VÄrt syfte Àr att undersöka hur representanter frÄn lÀnsstyrelserna i Sverige beskriver sitt arbete och samverkan med strategisk kriskommunikation samt hur de beskriver kommunikationen i digitala kanaler i det arbetet.LÀnsstyrelsen Àr en svensk nationell myndighet som kan bli berörd av en mÀngd olika kriser. Deras roll i samhÀllet Àr att vara vÀl förberedda nÀr en kris intrÀffar och agera spindeln i nÀtet för att upprÀtthÄlla viktiga samhÀllsfunktioner tillsammans med andra krishanterande myndigheter genom att informera, samverka och fördela resurser. Sociala medier har Àndrat förutsÀttningarna för kommunikation och möjliggör en direktkontakt och interaktion mellan aktörer och allmÀnheten ? vilket kan ha Àndrat förutsÀttningarna för kriskommunikationen.Det empiriska materialet Àr insamlat genom en mix av kvalitativa och kvantitativa metoder. Det kvantitativa materialet har samlats in genom 17 enkÀtundersökningar, genomförda via telefon.

I sta?der byggs va?gtunnlar fo?r att ge rum a?t bosta?der och kontor, i dessa trafikplatser fa?rdas a?rligen miljontals fordon. Bra?nder i dessa insta?ngda utrymmen kan fa? allvarliga konsekvenser och arbetas aktivt med att fo?rhindras. I Va?rtahamnen i Stockholm projekteras mellan 2011 och 2013 en kortare va?gtunnel i slutet av E20.

De svÄrigheter invandrarungdomar frÄn invandrartÀta omrÄden stöter pÄ i den svenska skolan uppmÀrksammas ofta, vilket leder till att det politiska mÄlet blir att försöka hitta lösningar pÄ problemen.I denna uppsats ville vi uppmÀrksamma ungdomar med utlÀndsk bakgrund som vÀljer att högskoleutbilda sig, i syfte att nyansera den i nulÀget negativ bild som finns av unga invandrare frÄn segregerade omrÄden och deras skolprestationer. Vi genomförde sju intervjuer med kosovaalbaner frÄn RosengÄrd. Intervjuerna hade en livshistorisk karaktÀr eftersom vi hade som avsikt att analysera deras livsöden. Centrala begrepp i vÄr analys var habitus, kapital, stigmatisering och identitet. Vi har, med hjÀlp av dessa huvudbegrepp, analyserat intervjupersonernas vÀg till högre utbildning.

Inom akutsjukvÄrden drabbas mÄnga anhöriga av plötsliga och ovÀntade situationer nÀr en nÀrstÄende blir ovÀntat och hastigt sjuk. Detta Àr för de anhöriga en kaotisk, traumatisk och overklig situation som visar sig i olika former av kriser. Det finns teorier hur en kris ser ut och hur anhöriga upplever den. Syftet med studien var att skaffa fördjupande kunskaper om anhörigas utryckta upplevelser och behov i samband med nÀrstÄendes plötsliga, ovÀntade sjukdomstillstÄnd eller annat hot. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie dÀr en innehÄllsanalys gjordes. Resultatet visade betydelsen av att veta vad som hÀnder, förstÄ och vara delaktig i vÄrden samt behovet av ett emotionellt stöd för att hantera och klara av den situation som de anhöriga befinner sig i.

En nötbesÀttning i södra Sverige som föder upp kalvar och ungdjur till slakt drabbades under 2013/2014 av ett utbrott av respiratorisk sjukdom med hög morbiditet och mortalitet. Med hjÀlp av en antikropps-ELISA har besÀttningen kunnat klassiciferas som positiv för Mycoplasma bovis, i kombination med respiratoriskt syncytialvirus och bovint coronavirus. BesÀttningen har köpt in djur frÄn ett mycket stort antal besÀttningar. Skillnader i sjuklighet har kunnat ses utifrÄn vilka gÄrdar djuren kom frÄn. NÄgra specifika besÀttningar hade en hög sjuklighet, det vill sÀga en stor andel av djuren frÄn dessa insjuknade, medan andra hade lÄg sjuklighet med en lÄg andel insjuknade djur.

