Sök:

Sökresultat:

228 Uppsatser om Kriminella gäng - Sida 14 av 16

En Äterfallsstudie i kriminalitet: den meningsfulla sysselsÀttningens betydelse

Studien Àr av kvalitativ art dÀr syftet Àr att beskriva och analysera orsaker till Äterfall i kriminalitet. StÀmplingsteorin tillsammans med teorier kring gruppens pÄverkan pÄ individen ligger till grund för studiens vidare arbete dÀr stÀmplingen som avvikare kan pÄverka individen att sjÀlv identifiera sig som kriminell. Avvikaren i samhÀllet Àr den som inte tillgodogjort sig samhÀllet normer och denne stÀmplas dÄ av maktinnehavarna i samhÀllet. Grupptryck och grupptÀnkande syftar till den umgÀngeskrets som finns runt den enskilda. I egenskap av gruppen kan individen tÀnja pÄ de grÀnser som annars skulle hindra den enskilda att handla orÀtt.

?L?uomo delinquente? : En studie om rÀttsvÀsendets syn pÄ psykiskt störda lagövertrÀdare

Dino Helmefalk?FörbrytarmÀnniskor? ? En studie om rÀttsvÀsendets syn pÄ psykiskt störda lagövertrÀdareLinnéuniversitetet, Ekonomihögskolan 2010 Hur ska rÀttsvÀsendet se pÄ en person som gjort sig skyldig till ett allvarligt brott men som lider av en psykisk störning och som kanske inte ens inser vad denne gjort sig skyldig till? RÀttsvÀsendet i vÀstvÀrlden har sedan antiken gett dessa förbrytare en sÀrstÀllning i lagens ögon. De flesta av oss har en Äsikt om frÄgan. Jag har gjort en djupdykning i problemet för att rÀta ut eventuella frÄgetecken som man möter. Intresset har alltid funnits för detta Àmne men först nu har jag fÄtt chansen att verkligen ta reda pÄ svaren. I uppsatsen tas rÀttsvÀsendets syn pÄ dessa förbrytare upp, Ànda frÄn antiken fram till idag.

Prickskytt i en lÄgintensiv konflikt : En undersökning av skillnaderna mellan den svenska prickskyttefunktionen i Sverige och Afghanistan

Med fokus pÄ Sveriges insats i Afghanistan som Àr en asymmetrisk konflikt dÀr konventionella stridskrafter möter en motstÄndare som bestÄr av talibaner och kriminella med medel och metoder som skiljer sig frÄn en reguljÀr motstÄndare. Problemet som kan uppstÄ Àr att motstÄndaren gömmer sig bland civila och förmÄgan till precisionsbekÀmpning av mÄl samt informationsinhÀmtning för att identifiera motstÄndare frÄn civila blir viktigt.Syftet med uppsatsen Àr att se hur funktionen nyttjas i Sverige av erfarna truppförare och trupputbildare som har stor erfarenhet av prickskyttefunktionen för att sedan jÀmföra med insatsen i Afghanistan, FS19, och försöka se möjligheter till utveckling av funktionen vid internationell insats.Metoden kommer vara en jÀmförande fallstudie av prickskyttefunktionen i Sverige och Afghanistan. Med inriktning mot fyra ÀmnesomrÄden (psykologisk effekt, risker, funktion och organisation) kommer en enkÀt att besvaras av chefer frÄn FS19 och Arméns JÀgarbataljon.Resultatet frÄn studien Àr att prickskyttefunktionen nyttjades vÀldigt sÀllan pÄ FS19. Den frÀmsta orsaken till att den inte nyttjades var de ökade riskerna detta medförde samt att cheferna pÄ FS19 föredrog att nyttja dem som skarpskyttar.Slutsatserna efter genomförd undersökning Àr att för att prickskytten skall nyttjas enligt definitionen mÄste befattning utvecklas i utlandsstyrkan och befattning mÄste övas, bÄde för att öva prickskytten sjÀlv men ocksÄ för att chef ska fÄ förtroende för skytten och vilken effekt denne kan uppnÄ. Vidare mÄste förmÄgan till Personnel Recovery öka vilket ger cheferna större möjlighet att nyttja funktionen, förutsatt att befattning Àr övad och anses duglig..

