Det finns olika strategier och många olika metoder inom strategierna för att tidsuppskatta ett IT-projekt. Dessa strategier och metoder skiljer sig mer eller mindre åt och många gånger har företag egna metoder för tidsuppskattning. Dessa strategier och metoder har samma syfte, vilket är att göra så noggranna tidsuppskattningar som möjligt för att undvika försenade projekt. Examensarbetets syfte är att visa på hur LexiConsult AB kan förbättra sina tidsuppskattningar av inkommande IT-projekt genom att följa studiens rekommendationer, vilket leder till bättre tidsuppskattningar och nöjdare kunder. Undersökningen har utförts genom en litteraturstudie, där genomgång av de olika delarna inom IT-projekt skett.

Ett varumärke är bra för kunden på många olika sätt, först och främst så talar varumärket om ursprunget eller tillverkaren av produkten eller tjänsten, men det allra viktigaste som varumärket gör för kunden är att det ger kunden särskild mening och någonting som kunden förhoppningsvis kan identifiera sig med. Om kunden har information om varumärket så behöver han/hon inte leta så mycketefter information om varumärket vilket är bra ur ett ekonomiskt perspektiv då sökkostnaden blir låg.Vårt syfte med den här uppsatsen är att få en inblick i hur ett företag arbetar med att minska luckan mellan Brand Promise och Brand Delivery. Vi ville jobba mot ett lokalt företag eftersom vi är från området båda två och eftersom GavleNet har en aktuell och intressant produkt så valde vi arbeta mot dem. Vi har utfört muntliga och skriftliga intervjuer för att samla in data och även använt oss av relevant litteratur samt sökt i databaser och även på andra sätt utnyttjat Internet. Vi valde att arbeta utifrån en modell som heter ?Brand Relation Management Model?, den består av åtta faser: vision, kultur, identifiering, fastställa, arkitektur, engagera, kapitalisera och mätning.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete som har utförts vid institutionen för informationsochkommunikationsteknik, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), och omfattar 15 hp. Rapportenpresenterar ett arbete där examensarbetarna har utvecklat en terräng med höjdskillnader ochljussättning, partikeleffekter (CPU-GPU implementering) som liknar ett fyrverkeri, partikeleffekter(GPU implementering) som visar olika mönster samt en kamera för att kunna observera spelvärldenfrån alla möjliga olika vinklar i 3D med API:et Lightweight Java Game Library (LWJGL).LWJGL är ett lågnivå-API som riktar sig mot nybörjare och professionella spelutvecklare iprogramspråket Java. Flera tekniker exponeras istället för att mappa lågnivå-funktioner iobjektorienterad programmeringsparadigm som många javautvecklare är vana vid. LWJGL hanterarsin egen grafik, ljud och styrkontroller enbart för att få en solid grund för moderna spel och enbättre användarupplevelse. Den grafiska renderingen sköts med OpenGL.Syftet med det här examensarbetet var att utvärdera LWJGL om den är kompetent nog att användasi samband med spelutveckling.

Riksintresset för kulturmiljövården syftar till att så långt som möjligt skydda mot påverkan av kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Miljöbalken, som utgör grunden för riksintresse för kulturmiljövården, hävdar att grönstrukturen inom och i närheten av tätorter särskilt bör tas i beaktning. Stockholms be-byggda ytor ökar, delvis på bekostnad av stadens grönstruktur. Utförliga strategier i Stockholm stads översiktliga planering för de riksintressanta kulturmiljöerna är något som saknas, framförallt för grönstruktur inom des-sa områden. Samtidigt existerar grönstruktur i olika form som element i alla Stockholms riksintressen för kulturmiljövården.

Bakgrund/ProblemdiskussionÄmnet förändringar behandlas flitigt inom organisationsteorin, däribland vikten av att de som ytterst påverkas av förändringen i fråga informeras om den och de fördelar som den innebär, samt involverandet av dessa personer i förändringsprocessen, genom till exempel ett adekvat utbildningsarbete, för att undvika skepsis och oro. Nordea Bank AB är i färd med att införa ett nytt informationssystem på sina kontor i Sverige, detta i form av ett nytt kassasystem: Teller. Vi vill med hjälp av en fallstudie på ett antal Nordeakontor beskriva hur individer upplever denna informationsteknik (IT) relaterade förändring och analysera vad som påverkar individers upplevelser under förberedandet, genomförandet och efterarbetet av denna IT-relaterade förändringsprocess.SyfteSyftet med denna studie är att beskriva och analysera hur en förändringsprocess avseende en banks kassasystem upplevs av de individer på banken som ytterst berörs av den.Metod/Teoretisk referensram/AnalysGenom att studera befintliga teorier kring IT och organisatoriska förändringar har en intervjuguide skapats, vilken har legat till grund för den empiriska studie som genomförts. Studien i fråga utgörs av en fallstudie som innefattar tre Nordeakontor där personal som arbetar inom kassa/kundtjänst har intervjuats. Den teoretiska modell som legat till grund för detta analysarbete har varit Lewins modell för organisationsförändringar, där en förändringsprocess delas in i olika faser för det förberedande arbetet, själva förändringen samt efterarbetet.

