Uppsatsens syfte är att undersöka hur Aftonbladet och Expressen framställer händelserna kring Saabs kris och konkurs som skedde år 2011.Teorin och metoden som används i uppsatsen är en retorisk analys. De moment som huvudsakligen ligger till grund för den retoriska analysen är språket och de angreppsvinklar som journalisten använder sig av för att övertyga sina läsare.Materialet består av artiklar från Aftonbladet och Expressen gällande det som har skrivits om Saabs kris och konkurs under år 2011. Urvalet har gjorts genom att välja ut 30 stycken artiklar från de två kvällstidningarna genom att göra ett nedslag varje månad och plocka ut artiklar som lyfter upp viktiga händelser kring krisen.Huvudresultatet är att nyhetsrapporteringen pendlar mycket mellan hopp och förtvivlan. Ena stunden låter det som att allt ska lösa sig och att man inte behöver oroa sig längre medan man nästa stund kan läsa om att nu är slutet nära. Det är helt enkelt en resa som pendlar mycket mellan hopp och förtvivlan..

I många olika sammanhang har jag stött på uttrycket ?konstmusikens kris?. Med formuleringen syftar man på det vikande publikintresse som visas konstmusiken i allmänhet och den nutida i synnerhet ? åtminstone inom vår västerländska kulturkrets som också är konstmusikens ursprungliga hemland ? samt ekonomiska och andra konsekvenser ett generellt minskat intresse för konstformen medfört. Debatten har pågått åtminstone sedan 1970-talet och uppenbarligen engagerat.

Abstrakt Tidigare har det gjorts åtskillig forskning kring varför människor väljer vägar som innebär destruktiva levnadssätt såsom missbruk och kriminalitet. Vårt intresse väcktes då vi insåg att den forskning som gjorts kring vägen ut ur dessa destruktiva levnadsvanor är tunn. Vi ville genom vår studie undersöka vilka faktorer som påverkar och motiverar människan till att lämna missbruk och kriminalitet bakom sig och undvika återfall. Utifrån Ebaughs modell kring exitprocesser med de stadier en individ genomgår då hon bestämmer sig för att bryta upp med sina levnadsvanor har vi analyserat det material vi samlat in för att få vår frågeställning besvarad:Vilka förhållanden bidrar till att individer avbryter missbruk och kriminalitet och kan undvika att återfalla i detta beteende? För att kunna besvara frågeställningen har vi genom en kvalitativ studie intervjuat personer inom organisationen KRIS.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilka erfarenheter yrkesverksamma förskollärare har gällande barn i kris samt hur arbetet med detta ser ut.Vårt arbete bygger på en kvalitativ intervjustudie där vi valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer för att alla respondenter ska få samma möjlighet att ge sin egen åsikt. Vi har ställt samma frågor till alla åtta respondenter. För att få ta del av deras olika erfarenheter kring vårt ämne så har följdfrågorna varierat. Resultatet som vi kommit fram till med hjälp av respondenternas erfarenheter har bidragit till att vi uppmärksammat en brist på kunskap, resurser och hjälpmedel när det kommer till att hantera barn i krissituationer på dessa åtta respondenters förskolor. Respondenternas erfarenheter har dock även bidragit till en hel del lärorika fall och insynsvinklar på hur det kan se ut i deras verksamheter när dem arbetar med de olika situationerna.

Syftet med studien var att testa ett nykonstruerat instrument för att beskriva grad av självtillit till att avstå från sockerhaltiga livsmedel i olika situationer. Syftet var även att beskriva vuxna individers intag av sockerhaltiga livsmedel samt att beskriva skillnaden mellan sockerintag och självtillit. Urvalet bestod av 62 patienter som kommit för undersökning eller behandling till privata och folktandvårdskliniker. Data samlades in via enkät. Resultatet visade att 16 (26,2 %) individer åt sockerhaltiga livsmedel minst en gång per dag och 45 (73,8 %) åt sockerhaltiga livsmedel mer sällan än en gång per dag.

