I studien studeras hur komplexiteten kring sociala medier kan studeras, samt pa? vilket sa?tt sociala na?tverk a?r relaterade till na?tverken i sociala medier och hur det pa?verkar konsumenterna. Syftet med studien a?r att underso?ka de sociala medierna i fo?rha?llande till de sociala na?tverken med fokus pa? konsumentbeteende och da?rigenom skapa en generell modell som fo?rklarar problematiken. Studien bygger pa? en litteraturstudie som i fo?rsta hand sammansta?llts av artiklar med fokus pa? a?mnesomra?dena sociala na?tverk, elektroniska sociala na?tverk och sociala medier. En enka?tunderso?kning gjordes fo?r att sammansta?lla konsumenters a?sikter om a?mnesomra?dena, i syfte att tillslut utmynna i en analys och diskussion. Det ga?r att konstatera att sociala medier har vidgat det sociala na?tverket fo?r den enskilde konsumenten. Detta resulterar i att den enskilde konsumenten nu kan komma i kontakt med fler akto?rer och andra konsumenter som i ma?nga fall kan vara oka?nda.

Studiens syfte var att undersöka om och hur skiljer sig personligheter av personer som är intagna i fängelse, rehabiliterade personer och personer som inte har begått något brott. Personlighetsundersökning baserades på femfaktorsmodell och en enkät som bestod av 50 frågor. Samtliga faktorer jämfördes genom alla tre grupper. Vidare gjordes en jämförelse av vilken typ av brott har de intagna och rehabiliterade personer begått, vilka drivkrafter hade dem och vad de tyckte var viktigt i deras liv för att inte begå brott vilken realiserades genom en konstant komparativ metod. Personlighetsskillnaderna undersöktes genom Kruskal-Wallis test.

Vårt syfte med uppsatsen var att undersöka hur fäder anser sig bli bemötta i sin föräldraroll av socialtjänsten, när de valt att bryta med kriminaliteten. Vi syftade även till att undersöka hur fäderna uppfattar sin föräldraroll och hur de tror att deras barn har påverkats av pappornas kriminella bakgrund. Vi genomförde fem kvalitativa intervjuer med före detta kriminella fäder med fokus på deras upplevelser av socialtjänstens bemötande och bedömning.Vi har kunnat se att våra informanter har till övervägande del negativa erfarenheter gällande bemötande från socialtjänsten. Informanternas uppfattning är att deras kriminella bakgrund ligger dem till last när det kommer tillbedömningar. Vi har analyserat resultatet utifrån begreppen makt, kommunikation samt normalitet och avvikelse.

Denna rapport syftar till att finna vilka fördelar som finns med ett gott bemötande från polisens sida, mot kriminella. Rapporten ska således motivera till ett bättre förhållningssätt mellan polis och kriminella. Som polisstuderande har jag funnit att det finns problem i relationen mellan poliser och kriminella. Dessa problem torde vara missgynnande för båda sidor. Stor vikt har i rapporten lagts på vilka faktorer som är viktiga vid arbetet att skapa förtroende.

ABSTRAKTSyftet med vårt uppsatsarbete är att undersöka hur före detta kriminellas resa mot enåteranpassning till samhället kan förstås ur ett socialpsykologiskt perspektiv, dvs. vilkasociala och relationella hinder som de f.d. kriminella stöter på samt vilka möjligheter tillförbättring som sker. I samhället är kriminella omdiskuterade och det finns en rad olikafördomar om kriminella som också påverkas av den nylanserade databasen Lexbase. Viundrar huruvida tesen en gång kriminell- alltid kriminell fortfarande gör sig gällande.Frågorna är många men slutresultatet är det mest intressanta.

Kvalitativ studieDenna C-uppsats är en kvalitativ studie med syfte att undersöka rekrytering till kriminella gäng. Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med fyra personer som själva har kunskap om och erfarenhet av kriminella gäng.Begreppsdefinition?Ett kriminellt gäng är en grupp, bestående av två eller flera individer som är kriminella. De bryter mot de lagar, regler och normer, som upprättats för anständigt uppförande och agerande, i vårt samhälle. Det är personer som är ömsesidigt beroende av varandra och som interagerar med varandra för att uppnå ett mål, som av dem upplevs som gemensamt.

SammanfattningTitel: Strategi fo?r att kommunicera produkten fiberanslutning.Bakgrund: Vem bygger internet i Sverige? Det finns ma?ngder av fo?retag som bygger fiberna?tverk. Ett utav dessa a?r Bja?re Kraft Bredband AB. Fiberna?tverk a?r den snabbaste och senaste tekniken fo?r datao?verfo?ring.

Denna studie syftar till att studera hur fo?re detta kriminella va?ljer att framsta?lla sig sja?lva genom sina livsbera?ttelser. Vi a?mnar underso?ka ungdomar som har ett kriminellt liv bakom sig, genom att lyssna pa? deras livshistorier. Genom dessa bera?ttelser vill vi fa? fram vilka faktorer respondenterna anser varit va?sentliga under deras va?g genom det kriminella och vilka va?ndpunkter som funnits under denna tid.