?Straff och Behandling? : en kvantitativ undersökning av socialarbetares och polisers attityder och Äsikter kring unga lagövertrÀdare

Denna C-uppsats undersöker socialarbetares och polisers Äsikter och attityder kring unga lagövertrÀdare. Avsikten med studien Àr att öka förstÄelsen mellan dessa tvÄ myndigheter och genom det skapa en plattform för bÀttre samarbete. En annan intention Àr att genom insikt i varandras Äsikter bidra till att bemötandet av unga lagövertrÀdare blir mera samspelt. Urvalet begrÀnsas till poliser och socialsekreterare som har arbetat eller arbetar med ungdomar i Stockholm City och Stockholms förorter. Studien Àr en kvantitativ studie som genomfördes med hjÀlp av enkÀter.

FÀngelse Àr knappast utvecklande för nÄgon : En studie om fÀngelsepÄföljd för lagövertrÀdare med utvecklingsstörning

Syftet med denna studie var att utifrÄn kriminalvÄrdspersonalens bild söka förstÄelse för vad fÀngelsepÄföljd för lagövertrÀdare med utvecklingsstörning kan innebÀra. VÄr undran var om fÀngelseanstalter har resurser att rehabilitera och vÄrda personer med utvecklingsstörning som har sÀrskilda behov. Vi ville Àven undersöka vilka effekter fÀngelsepÄföljd kan fÄ för personer med utvecklingsstörning. Ytterligare en frÄga var om det i dagslÀget finns andra alternativ till slutna anstalter för dessa lagövertrÀdare. Med en kvalitativ ansats har vi via telefon intervjuat tvÄ kriminalvÄrdsinspektörer och erhÄllit svar via e-post frÄn ytterligare tvÄ kriminalvÄrdsinspektörer inom kriminalvÄrden, samt erhÄllit svar via e-post frÄn en sakkunnig person inom kriminalvÄrdens huvudkotor.

VĂ€gpirater i VĂ€stra Sverige

VÀgpirater har under en lÀngre tid funnits i Europa. VÀgpirater började visa sig i Sverige under 90-talets slut och under senare Är har denna ökat kraftigt. Ett problem rÀttssystemet Àr om brottet skall rubriceras som grov stöld eller rÄn. Att det Àr en grov stöld som begÄtts Àr klart men skall brottet uppgraderas till rÄn?.

MÀnniskor förÀndras - En kvalitativ studie om vad som fÄr mÀnniskor att Àndra inriktning i sina liv.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera förÀndringsprocesser, som sker nÀr personer lÀmnar ett liv dÀr brottslighet spelat en viktig roll, utifrÄn deras eget perspektiv. Studiens frÄgestÀllningar Àr:? Vad Àr det som fÄr personer, som tidigare begÄtt brott av en sÄdan omfattning, att det blivit en del av livsföringen, att vÀlja en ny vÀg? ? Hur vÀxte förÀndringen fram? ? Kan brytpunkter identifieras och vad karakteriserar dem?Studien bygger pÄ en kvalitativ ansats dÀr insamlingen av empirin sker igenom fem intervjuer av öppen karaktÀr. Kontakt med respondenter söktes genom att det skickades ut brev till olika organisationer i vÀstra Sverige: socialtjÀnst, KRIS och ungdomshem. PÄ detta sÀtt uppstod det kontakt med fyra respondenter, den femte respondenten uppkom genom snöbollseffekt.