Skogsföretag fokuserade länge sitt arbete med ansvarstagande på miljöfrågor, men har på sistone börjat ta tag i sociala problem och ekonomisk hållbarhet. För att klara av detta har många skogsföretag och NGOs börjat samarbeta med ansvarstagande. Dessa partnerskap har blivit allt vanligare sedan 1990-talet och vissa av dem anses som mycket framgångsrika. Det finns dock de som får utstå hård kritik eller som har misslyckats.Genom tre fallstudier undersöktes framgångsrika partnerskap och jämfördes med befintliga teorier för vad som motiverade dem, vad som gjorde att de startades och hur de har etablerats och utvecklats med tiden. Fallstudierna hade väldigt olika CR-arbeten och omfattningar, men visade ändå flera likheter gällande motiv, förhandsvillkor och process.

Car-O-Liner i Kungsör är en komplett tillverkare av reparationssystem för krockskadade fordon, vars produktion hindras av okontrollerade lager. Företaget har förhoppningen om att en frikopplingspunkt skulle kunna bidra till en mer kontrollerad produktion, och därigenom nå en högre leveransprecision. Frikopplingspunkten är tänkt att upprättas i form utav en supermarket, och examensarbetet syftar därför till att undersöka möjligheterna till ett upprättande utav en supermarket samt att föreslå en lämplig återfyllnadsmetodik. Målsättningen är att presentera ett nytt materialhanteringskoncept som effektiviserar och framförallt förenklar produktionen, med förhoppning att samtidigt göra verksamheten mer flexibel och därigenom höja leveranssäkerheten.Fokus för projektet ligger på produktionsgrupperna Bänkrobot och Detaljrobot som sätter takten för resterande flöden. I produktionsgrupperna har materialhanteringen studerats, och med hjälp av spagettidiagram har rörelsescheman kartlagts.

Vid utgången av 2011 hade Scania det året levererat omkring 72 000 lastbilar, 8 000 bussar och 7 000 marin- och industrimotorer. Denna jätte inom branschen för tillverkning av tunga fordon är välkänd för sin företagsfilosofi där de tre kärnvärdena kunden först, respekt för individen och kvalitet utgör grunden. Utifrån dessa utvecklas hela företagets verksamhet. Virtuella metoder för monteringsverifiering har använts vid Scanias chassimontering och hyttmontering sedan ett antal år under benämningen digital provmontering (DTA). Idén har varit att säkra monterbarheten i tidiga faser i produktutvecklingsprocessen, innan fysiska prototypartiklar beställs.Syftet med detta examensarbete är att undersöka om virtuella metoder skulle kunna införas även vid motormonteringen.

Syfte:Syftet med denna studie är att analysera Instrument-X programteori samt undersöka hur bru-karna upplever hjälpprocessen vid användandet av Instrument-X. Metod:För att besvara vårt syfte har vi använt dokumentstudier och kvalitativa intervjuer som hu-vudmetoder. Huvudresultat: Brukarna upplevde i stort hjälpprocessen vid användandet av Instrument-X som positiv. Det som hölls fram som mest gynnsamt med Instrument-X i hjälpprocessen var att informationen blev nedtecknad tillsammans med brukaren, detta gjorde att deltagarna kände att de togs på allvar vilket skapade en känsla av att komma framåt i processen. Vidare menade deltagarna att nedtecknandet av uppgifter gav dem själva en god bild av vad de kunde tänkas arbeta med.

