Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka arbetssÀtt förskollÀrare pÄ en sprÄkförskola och förskollÀrare pÄ traditionella förskolor anvÀnder för att frÀmja, stödja och stimulera barn med sprÄksvÄrigheter, samt att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ sin yrkesroll i arbetet med sprÄkutveckling. Vi avsÄg Àven att betrakta och knyta an vÄrt resultat till Àmnet specialpedagogik. Vi hade med oss tvÄ frÄgestÀllningar dÀr den ena kan likstÀllas med syftet, d.v.s. första frÄgan Àr vilka arbetssÀtt anvÀnder förskollÀrare i en sprÄkförskola och förskollÀrare i traditionella förskolor för att frÀmja, stödja och stimulera barn med sprÄksvÄrigheter? Likheter och skillnader.

Föreliggande studies övergripande syfte har varit att undersöka vilka attityder gymnasieelever i den svenska skolan har till religionsÀmnet i skolan och vilka generella attityder de har till andra aspekter av religion och kunskap om religion samt att undersöka vilka samband som rÄder mellan attityderna. Metoden för genomförandet av studien har varit kvantitativ och tillvÀgagÄngssÀttet för insamling av datamaterial har varit gruppenkÀter. Alla gymnasieelever som deltog i studien gick pÄ en och samma mÄngkulturella skola som var belÀgen i en av Stockholms förorter. Sammanlagt deltog 84 gymnasieelever i studien. Statistiskprogrammen Excel och SPSS har fungerat som verktyg för att organisera materialet och stapeldiagram, korstabeller och korrelationsanalyser har anvÀnts för att analysera och tolka resultatet.

Syntetiska lÀkemedel Àr ett viktigt verktyg för mÀnniskors hÀlsa och konsumeras idag i mycket stora kvantiteter. De hamnar i miljön antingen genom att oanvÀnda lÀkemedel spolas ut i avloppet eller följer med urin och avföring ut ur kroppen. Eftersom lÀkemedelssubstanser har en biologisk effekt pÄ mÀnniskan, kan de ocksÄ ha det pÄ andra levande organismer, och okunskapen om vilka effekter detta kommer att ha pÄ miljön i framtiden Àr stor. Dock gÄr det redan idag att mÀta halter av lÀkemedel i vattnet, och en viss pÄverkan pÄ vattenlevande organismer har kunnat pÄvisas. DÀrför behövs en ny syn pÄ lÀkemedel, och anvÀndningen dÀrav, dÀr Àven miljön tas i beaktning.

Denna forskning handlar ett system som jag och min kollega Pierre Brockmanns skapade för att kunna visa för eleven hur han/hon ligget till i sina kurser som praktiseras ute i arbetslivet. Efter en inspektion frĂ„n Skolverket uppdagades det att tydligheten pĂ„ det gamla systemet inte var tillfredsstĂ€llande. I studien har jag anvĂ€nt mig av kvalitativ studie för att fĂ„ veta vad elever, handledare och yrkeslĂ€rare upplever att det fungerar.Tack vare djupintervjuerna fram kom förbĂ€ttrings förslag vilket har lĂ€tt till att APU/APL- uppföljningssystemet har kunnat vidareutvecklas, och bli Ă€nnu tydligare. Även dokumentationen inne pĂ„ skolan har utvecklats, för att tydliggöra för eleven ?vart den Ă€r pĂ„ vĂ€g?.För handledarna har systemet betytt mer förstĂ„else för att det Ă€r skola som eleven gör ute pĂ„ sin praktik, och att medvetenhet om vad som skall lĂ€ras pĂ„ praktiken har gjorts tydligare.YrkeslĂ€rarna kĂ€nner sig mer professionella och att de har ett meningsfullt uppdrag nĂ€r de Ă€r pĂ„ APU/APL besök.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka hot och risker svenska officerare upplever underutlandstjÀnstgöring. Detta för att kanske i framtiden kunna förhindra att officerare drabbas avPTSD(Post Traumatic Stress Disorder), eftersom en ökning av dessa fall pÄ senare tid har noterats.Metoden som har anvÀnts Àr kvalitativ intervjustudie dÀr författaren gÄr pÄ djupet för att skapa sig enförstÄelse för den intervjuades vÀrld. Med inriktning av upplevelser kommer uppsatsen att behandlafysiska och psykiska upplevelser under utlandstjÀnstgöring samt om dessa hade kunnat förebyggas.Deltagarna i intervjustudien Àr fyra officerare, samtliga mÀn, med varierande bakgrund och samtligaarbetade vid intervjutillfÀllet inom Försvarsmakten.Resultaten av denna studie och tidigare forskning Àr att upplevelser av Svenskars hot och risker, kanriskera att leda till PTSD. Resultaten visade ocksÄ att upplevelser Àr skiftande och individuella menÀven att det finns likheter i upplevelserna om utlandstjÀnstgöringen har genomförts pÄ sammageografiska plats. PTSD kan förhindras genom kunskap i hur stress motverkas och förhindras..

