Hur kan studenter spara pengar på sitt boende? Enligt SSCO är bostaden den tyngsta utgiftsposten för studenter. Genom att kombinera vandrarhem med studentbostäder kan man göra det möjligt för studenter att spara pengar på sitt boende då de t ex åker till sin hemstad - över helg liksom sommar. Genom att lägga till studieytor och kontorshotell skapas en flexibel byggnad som ger och tar av varandras ytor beroende på tid, dag och månad.Synen på material har också spelat stor del i projektet. Vad händer med befintligt material då en byggnad ska transformeras? .

Den här uppsatsen undersöker om det finns en genrekonvention för mäklares objektsannonser och hur en prototypisk objektsannons i så fall kan se ut. Sammanlagt 36 objektsannonser för bostadsrätter och villor från Stockholmsområdet och Göteborgsområdet undersöks. Med hjälp av närläsningar med fokus på genredrag och språkmönster identifieras och analyseras gemensamma drag.Utgångspunkt för undersökningen är den genredefinition där en genre ses som bestående av en given uppsättning språkdrag som hör ihop med en viss språksituation. Detta innebär att en texts syfte tillsammans med förväntningar om ett visst textmönster, innehåll och språk är centrala för en genretexts utformning.Utifrån det undersökta materialet framgår att en prototypisk objektsannons bl.a. innehåller fem obligatoriska drag.

Tjänster, vare sig etablerade eller nya, brottas ofta med problemet att vara svårvärderade. Detta gäller även tjänsten homestyling som är en form av inredningstjänst. Homestylingens syfte är att ställa i ordning en bostad för att framhäva dess bästa egenskaper inför en försäljning. Detta kan göras genom estetiska lyft med rekvisita och möblemang. Det finns olika nivåer på tjänsten och dessa kan variera alltifrån en muntlig konsultation, där homestylisten instruerar säljaren av bostaden om vad som behöver göras, till en total möblering där homestylingföretaget sköter hela lyftet av bostaden åt säljaren.

Idag är hemmet mycket mer än bara en plats att bo på. Det är också en plats där vi kan visa upp vilka vi är eller vill vara. Där kan vi skapa det som för oss upplevs som individuellt. Det finns en rad tv-program och tidningar som understryker detta. Bostadens olika attribut kan även en skapa samhörighet mellan likasinnade.

Personer med funktionsnedsättning skall ha samma möjligheter att nyttja vår miljösom personer utan sådan svaghet. Bostaden och dess omgivning är ur dennasynvinkel kanske den viktigaste platsen för oss människor att kunna hantera ochanvända såsom den behövs, för det är trots allt där de flesta av oss spenderarmesta delen av vår tid. Att tillgodose en bostads invändiga tillgänglighet finns detofta goda förutsättningar och tekniker för, medan tillgänglighet utanför bostadeninte alltid kan ses lika självklart. Genom att studera innebörden av olika funktionsnedsättningar samt gängsestyrande lagar och rekommendationer i anknytning till dessa, presenteras i dennarapport ett förslag på utvändigt tillgänglighetsanpassat boende för tomten Tollered4:49 utanför Lerum. Den aktuella tomten har en omfattande marksituation sominnebär branta sluttningar i flera väderstreck. Utredningen har främst fokuserat påproblematiken kring vägar och vägsystem, angöringar, parkeringsplatser ochentrélösningar. Genom att också studera och tolka tre svenska bostadsområden som anseslikvärdiga och relevanta i förhållande till rapportens mål, visar det sig att denstörsta bristen i denna typ av områden är tillgången till tillgängliga entréer ochgångvägar.

Uppsatsen handlar om hur en omyndig person kan förvärva en bostadsrättslägenhet. En omyndig person är en underårig person som har begränsad rättshandlingsförmåga och inte själv kan rättshandla för sig. Förmyndare hjälper en underårig person med att rättshandla. En förmyndare är vanligtvis den underåriges föräldrar. Underåriges rättshandlingsförmåga har tagits upp och hur förmyndaren kan hjälpa den underårige i frågor där den inte kan företräda sig själv och då främst vid förvärv av en bostadsrätt.