Inom Svensk missbruksvård är 12-stegsprogrammet allmänt accepterat. Socialsekreterare och behandlare rekommenderar sina klienter att besöka AA- och NA-möten för att få hjälp med att hålla sig nyktra. Socialstyrelsen skriver att deltagande i AA tycks öka förutsättningarna för ett positivt utfall. Att programmet som till stora delar är andligt till sin karaktär rekommenderas och blir prejudicerande för missbruksvård i ett av världens mest sekulariserade länder väckte vårt intresse. Syftet med vår uppsats är att undersöka om det finns ett samband mellan graden av överlåtelse och graden av nykterhet.

Vår frågeställning ska ge svar på vilka hinder och möjligheter möter de före detta kriminella när de ska återintegreras i ett konsumtionssamhälle? Vi har intervjuat före detta kriminella som är medlemmar i organisationen KRIS och Unga KRIS utifrån syftet, att skapa kunskap och förståelse kring vad som krävs av före detta kriminella att skapa sig en livsstil som accepteras av samhället. Vi har även intervjuat Frivården som går ut på att fånga personalens syn på arbetet, hur dem arbetar för att underlätta frigivningen för de intagna samt skapa en förståelse kring deras tankar angående huruvida det faktiskt går att skapa en ny identitet. Studiens resultat presenteras i fyra teman som myndigheter, sociala relationer, identitet och livsstil samt respekt. Det gav bland annat följande resultat: respondenterna måste genomgå en förändring, ifrån en kriminell livsstil, till en livsstil som anses accepterad av samhället.

Bakgrund: En ökad medveten närvaro kring måltiden och ätandet genom mindful eating har i ny forskning visat sig vara en effektiv metod för att minska en rad olika sjukdomar och hälsorelaterade problem samt bidra till gynnsamma hälsoeffekter. Trots detta finns få studier genomförda i en svensk kontext.Syfte: Undersöka och beskriva graden av mindful eating hos en grupp individer på sociala medier i förhållande till Body Mass Index och demografiska variabler.Metod: Deskriptiv tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats. Ett tidigare utvecklat instrument, Mindful Eating Questionnaire (MEQ), översattes och distribuerades som en webbaserad enkätundersökning. Respondenterna rekryterades under en veckas tid genom ett snöbollsurval på det sociala nätverket Facebook. Inklusionskriterierna var att deltagarna skulle behärska det svenska språket, vara mellan 20-65 år och användare av Facebook.

Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan ogiltig skolfrånvaro och grad av psykologiska, emotionella och sociala resurser. Vi undersökte både hemmasittande ungdomar (N = 13) och normalpopulation (N = 235) i två delstudier med en enkätbaserad tvärsnittsdesign. Resultatet visade att hemmasittande ungdomar upplevde mycket låg grad av psykologiska resurser. Resultaten visade även att graden av ogiltig skolfrånvaro hängde samman med graden av psykologiska resurser. Ogiltig skolfrånvaro hängde även till viss del samman med sociala och emotionella resurser.

Syftet med denna uppsats är att pröva om kulturella faktorer kan förklara den mellanstatligavariationen av korruption. En teoretisk genomgång pekar ut Transparency Internationals CorruptionPerception Index, samt Världsbankens Control of Corruption Index som lämpliga indikatorerpå graden av korruption. Som kulturella förklaringsfaktorer används två dimensionersom den amerikanske samhällsvetaren Ronald Inglehart (1997) extraherat ur det världsomspännandeWorld Values Survey-materialet; dessa dimensioner avspeglar en tvärkulturellpolarisering mellan traditionella visavi sekulära värderingar och överlevnadsvärden visaviemancipativa frihetsvärden (Warelius 2007). Inglehart och Welzel (2005) har lagt fram empiriskbevisföring för att socioekonomisk utveckling orsakar kulturell förändring, således användsdenna faktor som bakomliggande kontrollvariabel ? FN:s Human Development Indexnyttjas som indikator på socioekonomisk utveckling.Flera teoretiker framhäver närvaron av formella demokratiska institutioner som en förklaringtill graden av korruption.