Vid sprÀngning av vÀgskÀrningar i sprickrikt, blockigt och hÄrt berg kan det vara svÄrt att Ästadkomma stabila slÀnter. Detta var ett problem vid byggandet av nya strÀckningen pÄ E4:an Yttervik-TjÀrn söder om SkellefteÄ. Entreprenören lyckades inte med sin kontursprÀngning av slÀnter med lutningen 5:1 utan övergick till att sprÀnga flackare slÀnter med lutning 2:1. Syftet med denna studie Àr att utföra sprÀngtekniska försök och utvÀrdera dessa. MÄlet Àr att finna en sprÀngmetodik för att Ästadkomma stabila slÀnter med lutningen 5:1 i sprickrikt, blockigt och hÄrt berg.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur personer som har bott pÄ Hammarbakkens behandlingshem upplevde den CRA behandling som de har fÄtt för sitt missbruk och om de upplevde att behandlingen har haft inverkan pÄ deras narkotika- och/eller alkoholvanor. Genom en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer söktes svar pÄ frÄgorna: Upplever de att behandlingen bidragit till en förÀndring i deras liv och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Vad upplever de som negativt/positivt med behandlingen? Har de kunnat ta med sig nÄgra lÀrdomar frÄn behandlingen? Arbetets teoretiska bakgrund utgörs av inlÀrningspsykologiska teorier. För studien intervjuades sex personer, tvÄ kvinnor och fyra mÀn, mellan 29 och 61 Är. Resultaten visade att behandlingen, generellt, upplevdes ha bidragit till en förÀndring i intervjupersonernas liv i form av fÀrre dagar i missbruk.

Syftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar omvÄrdnaden av patienter med ett intravenöst drogmissbruk (IDU). Bakgrund: Sjuksköterskor har ofta bristande kunskap om droger och om hur man ska hantera den kliniska omvÄrdnaden av patienter som missbrukar droger. Bristande kunskap om drogmissbruk bland vÄrdpersonalen skapar rÀdsla vilket i sin tur kan leda till att IDU fÄr ett sÀmre mottagande. Det förekommer Àven fördomar om denna patientgruppen bland personalen. Metod: studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar inom tidsintervallet 2003-2009, sökta i databaserna PubMed, PsyhInfo, ELIN@lund samt Cinahl.

Falska minnen Àr antingen ett minne av en hÀndelse som aldrig intrÀffat eller att minnet inte överrensstÀmmer med den faktiska upplevelsen. Falska minnen hos vittnen kan resultera i konsekvenser för misstÀnkta oskyldiga gÀrningsmÀn. Syftet var att undersöka förekomsten av en viss typ av falska minnen, bakÄtriktade slutsatsfel, i orsaks- och effektsamband i vittnessammanhang. Totalt fick 61 deltagare se en stimulifilm som förekom i fyra versioner, varav tvÄ av versionerna visade en stöld. DÀrefter besvarade deltagarna ett minnestest bestÄende av fri Ätergivning, stödd Ätergivning, igenkÀnning samt skattning av mannens skuld och villighet att vittna.

SyfteSyftet med studien har varit att undersöka vad som pÄverkar upplevelsen av friluftsliv i fjÀllmiljö. FrÄgestÀllningar var: Vilken pÄverkan har motivationen pÄ upplevelsen? Vilken pÄverkan har den fysiska arbetskapaciteten pÄ upplevelsen?MetodDe 51 studenter frÄn Idrottshögskolan i Stockholm som vÄrterminen 2003 genomförde den obligatoriska kursen i vinterfriluftsliv deltog i studien som bestod av tre olika delar. Undersökningen var av tvÀrvetenskaplig karaktÀr. Alla 51 studenter deltog i en enkÀtundersökning, dÀr de skulle skatta sin motivation, upplevelse och fysiska anstrÀngning under fjÀllturen.

