Bakgrund: Förlossningsupplevelser pÄverkar förÀldrar psykologiskt, fysiskt, socialt och kulturellt. FörÀldrarnas upplevelser av förlossningen har bÄde omedelbara och lÄngvariga effekter pÄ deras hÀlsa och relation till varandra och sitt barn. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som kan bidra till negativa förlossningsupplevelser hos förÀldrar. Metod: Datamaterialet bestod av ett frÄgeformulÀr som besvarats av 211 kvinnor som fött barn vid ett sjukhus i Norrland mellan Ären 2006-2010 och som uppgivit en negativ förlossningsupplevelse pÄ VAS-skala. Studien bygger pÄ förÀldrarnas svar pÄ en öppen frÄga "egna kommentarer" och "pappas kommentarer".

Det rĂ„der delade meningar om huruvida Sverige borde avveckla eller utveckla den kĂ€rnkraft som vi idag har. Syftet med uppsatsen Ă€r att se huruvida legitimiteten för kĂ€rnkraften har ökat eller minskat sedan 1980 Ă„rs folkomröstning. Är det de beslut som togs vid folkomröstningen 1980 som skall gĂ€lla, eller bör de styrande se till vad vĂ€ljarna vill ha i dagslĂ€get? Uppsatsen har baserats pĂ„ en litteraturstudie samt statistiskt material. De slutsatser som kan dras i frĂ„ga om den svenska kĂ€rnkraften Ă€r att frĂ„gan Ă€r nĂ„got komplicerad eftersom den styrande makten valde att se till folkets röst Ă„r 1980, men har i nulĂ€get inte kunnat verkstĂ€lla sina beslut.

Syftet med vĂ„r magisteruppsats Ă€r att undersöka kunders förvĂ€ntningar pĂ„ butiksutbudet i förhĂ„llande till en plats som frĂ„n början inte varit Ă€mnad för handel av varor och tjĂ€nster men som nu Ă€r under förĂ€ndring.Vi har anvĂ€nt oss av en kombinerad strategi. Detta innebĂ€r att vi kombinerat en kvantitativ enkĂ€tundersökning som genomfördes under tre dagar pĂ„ en flygbuss mellan Helsingborg och Ängelholm med tre stycken kvalitativa telefonintervjuer som vardera tog mellan 15-20 minuter. Vi analyserar vĂ„rt empiriska material ur ett kvalitativt perspektiv.Denna magisteruppsats grundas frĂ€mst pĂ„ teorier om förvĂ€ntningar och förestĂ€llningar som pĂ„verkar dessa, samt platser. Vi anvĂ€nder oss av begrepp som förvĂ€ntningsdynamik, plats och ickeplats. Teorikapitlet utmynnar sedan i en modell baserad pĂ„ dessa teorier.Vi har kunnat visa att flygplatsen som plats starkt pĂ„verkar flygresenĂ€rernas förvĂ€ntningar.

Domesticeringsprocessen innebÀr bland annat en beteendemÀssig förÀndring hos djur genom avel och skiljer sig frÄn tÀmjning dÄ tamhet innebÀr att en individ under sin livstid lÀr sig beteenden som gör den hanterbar av mÀnniskan. Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ nÀr, varför och hur renen blev domesticerad och ifall nÄgot annat djur hade kunnat ersÀtta renen som husdjur. Renen (Rangifer tarandus), som lever i vÀrldens nordligaste delar, har varit en viktig födokÀlla för mÀnniskan sedan stenÄldern. Det finns bevis pÄ att renen anvÀnds som transport- och mjölkdjur sedan Ätminstone 5000 Är tillbaka, vilket kan vara början till dess domesticering. Vissa författare menar dock att det var först senare, pÄ medeltiden nÀr samerna började övergÄ till storskalig betesdrift (pastoralism), som domesticeringsprocessen började. Att man övergick till ett pastoralt system berodde frÀmst pÄ ekonomiska förÀndringar i Skandinavien och Ryssland.

