Efter riksdagsvalet 2022 ingick Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna ett politiskt samarbetsavtal, det s? kallade Tid?avtalet. Avtalet representerar en politisk kurs?ndring i svensk v?lf?rdspolitik, d?r fr?gor om kriminalitet, migration och effektivisering av v?lf?rden ges en central plats. Syftet med denna studie ?r att analysera hur socialt arbete och v?lf?rd representeras i Tid?avtalet och vilka implikationer dessa representationer har f?r socionomers professionella roll och social arbetares yrkesetik.

I denna uppsats har jag genom den diskursanalytiska metoden sökt att undersöka hur gränsen mellan psykiskt normala och psykisk efterblivenhet barn på 1930-talet upprättades genom diskursen som fördes i en av statens offentliga utredningar om särskild undervisning. Undersökningen har visat att det efterblivna barnet var föremål för en makt och kontrollutövande verksamhet som genom differentierad undervisning skulle befria den vanliga skolan från den belastning som de efterblivna ansågs att vara. Vidare har undersökningen visat att denna differentiering och polarisering inte enbart grundades på pedagogiska aspekter utan också var en profylaktisk åtgärd. Efterblivenhet var något som stod i nära anslutning till asocialitet och kriminalitet, därför sökte ecklesiastikdepartement genom en kontrollerad undervisning också att omvårda och uppfostra dessa individer på ett sätt som inte föräldrarna ansågs vara kapabla till. Den särskilda undervisningen var både ett sätt att kontrollera barnen men också en möjlighet att avstyra vad som senare kunde utvecklas till att bli en samhällsfara.

Syftet med denna rapport är att samla in så mycket kunskap som vi kan om hur pass organiserat det är med människohandel, och just handel med kvinnor. Med hjälp av denna kunskap som vi förskansar oss på detta område ge tankar och reflektioner över vad man som polis i yttre tjänst kan tänka på att göra vid påträffandet av utländska kvinnor som prostituerar sig här i Sverige. I det inledande kapitlet har vi valt att förklara en teori som vi tycker passar in på varför man väljer att ?handla med människor?. Vi har tittat närmare på Strainteorin som Merton skrev på 30-talet.

Ungas involvering i g?ngkriminalitet har ?kat markant i Sverige under de senaste ?ren och utg?r en v?xande samh?llsutmaning med l?ngtg?ende konsekvenser f?r trygghet och social sammanh?llning. Syftet med denna scoping review ?r att sammanst?lla och kartl?gga befintlig forskning om unga personer i eller p? v?g in i g?ngkriminalitet, med fokus p? vilka risk- och skyddsfaktorer som identifieras i litteraturen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur dessa faktorer beskrivs i relation till socialt arbete och f?rebyggande insatser.

Syfte:Syfte är att undersöka hur dagens medieanvändares krav på hur myndigheterna informerar har förändrats. Detta kommer att undersökas i en fallstudie om hur Trafikverkets formella strategi fungerar vid en operativ störning på järnvägen.Frågeställningar:Vid en operativ störning på järnvägen - vilka medier använder sig allmänheten av för att få information?Hur arbetar Trafikverket strategiskt med att förmedla information till allmänheten vid en operativ störning på järnvägen?Teori: González-Herrero & Smiths teori om hur den internetbaserade teknologin förändrar hur företag hanterar kriser och Ki och Nekmats teorier kring sina forskningsresultat om kriskommunikation på Facebook.Metod: En kvantitativ metod genom en enkät, en kvalitativ metod genom en intervju med Viktor, kundtjänsthandläggare på Trafikverket och sedan en jämförelse med Trafikverkets riktlinjer Trafikverkets närvaro i sociala medier och Hantering av Trafikverkets sociala kanaler.Materialet:Resultatet av enkäten och intervjun samt Trafikverkets riktlinjer.Resultat:I dagens samhälle vill medelanvändarna få snabb, enkel och effektiv information. Internet innehåller så omfattande information att det är omöjligt att ta del av allting, därför söker användarna invidanpassad information. Medieutvecklingen har gjort det möjligt för medieanvändarna att få information utan att behöva söka upp den, exempelvis genom appar.

Bakgrund: Illegala skjutvapen anses vara ett växande problem och därför har politiker och myndigheter vidtagit olika åtgärder för att minska mängden av dessa vapen i samhället. Bland annat gav Justitiedepartementet Rikspolisstyrelsen och Tullverket i uppdrag att minska införseln av illegala skjutvapen till Sverige. Tullverket har lagt ner stora resurser för att lyckas med det tilldelade uppdraget och det har skapats en känsla av frustration hos myndighetens anställda när deras hårda arbete inte ger det utfall som eftersträvas. Tullverket upplever att domare väljer påföljder som ligger i den nedre delen av straffskalan eller avskrivs. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka domslut som rör smuggling av skjutvapen och konstatera vilka faktorer som domare lägger störst vikt vid när val av påföljd görs. Metod: Metoden som använts för att uppnå syftet är en kvantitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkomna resultatet visar på att de faktorer som domare främst beaktar vid val av påföljd för smuggling av skjutvapen är den åtalades ålder, vilken typ av vapen det rör sig om, vilken mängd vapen det rör sig om, vapnets farlighet, sociala omständigheter och den åtalades kriminella värderingar. Dock är påverkansnivån av dessa faktorer fortfarande okända och bör studeras närmre.