Statsmakternas krav pÄ ökad samordning mellan olika myndigheter och förmÄga tillgemensamma insatser stÀller krav pÄ förstÄelse för organisationernas sÀtt att leda verksamheten,framförallt vid olika typer av kriser. Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen av hurförsvarsmakten och den kommunala rÀddningstjÀnsten avser att leda och genomföra sinainsatser ur ett doktrinÀrt perspektiv och om eventuella skillnader kan förklaras i termer avuppdragsstyrning och detaljstyrning. Studien Àr nutidsorienterad och tar sin utgÄngspunkt idagens gÀllande doktriner eller motsvarande litteratur. Den teoretiska utgÄngspunkten utgÄr frÄnledarskapsteorin om ledarskap och ledarstilar.Resultatet visar att skillnaderna mellan Försvarsmaltens och den kommunala rÀddningstjÀnstensdoktrinÀra syn pÄ metoder för ledning av genomförande verksamhet Àr relativt smÄ, och att detfinns samsyn i avseende tillÀmpning av ledarskapets grundlÀggande element..

Syftet med denna studie Àr att utreda hur arbetet med att bygga förtroende sker i en sektor som drabbats av en akut förtroendekris dÀr det Àr svÄrt att definiera produkter eller sÀrskilja sig frÄn konkurrenter. Den teoretiska delen redogör för hur initialt, företagsspecifikt respektive personligt förtroende verkar. Det redogörs Àven för hur minskad upplevd risk samt hur olika tidsperspektiv pÄverkar förtroende. För denna studie utgör SEB fallstudieobjekt med anledning av dess profilerade stÀllning som relationsbanken pÄ marknaden. Data insamlades genom semi- strukturerade personintervjuer pÄ SEB:s Uppsalakontor med fyra olika rÄdgivare.

Syftet med denna studie Àr att utreda hur arbetet med att bygga förtroende sker i en sektor som drabbats av en akut förtroendekris dÀr det Àr svÄrt att definiera produkter eller sÀrskilja sig frÄn konkurrenter. Den teoretiska delen redogör för hur initialt, företagsspecifikt respektive personligt förtroende verkar. Det redogörs Àven för hur minskad upplevd risk samt hur olika tidsperspektiv pÄverkar förtroende. För denna studie utgör SEB fallstudieobjekt med anledning av dess profilerade stÀllning som relationsbanken pÄ marknaden. Data insamlades genom semi- strukturerade personintervjuer pÄ SEB:s Uppsalakontor med fyra olika rÄdgivare.

Bakgrund och problem: Ett bolags intÀktsredovisning Àr centralt för ett företags vÀlmÄende. Olika problem uppstÄr för olika branscher och flera redovisningsskandaler har uppdagats under de senate Ären, men genomgÄende har ?revenue recognition?, alltsÄ att bestÀmma nÀr och hur intÀkter ska tas upp i sin helhet, varit en av de största utmaningarna inom intÀktsredovisning. Hur har intÀktsredovisningen utvecklats genom Ären?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ta en nÀrmare titt pÄ intÀktsredovisning inom svenska företag och hos aktiva revisorer för att fÄ djupare förstÄelse av problematiken som fortfarande finns kvar efter Är av förÀndringar, dÄ speciellt frÄgan om nÀr en intÀkt ska tas upp.

Syftet: Vi har undersökt sambandet mellan teoretiskt och praktiskt lÀrande pÄ det fyraÄriga sjökaptensprogrammet vid Linnéuniversitetet. Vi inriktade oss pÄ att undersöka huruvida teoretisk kunskap Àr en förutsÀttning för att förstaÄrsstudenterna skall kunna uppfylla förvÀntade studiemÄl för den första fartygsförlagda utbildningen. Metod: Vi gjorde en litteraturstudie som omfattade det fyraÄriga sjökaptensprogrammet samt tre nÀrbeslÀktade yrkesutbildningar. I vÄrt teorikapitel behandlade vi Àven tre olika typer av handledningsmodeller som samtliga pÄ ett eller annat sÀtt Àr applicerbara pÄ nÀmnda utbildningar.  För att kunna kritiskt granska vÄr litteraturstudie och för att ta reda pÄ det faktiska förhÄllandet i frÄgan genomförde vi fem informantintervjuer. Resultat: Vi har kunnat se en rad likheter i utbildningarnas upplÀgg mellan teoretiskt och praktiskt lÀrande samt kunnat urskilja vilka handledningsmodeller som anvÀnds.