Syftet med denna studie har varit att granska den forskning som fanns beskriven i vetenskapliga artiklar omkring de problem som uppstÄr och de upplevelser som kvinnan fÄr vid insÀttning av spiral. I en litteraturstudie valdes sju artiklar ut och deras vetenskaplighet studerades. Alla sju artiklarna var baserade pÄ kvantitativa studier. Resultatet visade att smÀrta tillsammans med spiralinsÀttning var mycket vanligt. Den kategori av kvinnor som upplevde mest smÀrta var de kvinnor som inte hade fött barn pÄ det naturliga sÀttet.

SammandragAtt organisationer lÀr Àr ofta en förutsÀttning för att nÄ goda resultat. Viktigt för lÀrandet Àr att kunna bevara sin kompetens och utveckla den. Genom att forma en lÀrande organisation Àr detta möjligt. Med finanskrisen 2008 och den rÄdande lÄgkonjunkturen har mÄnga organisationer varit tvungna till stora nedskÀrningar. Detta gÀller inte minst flygbolaget SAS.

Syftet med undersökningen var att beskriva och analysera olika arbetssÀtts betydelse för elevers motivation för lÀsning. Vidare ville vi undersöka elevers uppfattningar om vad som skapar och utvecklar deras lÀslust i skolan. Undersökningen utgick frÄn fyra arbetssÀtt vilka var höglÀsning, tyst lÀsning, lÀslogg samt boksamtal. UtifrÄn litteratur har vi kunnat faststÀlla att samtliga av dessa fyra arbetssÀtt har betydelse för skapandet och utvecklandet av lÀslusten samt motivationen för lÀsning. Vi anvÀnde oss av enkÀter för att göra ett urval av undersökningsgrupp.

Abstrakt Detta Àr en D-uppsats om Àmnet ?MÀns vÄld mot kvinnor?. Uppsatsen Àr kvalitativ och jag har intervjuat 8 kvinnor som har levt i vÄldsamma relationer. Jag har Àven intervjuat en socionom vid kvinnojouren och en polis som i sitt arbete kommer i kontakt med detta fenomen. Mitt huvudsyfte genom denna undersökning har varit att förstÄ och förklara vad som fÄr en kvinna att stanna i ett destruktivt förhÄllande dÀr vÄld förekommer.

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att ge en historisk överblick över de svenska betygssystemen och att se pÄ hur begreppen kunskap, betyg och bedömning diskuteras i de nationella lÀroplanerna. I Sverige har vi haft tre olika betygssystem; det absoluta, det relativa och dagens mÄl- och kunskapsrelaterade. I det absoluta betygssystemet graderades betygen i form av bokstÀver och eleverna betygssattes i jÀmförelse med varandra. Betyg i ordning och uppförande sattes men togs bort i och med Lgr 69. Med Lgr 62 kom ett nytt betygssystem, det relativa, Àven hÀr betygssattes eleverna i relation till varandra.

Bakgrund: SmÀrta och sömnbesvÀr Àr vanligt hos Àldre personer och dessa bÄda faktorer kan pÄ olika sÀtt pÄverka hÀlsa och livskvalité. Syfte: Att kartlÀgga förekomsten av smÀrta och sömnbesvÀr samt undersöka om det fanns samband mellan smÀrta och sömnbesvÀr hos ett representativt befolkningsurval i Blekinge i Äldern 60-96 Är. Metod: Studien Àr kvantitativ och bygger pÄ redan insamlat material ifrÄn SNAC (the Swedish National study on Aging and Care). Deskriptiv och analyserande statistik har anvÀnts i studien för att kartlÀgga förekomst och undersöka samband. Resultat: Av de deltagande som hade haft vÀrk/smÀrta under de senaste fyra veckorna hade 42 % sömnbesvÀr medan 21 % av de som inte haft vÀrk/smÀrta hade sömnbesvÀr.

Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva, analysera och diskutera innebörd och betydelse av att delta i arbetslivsinriktad rehabilitering, sett ur deltagarnas perspektiv. Vi vill lyfta fram olika faktorer som kan vara avgörande för individen i en rehabiliteringsprocess. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vad innebÀr arbetslivsinriktad rehabilitering och vilken betydelse har det för deltagarna? VÄr empiri bestÄr av tre stycken kvalitativa intervjuer med före detta deltagare i det arbetslivsinriktade projektet Resursforum. De inspelade och utskrivna intervjuerna har vi analyserat utifrÄn en narrativ metod.

Detta examensarbete handlar om sorgearbete och sorgereaktioner. Arbetet fokuserar pÄ hur det kan vara att mista en lÀrare och hur man har arbetat kring dennes sjukdom och död. Det handlar ocksÄ om hur en elev har upplevt mötet med skolan under sin sorgetid efter det att hon mist en förÀlder. Jag har velat fÄ kunskap om hur barn upplever sorg och hur man bemöter elever i en sorgereaktion. Jag har förutom litteratur anvÀnt mig av intervjuer för att fÄ kunskap.

Syfte med uppsatsen har varit att undersöka hur olika typer av ledare inom skolans vÀrld har upplevt samarbetet mellan kultur och skola. Jag har undersökt hur olika ledare har upplevt projektet FramÄt och om de i detta samarbete har hittat vÀrden som har varit av betydelse för att kunna anvÀnda sig av projektets arbetsmodell, (verktyg). I min undersökning har jag riktat mig till fyra deltagande kommuner dÀr har jag intervjuat en ledare per kommun. Min undersökning bestÄr av en skolledare som varit deltagande i projektet och tvÄ skolledare ledare som delegerat uppgiften vidare, samt en intervjuperson som inte arbetade som skolledare, men ledare av projektet vid dennes skola. Jag har valt att kalla de olika ledarkaraktÀrerna för ledare i denna undersökning.

Datum: 2007-05-31Problem: Vilka skillnader och likheter förekommer det i rapporteringen av Corporate Social Responsibility mellan olika vÀrldsdelar?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att via en innehÄllsanalys av ett urval av företag inom gruvindustrin, skapa en förstÄelse för vilka huvudfrÄgor som företag vÀljer att inkludera i sin CSR-rapportering pÄ de olika vÀrldsdelarna: Afrika, Asien, Europa, Oceanien och Nord- och Sydamerika. I undersökningen önskar vi urskilja de skillnader och likheter som förekommer i CSR-rapportens utformning beroende pÄ dess ursprung.Metod: Med ett positivistiskt angreppssÀtt och en abduktiv forskningsansats har vi gÄtt in i vÄr forskning. UtifrÄn en semikvantitativ innehÄllsanalys har vi studerat 30 olika gruvföretags CSR-rapporter i sex vÀrldsdelar. I studien har vi innehaft ett redovisarperspektiv dÀr vi med objektiva ögon granskat rapporterna.Resultat/slutsatser: De slutsatser som vi dragit i denna studie Àr att det förekommer bÄde skillnader och likheter mellan de olika vÀrldsdelarnas utformning av CSR-rapporter inom gruvindustrin.

Syfte: Den hÀr uppsatsen har tvÄ syften: Det första syftet Àr att undersöka hur de svenska storbankernas riskrapportering har förÀndrats mellan Är 1986 och 2005. Det andra syftet Àr att undersöka hur de har anpassat riskrapporteringen för att följa regleringarna i Basel II. Metod: Uppsatsen utgÄr ifrÄn bankernas Ärsredovisningar som vi har gjort en innehÄllsanalys av. Vi har en induktiv ansats och har gjort en kvalitativ undersökning dÀr svaren har kvantifierats. Teoretiska perspektiv: VÄrt teoretiska perspektiv Àr institutionell teori och kommer mestadels frÄn teorier presenterade i vetenskapliga artiklar inom Àmnet redovisning och risk.