Forskning har visat att vår primära tolkning samt graden av self-efficacy påverkar hur vi hanterar nya situationer och relaterar även till vårt psykiska välmående. Genom vår primära tolkning utvärderar vi en ny situation som hotfull, utmanade eller som en förlust.  I föreliggande studie var syftet att undersöka hur studenter från det beteendevetenskapliga programmet samt socionomprogrammet ser på sina möjligheter att få arbete efter avslutade studier kopplat till self-efficacy och deras primära tolkning av situationen som framtida arbetssökande. En enkätstudie genomfördes och det var 122 deltagare varav 57 socionomer. Resultatet visade att det inte fanns någon skillnad mellan programmen i den primära tolkningen som var relaterat till studenternas grad av self-efficacy.

Bakgrund: En ökad medveten närvaro kring måltiden och ätandet genom mindful eating har i ny forskning visat sig vara en effektiv metod för att minska en rad olika sjukdomar och hälsorelaterade problem samt bidra till gynnsamma hälsoeffekter. Trots detta finns få studier genomförda i en svensk kontext.Syfte: Undersöka och beskriva graden av mindful eating hos en grupp individer på sociala medier i förhållande till Body Mass Index och demografiska variabler.Metod: Deskriptiv tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats. Ett tidigare utvecklat instrument, Mindful Eating Questionnaire (MEQ), översattes och distribuerades som en webbaserad enkätundersökning. Respondenterna rekryterades under en veckas tid genom ett snöbollsurval på det sociala nätverket Facebook. Inklusionskriterierna var att deltagarna skulle behärska det svenska språket, vara mellan 20-65 år och användare av Facebook.

Vi lever i ett föränderligt samhälle som för tillfället präglas av en ekonomisk kris, en kris som påverkat länder världen över, däribland Sverige. Denna instabilitet i det ekonomiska klimatet har medfört att förutsättningarna för verksamma organisationer liksom dess ledare har förändrats. Som ledare har man till uppgift att på ett effektivt sätt leda företaget och de underordnade, något som inte alltid är ett lätt åtagande. För en verksam ledare är en ekonomisk kris som denna sålunda inte en faktor som underlättar.Vi har under uppsatsens gång haft som syfte att bidra till ökad förståelse för om och i sådana fall hur den ekonomiska krisen inverkat på ledarskapet inom finansbranschen.För att uppnå det ovannämnda syftet har vi valt att intervjua fyra ledare, varav tre mellanchefer samt en överordnad ledare.  Vid valet av respondenter använde vi oss av ett slumpmässigt urval. De genomförda intervjuerna är uppbyggda på ett semistrukturerat vis.

Denna studie belyser hur kommunikationen gentemot allmänheten såg ut i Hallands sex kommuner under stormen Per. Syftet har varit att se vilka informationskanaler kommunerna valde att använda sig av, vilka lärdomar man tog med sig från Gudrun och kommunernas syn på information och allmänheten.Mitt material består främst utav dokument, utvärderingar och rapporter från kommunerna, länsstyrelsen och Radio Halland. Detta har kompletterats med åtta informantintervjuer. Forskning gällande kriser, kriskommunikation och information har även utgjort en viktig del i min studie. Lagen om extra ordinära händelse har varit en central del i uppsatsen då lagen reglerar vad kommunerna och landstingen måste genomföra innan, under och efter en krissituation.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt var att unders?ka medelhavskostens p?verkan p? grad av depression hos vuxna personer med depression. Metod: S?kningar utf?rdes i databaserna PubMed och Scopus under mars 2023. Inklusionskriterier var randomiserade kontrollerade studier, vuxna ?18 ?r med diagnostiserad depression enligt sj?lvskattningsformul?r eller medicinskt utl?tande. Utfallsm?ttet var grad av depressionssymtom m?tt med skalorna MADRS (Montgomery-?sberg Depression Rating Scale), BDI-II (Beck Depression Inventory II) eller DASS-21 (Depression Anxiety Stress Scale). Artiklar som inkluderat fler interventioner i sina studier ?n kostintervention eller artiklar som ej var skrivna p? engelska exkluderades. De studier som m?tte kriterierna inkluderades och kvalitetsgranskades enligt SBU:s (Statens beredning f?r medicinsk och social utv?rdering) granskningsmall ?Bed?mning av randomiserade studier ? effekt av att tilldelas intervention?.