This c-level essay examines how deaf and hearing impaired individuals use smartphones to live and communicate in a ?hearing world?. The main target is to find some understanding of the struggles of this population and smartphones have made it easier to adapt to the hearing worlds? demands with the applications that follow. To acquire the information for this essay, representatives from both the deaf and hearing impaired communities were interviewed.

Det har blivit vanligt att kommuner måste hänvisa en ny hämtningsplats pga. att sophämtningsentreprenörens skyddsombud har belagt hämtningen med skyddstopp. Därmed kan inte hushållsavfallet hämtas på den befintliga hämtningsplatsen utan kommunen måste hitta en ny hämtningsplats för hushållsavfallet. Ny hämtningsplats får inte meddelas hur som helst utan detta måste ske i enlighet med lagstiftning och förordningar.Syftet med denna uppsats är att få fram riktlinjer för vad som gäller när en ny hämtningsplats för hushållsavfall måste utfärdas och hur kommuner runt om i landet har löst problem som har uppstått i samband med detta.För att kunna upprätta en hämtningsplats måste Kommunen ha rådighet över eller avtal med ägaren till den mark som skall användas för hämtningsplatsen. Kommunerna som svarade på enkäten har löst problemet på olika sätt men i regel har det varit antingen kommunens eller den berörda fastighetsägarens mark som använts till hämtningsplats för hushållssoporna.Avståndet mellan bostaden och hämtningsplatsen kan variera från fall till fall men Avfall Sverige har tagit fram riktlinjer för fritidshus om 400-500 meter.

Bostaden står för större delen av det genomsnittliga hushållets förmögenhet och kan därför förväntas ha inverkan på hushållens konsumtion. Detta examensarbete undersöker i form av en litteraturstudie hur konsumtionen påverkas av huspriserna. Den teoretiska modellen utgörs av livscykelhypotesen. Vi undersöker 18 studier från 1999 och framåt, samt redovisar undersökningsmetod och resultat för dessa. Med något undantag finner samtliga studier positiv marginell konsumtionsbenägenhet med avseende på husvärdet eller positiv konsumtionselasticitet med avseende på husvärdet (beroende på vilket mått som studerats).

Bakgrund: Med en växande andel äldre i befolkningen i Norden följer ett ökat intresse för vad som ger ett gott åldrande och vad äldre själva anser skapar god livskvalitet. Forskningen inom området i Sverige har i stort varit riktad mot individens yttre livsvillkor för att indirekt ge en bildav livskvali-teten. Bostaden är en viktig kontextuell faktor särskilt mot bakgrund av att ca hälften av alla personer som är 80 år och äldre bori en bostad med bristande tillgänglighet.Syfte: Att undersöka synen på den egna livskvaliteten hos personer i den tredje åldern och identifiera vad som är viktigt för deras upplevda livskvalitet.Studien syftar till att öka förståelsen för enskildas uppfattningar om vad som är viktigt för upplevd livskvalitet under åldrandeprocessen. Den avser också att belysa om bostaden anses viktig för livskvaliteten och i så fall på vilket sätt, samt ge ökad kunskap om hur äldre personer, som fortfarande befinner sig i den tredje åldern, resonerar kring sitt boende.Metod: En intervjuundersökning genomfördes med 16 personer som var 75 år och äldre i en större stadi södra Sverige. Informanterna, tio kvinnor och sex män, befann sig alla i ?den tredje åldern? som omfattar den aktiva period i livet som inträder efter avslutat yrkesliv.

Förstagenerationsinvandrares syn på delaktighet vid vård i livet slutskede tycks det aldrig tidigare forskats kring. Det väckte författarnas intresse. Om förstagenerationsinvandrarnas syn skiljer sig från författarnas syn på delaktighet, kan vi då utan kunskap bemöta dem respektfullt? Syftet med studien var att beskriva förstagenerationsinvandrares erfarenheter av delaktighet när den närstående gavs vård i livets slutskede. En kvalitativ intervjustudie och textanalys genomfördes.