Syfte:Huvudsyftet med vÄr uppsats var att testa om ett antal utvalda oberoende variabler pÄverkar skuldsÀttningsgraden i svenska börsnoterade industriföretag frÄn 2003 till 2007. Detta utförde vi med hjÀlp av ett antal utvalda teorier och modeller. Vidare anvÀnde vi oss av respektive företags Ärsredovisningar. Metod:Variablerna undersöktes i tvÄ olika steg. Först genomfördes en enkel regression för respektive variabel, detta för att undersöka om ett samband mellan varje förklarande variabel och den beroende variabeln skuldsÀttningsgraden kunde sÀkerstÀllas statistiskt.

Uppsatsens syfte var att beskriva kommunala skolornas krisberedskap samt hur denna implementeras i den pedagogiska verksamheten. För att besvara uppsatsens syfte har vi anvÀnt följande frÄgestÀllning: Hur Àr innehÄllet rörande skolornas krisberedskap/krisplan utformade? FÄr personalen nÄgon utbildning/fortbildning i krishantering? Hur vÀl Àr personalen införstÄdd i den lokala krishanteringsplanen? Metoderna vi har valt att anvÀnda Àr intervju- och enkÀtundersökning. Undersökningsgruppen bestod av tvÄ skolor i LuleÄ kommun, en grundskola och en gymnasieskola. I vÄr undersökning har det framkommit att gymnasieskolan har en vÀl utarbetad krisplan och en sÀrskild krisgrupp som utbildas kontinuerligt och dess uppgift Àr att leda och utforma skolans krisarbete.

Abstract Arbetsart: C-uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal: 40 Titel: Inte bara en flodvĂ„g? Författare: Sofie Dahlberg & Linda Rudolfsson Handledare: Ann- Sofie RĂ„stam Datum: 2005-12-30 Bakgrund: Vi valde Ă€mnesomrĂ„det för att vi anser att kunskap om krishantering i skolan och barns sorgreaktioner saknas i vĂ„r utbildning. Är det tabu att prata om kriser, sorg och död i skolan? Syfte: VĂ„rt syfte Ă€r att undersöka hur lĂ€rare i skolan bör agera vid krissituationer, som t. ex.

ÖvergĂ„ngen till digital marksĂ€nd television rönte stor uppmĂ€rksamhet i medierna. Debatten handlade om staten som genom övergĂ„ngen skulle fĂ„ större möjligheter till att kontrollera me-diemarknaden, om en teknik som var förĂ„ldrad och om oförberedda tittare. Gotland var först ut i detta teknikskifte och uppmĂ€rksammades speciellt. De lokala dagstidningarna har stark stĂ€llning i Sverige och har flera funktioner. De fungerar ofta som den huvudsakliga kĂ€llan för den lokala samhĂ€llsorienteringen, som ett forum för den lokala debatten med sĂ„vĂ€l kommen-tarer som opinionsmaterial, bĂ„de pĂ„ redaktionell nivĂ„ som insĂ€ndarnivĂ„.

Inledning:Det Àr vÀl fÄ mÀnniskor som har kunnat undgÄ att pÄ nÄgot sÀtt bli indragen i en konflikt. Framförallt gÀller nog detta mÀnniskor som dagligen arbetar i organiserat pÄ arbetsplatser, DÀr ska mÄnga viljor mötas och förenas till en helhet för att nÄ de aktuella organisationernas uppsatta mÄl. Under vÄr utbildning sÄ har det inte getts sÄ stort utrymmer för att reflektera över detta fenomen som just konflikter Àr. Detta vÀckte vÄrt intresse gÀllande konsultverksamhet inom Àmnet.Syfte:Syftet med denna undersökning Àr att studera hur nÄgra inhyrda konsulter beskriver sitt arbete med konflikthantering i organisationer.Metod:Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med Ätta stycken mÀn och kvinnor som alla jobbar med nÄgon form av konsultverksamhet betrÀffande konflikthantering. Det vi har grundat vÄr studie pÄ Àr fenomenologi.