembler samtteoretiska kurser av olika slag som hÀnger samman med utbildningen. Kurser och övningar i gruppförekommer i vÀldigt liten utstrÀckning. I det hÀr arbetet vill jag hÀvda att utbildningen till klassiskmusiker hade kunnat förbÀttras avsevÀrt om kursplanen Àven tillfördes gruppövningar, t ex ispelteknik. Under vÄren 2012 genomförde jag tillsammans med ett antal andra blÄsmusiker pÄutbildningen andningsövningar i grupp, enligt konceptet ?The breathing gym?.

Syftet med studien var att beskriva upplevelser av fysiska funktionsnedsÀttningar efter stroke. I resultatet framkom att personer hade svÄrt att identifiera sig med sina förÀndrade kroppar och att de skÀmdes över hur de tedde sig. Personlighet kÀndes frÀmmande och de saknade sin funktionella roll. Vidare visade det att personerna hade svÄrt att utföra det som de tidigare tagit för givet som dagliga aktiviteter och intressen. Personerna kÀnde sig beroende av andra i det dagliga livet.

Examensarbetet har gÄtt ut pÄ att ta reda pÄ varför en del skolor i Karlstads kommun, anvÀnder olika mycket el under kvÀllar, helger och nÀtter. Skillnaderna Àr stora och pÄ grund av det har ett nytt begrepp, kallat elbasnivÄ, definierats. I princip Àr elbasnivÄn den effekt som anvÀnds under de tider som lokalerna inte nyttjas.Efter genomförd rangordning av elbasnivÄn med hjÀlp av en egenutvecklad excelkalkyl, för ett urval pÄ 15 skolor i Karlstads kommun, valdes tvÄ av dessa ut för vidare utredning. En skola med lÄg elbasnivÄ och en skola med hög elbasnivÄ valdes. Frödingskolan Àr den skola som har lÀgst elbasnivÄ och valdes att fungera som en referensbyggnad.

Barn som genomgÄr kriser av olika slag Àr nÄgot som vi lÀrare garanterat kommer att möta under vÄra yrkesverksamma Är. För att pÄ bÀsta sÀtt kunna hjÀlpa dessa elever behövs kunskap om vad som hÀnder nÀr ett barn drabbas av en kris och hur man ska hantera krisen. Genom vÄr undersökning ville vi ta reda pÄ hur vÀl rustade lÀrare och rektorer anser sig vara ute pÄ skolor inför dessa uppgifter. Vi har intervjuat fyra lÀrare och en rektor frÄn tvÄ olika skolor i södra Sverige för att fÄ reda pÄ vad de anser Àr deras roll nÀr ett barn hamnar i en kris. Vi har Àven undersökt hur krisplanerna frÄn dessa skolor Àr utformade.

Hösten 2004 gick jag en kurs i klÀdsömnad pÄ Folkuniversitetet. Jag hade haft lite syslöjd i skolan tidigare men kÀnde att sy, det mÄste man ju kunna. Sagt och gjort, kursen gick bra, resultatet blev en lÄngÀrmad tröja och ett vÀckt intresse för symaskiner.Under kursen slogs jag av hur trÄkig min symaskin sÄg ut. Varför gjorde den det? De anvÀnds ju av kreativa mÀnniskor och stÄr ofta framme.Under min tid pÄ FIDU i HÀllefors började jag skissa lite pÄ en symaskin, dÄ var jag fascinerad av de gamla svarta gjutgÀrnsmaskinerna med guldornament.

Studiens syfte var att beskriva hur barnets bÀsta kan konstrueras i förhÄllande till lÀmpligt förÀldraskap vid medgivandeutredningar för internationell adoption. Som metod anvÀndes kvalitativa forskningsintervjuer. Sju utredare frÄn sex olika stadsdelar i Stockholm stad intervjuades. Materialet analyserades utifrÄn ett rÀttsociologiskt perspektiv och socialkonstruktivistisk teori.Resultatet visade att lÀmpligt förÀldraskap Àr en förutsÀttning för barnets bÀsta. LÀmpligt förÀldraskap preciseras som förÀlderns egenskaper och möjligheter att ta hand om ett adoptivbarn.

Syftet med vÄr uppsats har varit att fÄ en inblick över vilka skilda synsÀtt olika arbetsgivare har pÄ att anstÀllda privatsurfar pÄ internet under arbetstid. Meningen med den hÀr uppsatsen har alltsÄ varit att försöka fÄ en uppfattning om hur olika arbetsgivare kan stÀlla sig till detta fenomen, sÄledes har vi inte haft nÄgon avsikt att jÀmföra de olika synsÀtten mot varandra.I den teoretiska referensramen har vi bland annat tagit upp fyra olika förhÄllningssÀtt som Ivarsson och Larsson (2010) menar att arbetsgivare kan ha gentemot privat internetsurfande. De Àr: officiellt förbjudet, till synes förbjudet, tillÄtet samt uppmuntrat. Dessa förhÄllningssÀtt har vi haft med oss genom hela arbetsprocessen och de har dÀrför prÀglat hela vÄr uppsats. Bland annat har vi ocksÄ tagit upp teorier kring livspusslet och dess inverkan pÄ detta beteende.