Unga barnfamiljer styr inte längre per automatik kosan mot förorterna, istället väljer allt fler att stanna inne i staden. Detta är inte nödvändigtvis ett val av tvång, utan ett val av livsstil. Antalet barn som bor innanför tullarna i Stockholms stad har ökat med 150 procent sedan 70-talet och idag ökar antalet barn i Sveriges samtliga storstäder. JM som är en av nordens ledande projektutvecklare av bostäder och bostadsområden, har som ambition att skapa utvecklade boendeförhållanden även för barnfamiljer i stadsmiljö.Arbetsprocessen i examensarbetet är designad för att studera och utvärdera, hur en bostad för barnfamiljer egentligen bör se ut, vilka egenskaper och kvaliteter som är viktiga samt vad som saknas i dagens bostadsplanering. Arbetsprocessens förstudie innebar att kunskap och information, angående barnfamiljer i stadsmiljö samt bostadsplaneringens mätbara och omätbara värden, inhämtades och omvandlades tillsammans med författarens och JM:s tankar till ett antal designparametrar.

 Syftet med denna uppsats är att belysa fenomenet homestaging i teori och praktik, med huvudinriktning på geografisk betydelse. Begreppet homestaging skapades på 1970-talet i USA och har funnits i Sverige sedan slutet av 1990-talet, men det är först på 2000-talet som det har blivit ett allmänt begrepp. Vi har för avsikt att jämföra homestagingens betydelse i ett litet samhälle, en mellanstor stad och en större stad. Då vi även är nyfikna på om det finns en geografisk skillnad, valde vi även att jämföra två likvärda orter i norra och södra Sverige. Vi har gjort enkätundersökningar på tre mäklarfirmors kontor i Ljusdal, Gävle, Stockholm och Vimmerby, för att ta reda på om de använder sig av homestaging och vad de har för tankar kring fenomenet. Vi valde dessa fastighetsmäklarfirmor då de har kontor på samtliga fyra orter vi valt att titta närmare på, och för att de har en relativt stor marknadsandel.Vi har även intervjuat tre kvinnor som arbetar med homestaging för att ta del av deras arbetssätt, syn på yrket och dess framtid. I uppsatsen belyser vi också homestaging som en upplevelse och hur bostadsspekulanter kan påverkas med hjälp av ?upplevelserummet?. Begreppet avdragsrätt och hur tilläggstjänster behandlas skatterättsligt, granskas även i uppsatsen..

Syftet i denna uppsats är att genomföra en diskursanalys av tidskriften Vi i villa, detta för att kunna besvara hur diskursen uttrycker relationen mellan boendeformen hus, religion och ett framväxande modernt samhälle. Utgångspunkten i arbetet är att religion uppstår ur sociala processer, samt att individens föreställningar om det ideala livet har en normativ funktion. Diskursanalysen resultat analyseras utifrån det moderna, eller postmoderna samhällets framväxande, teori om sekularisering, individualisering och nyandlighet presenteras i litteraturstudien. De första uttrycken för nyandlighet framkommer i materialet 1991, och 2010 framställs boendeformen hus alltmer som en individualiserad föreställning om ett idealt liv, samhällets förändring de sista fyrtio åren har tydligt påverkat sambanden mellan religion och hus..

Arbetet bygger på en jämförande undersökning mellan arkitekters-, mäklares- och bostadsköpares syn på interiöra kvalitéer i en bostad. Arbetet definierar mindre uppenbara faktorer i en bostad där värderingarna kan skilja sig åt. Undersökningen baseras på intervjuer med branschfolk samt enkätundersökningar riktat mot arkitekter, mäklare och köpare. Resultatet visar en tydlig skillnad i hur arkitekter, mäklare och köpare värderar arkitektoniska kvalitéer i bostaden. Nyckelord: Bostadsrätter, Nyproduktion, Arkitektoniska kvalitéer, Arkitekt, Mäklare, Köpare, Bostadsrättsägare, Flerfamiljshus, Lägenheter..