Syftet var att undersöka hur en alkoholmissbrukares behandlingsprocess kan se ut ur ett missbrukar- och myndighetsperspektiv i GÀvle. För att genomföra denna studie intervjuades fem personer som alla hade en koppling till behandlingsprocessen och mÄlet var att följa processen frÄn början till slut. NÀr vi genomförde vÄra intervjuer anvÀnde vi oss av en kvalitativa intervjuformer. För att analysera den empiri som framkommit utgick vi frÄn systemteorin och tidigare forskning som bland annat berör motivation, ÄterhÀmtning och riktlinjer frÄn socialstyrelsen. Resultatet visade att behandlingsprocessen Àr vÀldigt individuell och den gemensamma faktorn för en lyckad behandlingsprocess Àr motivationen.

Studiens syfte Àr att undersöka hur förskolepedagogers ledarskap pÄverkar möjligheterna för barns inflytande under de skapande aktiviteterna i verksamheten. Befintlig forskning visar en stor bredd pÄ tolkningar av begreppet inflytande, trots detta betonar lÀroplanen för förskolan just vikten av barnens inflytande pÄ verksamheten. Studien har baserats pÄ observationer gjorda pÄ tvÄ förskolor vid ett flertal tillfÀllen under en tvÄveckors period. Studien omfattar sex skilda pedagoger med flerÄrig yrkeserfarenhet. Resultatet har speglats mot litteratur utifrÄn fyra frÄgestÀllningar: Vilka sÀtt att styra de skapande aktiviteterna har jag kunnat se vid mina observationer? Hur pÄverkas barnens inflytande beroende pÄ pedagogens styrning? Hur utvÀrderas barnens upplevelser och tankar efter aktiviteterna? Hur anknyter pedagogerna sin praktik till styrdokumenten? Analys av observationsanteckningar synliggjorde en större grad av inflytande frÄn barnen Àn jag inledningsvis upplevde.

Det övergripande syftet har varit att skapa kunskap och förstÄelse för omotiverade gymnasieelevers upplevelse av sin skolsituation, och deras egen syn pÄ orsakerna till sin bristande motivation. I examensarbetet har fem gymnasieelever i Ärskurs 3 intervjuats som sjÀlva betecknar sig som mycket skoltrötta och omotiverade sedan flera Är tillbaka.Flera elever berÀttade att de gick utbildningar som de egentligen inte hade önskat eller som de pÄverkats av andra att gÄ. Andra elever visade sig ha svÄra hÀndelser bakom sig som pÄverkat motivationen. Det gÀllde bÄde mobbning i grundskolan och negativa hÀndelser inom familjen. En vanlig förklaring till bristande motivation Àr bristande tilltro till sin egen förmÄga, men det stÀmde bara in pÄ en elev.

Denna uppsats a?r en fallstudie med fokus pa? huruvida iPod uppfyller det teoretiska krav som fo?religger fo?r ett starkt varuma?rke. Apple a?r ett fo?retag med ett varuma?rke som anses vara ett av de starkaste i va?rlden och da?rfo?r finner vi det intressant att studera hur de har ga?tt tillva?ga na?r det ga?ller mp3- spelaren iPod. Det a?r av intresse att studera just iPod da? det a?r en produkt som har lyckats na?r man ser till fo?rsa?ljningssiffror och produktens sta?llning pa? marknaden.

Denna uppsats handlar om medelÄlders personers instÀllningar till robotar i vÄrden. Utmaningen Àr att fylla gapet som skapas mellan ökandet av Àldre och minskandet av vÄrdgivare. Robotar i hemmet ska fungera som ett hjÀlpmedel för Àldre personer dÀr de ska kunna bo sjÀlva lÀngre och Àven kÀnna sjÀlvstÀndighet. Uppsatsen undersöker hur personer mellan 40 och 60 Är ser pÄ robotar i hemmet och om de hade kunnat tÀnka sig ha en sÄdan hemma nÀr de blir Àldre. En jÀmförelse görs mellan 20-40 Äringar frÄn en tidigare studie som genomfördes för ca 15 Är sedan och dagens 40-60 Äringar för att ge svar pÄ frÄgan: Har synen pÄ robotar och instÀllningen till dessa förÀndrats över tid sedan den sista undersökningen Är 1998? Vilka mönster finns det ? likheter och skillnader?.