Den sociologiska krigaren - en studie av amerikanska arméns förestÀllningar om motstÄndsgruppers identitet

Syfte och forskningsfrÄgor: Syftet med denna studie Àr att undersöka den amerikanska arménsförestÀllningar om motstÄndsgruppers identitet i deras manual FM 3-24.2, FM 90-8, FM 7-98,Tactics in Counterinsurgency. De frÄgestÀllningar som ska ge mig svaret Àr: Vilka förestÀllningarom motstÄndsgruppens identitet framkommer i amerikanska arméns manual? Vilka identiteter Àr detsom finns i amerikanska arméns manual? Hur relateras de olika identiteterna till varandra?Metod och material: Dokumentanalys av amerikanska arméns manual för strid motmotstÄndsgrupperHuvudresultat: Manualen bidrar inte med att klart och tydligt identifiera fienden.MotstÄndsgruppen Àr svÄr att skilja frÄn andra som gör motstÄnd eller protesterar. Det kan finnasflera motstÄndsgrupper, men motstÄndsgrupper klumpas ihop med milis, gÀng, kriminella, utlÀndskaagenter och terrorister. MotstÄndsgrupperna kan vara politiska rörelser som vill ÄtgÀrda verkligaeller upplevda missförhÄllande.

?Det Àr ju tryggare med det nÀtverket jag har idag i jÀmförelse med det som jag hade tidigare? - en kvalitativ studie om det stödjande nÀtverkets betydelse för kvinnor med erfarenheter av ett liv ut ur kriminalitet

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka det sociala nÀtverket hos nÄgra kvinnor som levt i en livssituation med egen kriminalitet. Beskrivning ges pÄ hur nÀtverket sÄg ut dÄ kvinnorna levde i kriminalitet, men framför allt pÄ hur det ser ut idag. Uppsatsen belyser pÄ vilket sÀtt kvinnorna upplever sitt nÀtverk vara stödjande eller inte. I uppsatsen reflekteras ocksÄ över om kriminella nÀtverk kan hÀrbÀrgera stöd.FrÄgestÀllningarna Àr 1. Hur beskriver nÄgra kvinnor sitt nÀtverk?2. Vad Àr, enligt kvinnorna, stödjande i nÀtverket?3. Kan ett kriminellt nÀtverk vara stödjande?4. Hur vill kvinnorna att stödet i deras sociala nÀtverk ska se ut? Forskningsmetoden för den hÀr uppsatsen Àr kvalitativ.

Staden och konsten

En Äterkommande debatt i pressen Àr huruvida gatukonst/spontankonst, sÄsom graffiti, Àr en konstform som bidrar till stadsrummet eller Àr klotter och ska behandlas som ett olaga tillbud pÄ stadsrummet. Debatten behandlar ofta graffiti och strÀcker sig alltifrÄn tillÄtande av lagliga vÀggar för graffitikonstnÀrer till en uppfattning att graffitiutövare Àr grovt kriminella och att en nolltolerans ska hÄllas gentemot graffiti. De olika partipolitiska organisationerna förhÄller sig olika till frÄgan, och det gör ocksÄ debattörerna pÄ vÄra stora svenska dagstidningar; Äsikterna gÄr isÀr. Jag finner denna schism intressant och vill i detta arbete djupare undersöka de olika Äsikterna och bakgrunden till dessa. Genom att titta pÄ olika infallsvinklar frÄn olika ÀmnesomrÄden sÄsom arkitektur, sociologi, kulturgeografi, dagspress med flera vill jag fÄ fram en mer sammansatt bild Àn den som ibland upplevs i mediedebatten.

Nöjesrelaterat vÄld i Falun

Arbetet har gjorts för att hur stort problemet med nöjesrelaterat vÄld Àr i Faluns centrum. MÄlet Àr att kunna hitta de platser som Àr mest brottsutsatta, sk ?Hot-Spots?. Ett annat mÄl med arbetet Àr att ge förslag pÄ ÄtgÀrder för att motverka problemet. I Falun finns ett visst problem med nöjesrelaterat vÄld.