Under sex månader våren 2007 har ett samarbete mellan Volvo Lastvagnar och två studenter från KTH, inriktning Integrerad produktutveckling vid institutionen för maskinkonstruktion, pågått i form av ett examensarbete på 20 poäng.Dagens AC-system i Volvos lastbilar avger 20-40 g/år av köldmediet R134a som är en kraftfull växthusgas. Detta sker främst genom diffusion via slangar och tätningsmaterial. Syftet med detta examensarbete är att ta fram förslag på tekniska lösningar på ett nytt AC-system. Eventuella idéer från befintliga värmepumpar och kylsystem skall studeras för att minska eller eliminera utsläppen helt. Fokus har lagts på själva köldmediekretsen och de ingående komponenterna för att därigenom ta fram koncept där systemet är så kompakt och lätt som möjligt.Arbetet delades upp i fyra olika faser: Förstudie, konceptstudie, utvecklingsfas och rapportfas.

Bakgrund: I den litteratur som behandlar projektteam finns det en uppsjö av olika komponenter som tros påverka hur ett projektteam kommer att prestera, det vill säga om det kommer att bli framgångsrikt eller ej. Det finns dels de författare som hävdar att det är projektteamets design som är avgörande för hur projektarbetet kommer att fortlöpa, dels de författare som ger coachingen en avgörande betydelse för projektteamets framgång. Syfte: Syftet med uppsatsen är att erhålla kunskap om hur de två faktorerna design och coaching medverkar till att ett projektteam når framgång. Avgränsningar: Vi har valt att företrädesvis presentera vårt material utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv och har således inte anammat ett huvudsakligt psykologiskt angreppssätt som även det kan vara passande på en uppsats av detta slag. Vidare, har vi även valt att inte behandla de kulturella aspekter som rör internationella projektteam.

Entreprenörskap bidrar till utveckling och är en förutsättning för företagande. Förutsättningarna för organisationer är också ständigt i förändring, vilket gör det intressant att studera entreprenörskap och dess kontextuella omständigheter. Studier inom entreprenörskap har till stor del fokuserat på den enskilda entreprenören och inte på entreprenörskapet som en process i sin omgivning. Det gör att en helhetsbild går förlorad. Att beskriva den KRAV-anslutna ekonomiska föreningen Jord på trynets uppstart är intressant för förståelsen för hur och varför en producentförening bildas. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kontexten interagerar med den entreprenöriella processen.

Den kommunala verksamheten har under de senaste åren genomgått en hel del förändringar och med hjälp av ny teknik har arbetsprocesser och arbetssätt effektiviserats. När en kommun beslutat att implementera ett ekonomiskt informationssystem återstår det att förankra förändringen i organisationen. Denna förankring har dock visat sig vara oerhört viktig eftersom implementeringen påverkas av en mängd olika faktorer. Problem uppstår ofta vid implementering på grund av att allt för mycket fokus riktas mot de tekniska delarna. Att implementera ett ekonomiskt informationssystem handlar inte om teknik, datorer eller nätverk.

Traditionellt har förändringsprojekt utförts av personer med rollen som projektledare. Idag finns dock en trend bland organisationer att för större och mer komplexa interna förändringsprojekt anlita både en projektledare och en eller flera förändringsledare.Forskare har under det senaste decenniet ställt frågor om vem som egentligen bör leda förändringsprocesser och vem som har rätt kompetens. Flera av dem menar att projektledaren inte ensam bör leda större förändringsprojekt och att förändringsledaren har en eller flera viktiga roller i förändringsprocessen.Det finns inte någon tydlig bild av hur projektledare och förändringsledare i interna förändringsprojekt kompletterar varandra. I den här studien ställer vi oss frågan varför organisationer väljer att anlita både en projektledare och en förändringsledare. För att få svar på den övergripande frågan har vi studerat rollfördelningen, och vidare vilka aktiviteter som projektledaren respektive förändringsledaren förväntas utföra samt vilka kompetenser som förväntas finnas hos projektledaren respektive förändringsledaren.För studien har vi tillämpat en kvalitativ metod.

Landstingen är organisationer i utveckling. Till följd av ökat krav från samhället på bland annat effektivare vård har förändringar skett inom sjukvården den senaste tiden. Syftet med nya reformer inom vårdsektorn och tillika landstingen har varit decentralisering, ett stärkt ledarskap samt målstyrning. Ett populärt verktyg för detta ändamål är idag det balanserade styrkortet som lanserades i början av 1990-talet av två amerikaner, Kaplan och Norton. Värmlands landsting har, liksom många andra landsting i Sverige, beaktat fördelarna med managementmodellen och målsättningen med att implementera verktyget i alla sina enheter kommer att äga rum under de närmaste verksamhetsåren.Sista kvartalet 2005 påbörjades implementeringen av det balanserade styrkortet på den enhet av Värmlands landsting som vi baserar vår uppsats på, Kronoparkens vårdcentral i Karlstad.