Denna studie vill ge större inblick och förståelse för individen bakom den kriminella stämpeln, samt bringa insyn i dessa individers egna tankar om sina kriminella handlingar och kampen ut ur kriminaliteten. Avsaknaden av tron på att personliga livshändelser sker utifrån egna handlanden, där personen istället agerar passivt offer i sitt liv är något som återfinns hos interner. Motsatsen till detta är personer som tror på sitt eget handlande, det vill säga internal locus of control. Denna uppsats belyser kriminellas bakgrundshistoria till uppbrottet ur den kriminella livsstilen med fokus på locus of control, vändpunkter och framtidsperspektiv. Tio personer deltog, varav åtta män och två kvinnor i enskilda semistrukturerade intervjuer.

Rapporten handlar om polisens arbete mot organiserad brottslighet i form av kriminella mc-gäng i Östergötlands län. Syftet med rapporten är att se vilka brottsförebyggande effekter polisens arbete mot de kriminella mc-gängen i Östergötlands län har haft. Det fanns 2007 tre kriminella mc-gäng i Östergötlands län och dessa var etablerade i Linköping, Norrköping och Åtvidaberg. Polisen i Östergötlands län startade en aktionsgrupp mot de kriminella mc-gängen efter att mc-klubben Outlaws MC?s klubblokal i Åtvidaberg blev sprängd år 2007.

Avsikten med arbetet har varit att belysa hur de professionella ser på, vad ett kriminellt ungdomsgäng betyder för den enskilde gängmedlemmen, även att få större kunskap om de professionellas erfarenheter i möten med ungdomar. Frågeställningarna var, vad tillhörighet i ett kriminellt ungdomsgäng har för påverkan på den enskilde gängmedlemmen? Den andra löd, hur man som professionell arbetar med kriminella ungdomsgäng? Metoden vi använde oss av var kvalitativ. Intervjuerna gjordes med en polis som var aktiv inom ungdomsarbete, två socialsekreterare, två behandlingspersonaler på ett ungdomsboende, en fritidsledare och en lärare på en högstadieskola. Resultatet visade huvudsakligen att ungdomar befann sig i kriminella ungdomsgäng eftersom de sökte en tillhörighet, bekräftelse, att bli någon.

ABSTRAKTSyftet med vårt uppsatsarbete är att undersöka hur före detta kriminellas resa mot enåteranpassning till samhället kan förstås ur ett socialpsykologiskt perspektiv, dvs. vilkasociala och relationella hinder som de f.d. kriminella stöter på samt vilka möjligheter tillförbättring som sker. I samhället är kriminella omdiskuterade och det finns en rad olikafördomar om kriminella som också påverkas av den nylanserade databasen Lexbase. Viundrar huruvida tesen en gång kriminell- alltid kriminell fortfarande gör sig gällande.Frågorna är många men slutresultatet är det mest intressanta.

Syfte och frågeställningarDenna studie syftar till att belysa kriminella gäng och organiserad brottslighet ur ett inifrånperspektiv. För att nå ett sådant perspektiv har intervjuer med före detta medlemmar från kriminella gäng genomförts. Ett delsyfte med studien var att beskriva vilken betydelse de före detta gängmedlemmarna tillskriver begreppen kriminella gäng respektive organiserad brottslighet. Syftet besvarades genom följande frågeställningar: ? Hur beskriver de ingången till ett kriminellt gäng?? Vad beskriver de som utmärkande för sina tidigare liv som gängkriminella?? Vilka faktorer beskriver de som centrala i sina beslut att lämna det kriminella gänget?? Hur beskriver de begreppen kriminella gäng och organiserad brottslighet? Metod Vid genomförandet av studien antogs en kvalitativ ansats för insamling av empiri.

Den snabba tillväxten av organiserad brottslighet under de senaste tio åren ger en bra möjlighet att undersöka dess inverkan på brottsförekomst ? ett relativt outforskat område i Sverige. Denna studie syftar till att undersöka hur kommuners brottsfrekvens påverkas av förekomsten av kriminella MC-gäng. En panel med kommundata för åren 1996?2003 ligger till grund för den modell, med kommun- och tidsspecifika effekter, som används för att undersöka effekterna av kriminella MC-gäng på ett antal brottskategorier.

Polisblicken är en förmåga som poliser skaffar sig under tiden de arbetar och somökar varje enskild polis effektivitet om den används rätt. Kriminella personeranvänder sig dagligen utav fordon exempelvis för att transportera sig själv,kriminella vänner, stöldgods eller droger. Att polisen har kunskap om vad som ärmisstänkt är därmed viktigt för att kunna ingripa mot kriminella personer då devistas i trafiken. Denna rapport visar vilka faktorer som poliser tycker ärmisstänkta. Bland dessa faktorer kan nämnas att om föraren eller någonpassagerare är känd i kriminella kretsar sedan tidigare, om föraren har ettavvikande körsätt eller om fordonet eller ägaren till fordonet förekommer ipolisiära register så är detta i hög grad misstänkt och en polisinitierad förarkontaktgenomförs nästan alltid.