Kvinnan kan du sÀlja igen och igen och igen, tills hon Àr död : En studie om fem svenska organisationer som diskuterar fenomenet trafficking

Kvinnan kan du sÀlja igen -och- igen -och- igen, tills hon Àr död.SÄ sÀger Iluta Laca, ordförande i Martacenter i Riga och en av deltagarna pÄ Palmedagarna i VÀsterÄs under hösten 2005. Laca arbetar med att hindra att flickor hamnar i trafficking men Àven med att rehabilitera redan utsatta.Trafficking Àr inget nytt fenomen, redan under 1800-talets senare hÀlft fanns det prostituerade frÄn Europa i Buenos Aires och i Indien. Detta kallas för den ?vita slavhandeln?. Den ersattes senare av den ?svarta slavhandeln? som kan delas in i fyra vÄgor och handlar om kvinnor som kommit till vÀstvÀrlden.

Uthyrning av arbetskraft - ett rÀttssociologiskt perspektiv pÄ en flexibilitetsstrategi

I ett bredare perspektiv Àr uthyrning av arbetskraft en del av en större förÀndring av arbetsmarknaden. FörÀndringen kÀnnetecknas av en ökning av sÄ kallade atypiska arbetsformer sÄ som projektanstÀllningar, uppdragsavtal, entreprenad och inhyrning av arbetskraft.Ett problem, som behandlas i uppsatsen, bestÄr i att regler och avtal, som skapats för att skydda arbetstagaren, inte Àr utformade för denna form av atypiska arbetsformer. Detta har börjat leda till nya regler, avtal och tillÀmpningar av befintliga regler för att ge ett ökat skydd. Men i takt med ökningen av dessa arbetsformer hamnar ÀndÄ allt fler arbetstagare och egenföretagare till stor del utanför det skydd som de som arbetar i en traditionell anstÀllning har.Uppsatsen behandlar Àven problem med uthyrning av arbetskraft som drabbar andra företag och samhÀllet i stort. Ett exempel Àr den utbredda kriminella verksamheten inom bemanningsbranschen.

Kriminellas Revansch i SamhÀllet- Hinder eller HjÀlp för att Ätererövra ett "Svenssonliv"

Jag har i denna kvalitativa studie intervjuat fem medlemmar pÄ KRIS, Kriminellas Revansch i samhÀllet, under vÄrterminen 2006. Samtliga respondenter Àr mÀn som alla har missbrukat droger och dÀr fyra av fem har varit intagna pÄ anstalt vid ett flertal tillfÀllen. Studien Àr en uppföljning av min C-uppsats ?Att Ätererövra Svenssonlivet- En kvalitativ studie av intagna med drogproblematik och deras möjligheter att Äterrehabiliteras till det Svenska samhÀllet?. C-uppsatsen pÄvisade bland annat ambivalensen klienterna kÀnde till en ordnad tillvaro utanför anstalt, samt deras svÄrigheter att Ätererövra ett Svenssonliv.

Den nya tillsynslagen med inriktning mot aggressiva hundar :

Hunden hÀrstammar frÄn vargen och har till viss del samma beteendemönster, samma sÀtt att kommunicera och har Àven Àrvt vargens potential till aggression. Med den nya tillsynslagen hoppas man öka allmÀnhetens trygghet vad det gÀller farliga och aggressiva hundar. Polisen har fÄtt större befogenheter och kommer nu förhoppningsvis att fÄ en möjlighet att bekÀmpa problemen med hundar i tid, och pÄ sÄ sÀtt kunna förebygga att vissa olyckor sker. De grupper man helst vill komma Ät Àr de som anvÀnder hundar i kriminella syften och de som hÄller dem under extremt dÄlig tillsyn. Det som leder till en farlig hund beror oftast pÄ flera olika faktorer, varav den största Àr olÀmpliga Àgare.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->