Historiskt sett har begreppet corporate governance, med svensk term bolagsstyrning, endast haft sekundär betydelse inom det ekonomiska området. Under de senaste åren har dock bolagsstyrning utvecklats till ett av näringslivets viktigaste fokus. För den breda massan är det främst redovisningsskandalerna under början av 2000-talet som bidragit till den allmänna diskussionen. Corporate governance handlar dock till stor del om att styra bolag så att de uppfyller ägarnas krav på avkastning och därigenom bidrar till samhällsekonomisk effektivitet och tillväxt, dvs. en utgångspunkt utöver kriminella handlingar och bedrägligt beteende.

Läkemedelsassisterad underhållsbehandling för opiatberoende har sedan 1966 bedrivits i Sverige, och har genom tiderna varit föremål för diskussioner och debatter. Syftet med denna studie är att granska hur debatten kring underhållsbehandling utformats i media och genom vilka aktörer. Det empiriska materialet består av texter från svensk storstadspress, under tidsperioden 2010-2013. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Analysen utgår från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, och främst från dennes tredimensionella modell som innefattar textanalys, analys av diskursiv praktik samt social praktik.

Den svenska MMA marknaden är idag under hård kritik. Många människor menar att det endast är kriminella som håller på med kamsport och att de tävlingar som arrangeras är ren brutalitet. Trots det här så har vi idag väldigt stora aktörer på den svenska marknaden som inte bara klarar sig utan även växer. Men organisationerna har fortfarande den allmänna opinionen emot sig. Företagen försöker att framstå som så sportsliga och godartade som möjligt och de menar att MMA inte är våld utan en idrott.

Sammanfattning Titel: Samverkan pågår ? Stanna till vid Hållplats 8 Engelsk titel: Collaboration in progress ? please wait! Nivå: Magisteruppsats i socialt arbete, maj 2007 Författare: Michael Andersson och Iréne Davidsson Handledare: Oscar Andersson Problem: I takt med att organisationer har blivit alltmer komplexa och beroende av varandra, har också samarbete och samverkan kommit i centrum. Denna studie är unik, därför att det inte tidigare har gjorts någon utvärdering av samverkans- och nätverksarbetet mellan socialförvaltning, skola och polis. Vi ska i den här uppsatsen se närmare på samverkan mellan tre olika organisationer; socialtjänst, skola och polis i stadsdelen Rosengård i Malmö. Syfte: Syftet med uppsatsen är att belysa framgångsfaktorer och brister i samverkan och nätverksarbetet kring socialtjänstens öppenvårdsarbete bland unga kriminella på Rosengård.

Vår uppsats handlar om begreppet utanförskap och dess breda handlingsområde. Utanförskap är ett begrepp som under den senaste tiden blivit ett vanligt slagord i massmedier och i det offentliga politiska samtalet. I den politiska diskursen om utanförskap finns det ett bestämt sätt att prata om invandrare, bidragsberoende och kriminella som stående utanför samhället. Inom det sociala arbetet används utanförskapsbegreppet som ett symboliskt och metaforiskt begrepp för att beskriva olika slags sociala problem. Under 2014 kom det även ut flera samhällskritiska hiphop-låtar som hade begreppet ?Utanförskap? som rubrik.

Internet är en naturlig plats för människor att uttrycka sig på, både i privata och politiska syften. Det är vanligt att diskutera omstridda ämnen på sociala medier och diskussioner har en tendens att bli grova.Syftet med denna studie är att undersöka hur en diskussion om ett kontroversiellt ämne ? EU-migranter och rasism - ser ut i en Facebooktråd i en lokal Facebookgrupp för att se vilken slags offentlighet som råder och undersöka deltagarnas perspektiv av diskussionen i tråden. Ändamålet med studien är att se vilka mönster som återfinns i diskussionen. Genom en kvalitativ textanalys har vi studerat Facebooktråden.

Kognitiv beteendeterapi har på senare år fått allt större spridning i socialt och psykologiskt behandlingsarbete i Sverige. Det finns idag en uppsjö av KBT-baserade program som riktar sig till olika målgrupper, och en sådan målgrupp är kriminella killar i ungdomsåren. Många behandlingshem som riktar sig till denna målgrupp säger sig använda KBT. I vår studie undersöker vi hur fyra olika hem för vård eller boende (HVB) använder dessa metoder. För den teoretiska referensramen har vi sammanfattat olika studier, främst metaanalyser, som med stor samstämmighet beskriver olika riktlinjer för hur KBT bör praktiseras med denna målgrupp för att bli en effektiv behandlingsmetod.

Syftet med denna studie är att undersöka hur sociala faktorer påverkar unga män att ta sig ur en kriminell livsstil. De sociala faktorerna som undersökts presenteras i tre teman:familjeförhållanden, umgängeskrets och sysselsättning. Studien präglas av en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med fyra informanter har genomförts för att samla datamaterial. Teorierna som sedan använts för att analysera datamaterialet är social kontrollteori grundad av Travis Hirschi (1969) och socialt kapital utifrån Richard K. Moule Jr., Scott H.

Intresset för kriminalitet och individerna bakom de kriminella handlingarna ökar i samhälletoch återges i media dagligen. Det är just individen bakom brottet, hen som fängslas och fåravtjäna sitt straff som denna studie riktar sitt fokus på. När fängelsegrindarna öppnas ochåterinträdet till samhället blir ett faktum; Hur tar då dessa individer sig tillbaka till samhälletför att åter bli en del av det?Syftet med denna studie är att undersöka vilka återanpassningsstrategier som frigivnaanvänder sig av samt hur samhällets bemötande påverkar strategierna. Studien baseras påsjälvbiografier skrivna av fyra författare som alla levt ett kriminellt liv och som sedermeraavtjänat ett eller flera fängelsestraff.Resultatet visar att det finns flera anpassningsstrategier som tas i bruk.