What is it that drives a person with criminal behavior to change their lifestyle? What are the obstacles to a lifestyle change? These issues have been guiding us during this study. In the introduction, we describe the previous research that has been done among crime in men. The themes that will follow us through the course of the study are as follows; cause of crime, Self-efficacy, social network and lifestyle change. The aim of the study was to investigate the factors that a former prison convicted individual believes has been significant, as they break their criminal behavior associated with a lifestyle change.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och förstå hur tidningen Dagens Nyheter skildrar unga killar med invandrarbakgrund. De frågeställningar som uppsatsen tog avstamp i var följande tre: Vilka bilder förmedlar Dagens Nyheter av unga killar med invandrarbakgrund och hur kan föreställningarna som bilderna ger uttryck för beskrivas? Går det att urskilja vissa stereotyper bland föreställningarna? Om så, hur kan dessa beskrivas och förstås? Undersökningsmaterialet bestod av 32 artiklar under tidsperioden 2004-11-07 till 2005-11-07. Våra teoretiska utgångspunkter var teorin om sociala representationer och postkolonial teori/orientalism. Materialet bearbetades genom kvalitativ textanalys och diskursanalys.

Studiens syfte är att belysa samt uppmärksamma de unga vuxna som ej har ett uttalat missbruk, ingen Kriminell historia och ej heller har blivit diagnostiserade på annat sätt, men som ändå inte kommer in på arbetsmarknaden, alternativt lyckas inte behålla ett arbete eller praktik och på så vis hamnar i ett bestående försörjningsstöd.Följande frågeställningar har använts för att belysa syftet; ? Existerar gruppen? ? Vilka ingår i gruppen?? Står gruppen till arbetsmarknadens förfogande?? Finns det någon utmärkande problematik i gruppen?? Hur försöker samhället hantera gruppen? ? Förslag på vad som kan göras annorlunda?Genom en kvalitativ ansats så inhämtade vi vår empiri genom intervjuer med sex socialsekreterare i två olika mindre svenska kommuner. Det material som vi fick fram har vi analyserat genom att använda oss av anomiteori, reflexivitet samt coping. De resultat som vi fick fram i studien visar på att denna grupp av unga vuxna har stora svårigheter att komma in i samhället och fungera i det. Det man har kunnat se är även att trots att det inte finns någon uttalad problematik av något slag, så uttalade ändå våra respondenter misstankar om detta.

Syftet med studien är att undersöka vad som påverkar våldtagna kvinnor till att söka stöd alternativt inte söka stöd, samt att få en förståelse för hur stödet kan förbättras.Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod och intervjuat personal från olika organisationer som arbetar med stöd för våldtagna kvinnor. Vi utförde fem intervjuer och använde oss sedan av kodning för att analysera materialet.Det framkommer i intervjuerna att det antas finnas ett stort antal våldtagna kvinnor som inte söker stöd, detta på grund av att de känner skuld och skam inför det de utsatts för. Även samhällets attityder kring våldtäkt tas upp som en av orsakerna till att många våldtagna kvinnor inte söker stöd. Om händelsen blir känd kan kvinnorna påverkas på så sätt att hon ses som en avvikare och kan hamna utanför, vilket gör det svårt för de våldtäktsdrabbade att våga prata det de varit med om. Trots detta söker en del våldtagna kvinnor stöd, ofta är det de, som flera år efter att våldtäkten ägt rum, känner att de nått botten.

Under senare år har medier världen över bevakat Malmö, och beskrivit staden som Kriminell och våldsam. På ledar- och debattsidor har kritik främst riktats mot stadens kommunalråd Ilmar Reepalu, men även mot polisen i Malmö, Malmös skolväsende och den svenska regeringen. I sin bevakning framställer medier Malmö som en stad i kris, där förtroendet för Malmös politiska styre är lågt. Parallellt med denna mediebevakning pågår det inom Malmö stad ett internt arbete med storytelling för kommunanställda. Syftet med detta arbete är att stärka vi-känslan hos de anställda och förändra bilden av staden.Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur krisen i Malmö framställs på ledarsidorna i fem svenska dags- och kvällstidningar, och hur dessa framställningar kan påverka bilden av staden.

Syftet med detta arbete är att studera New York-modellen och om detta är ett bra arbetssätt för svensk polis. Inledningsvis presenterar jag New York-modellen och dess byggstenar. Här beskrivs Broken Windowsteorin som New York-modellen bygger på. Denna teori bygger på att polisen skall vara ute och arbeta brottsförebyggande och hålla en nolltolerans mot brottslighet. Vidare studeras projektet i Eskilstuna som utgick från att införa nolltolerans i de centrala delarna av staden när det gällde brott mot person.

This essay is called ?The hunt for anarchists- a study about the police in Stockholm's collection of bandit portrait during the turn of the century 1900? and it is about the criminal category ?Anarchists? who the police in Stockholm used at the turn of the century 1900.  In the archive from the police in Stockholm during the essays time perspective, 1899-1909,  there are about one hundred photographs in the category ?Anarchists?, about half of these pictures have no information besides the names of the people, but the other half, 48 persons, have some information about age, work title and where the person come from. The information showed that the people in the pictures where not from Sweden, and after controlling them in all different kinds of archives I found only ten of them have left any traces in Stockholm. What I realized then was that the people on the pictures are anarchists from different countries in Europe, mostly from Italy, and that the police in Stockholm had these pictures because different police stations around Europe had sent them to the police in Stockholm. The police in Stockholm where on the lookout for fugitive anarchists.The literature about the anarchist movement in Italy during this time describe the hard situation for Italian anarchists.

Kvinnors kriminalitet har länge varit ett eftersatt forskningsområde, i synnerhet i Sverige. Den forskning som finns beskriver i stor utsträckning kvinnan som passiv och/eller som brottsoffer. Huvudsyftet med denna studie har varit att undersöka kvinnors syn på sin delaktighet i den egna Kriminella karriären. Studien har också undersökt kvinnornas förståelse av sin kriminalitet, vilka möjligheter respektive hinder de har haft under sin uppväxt och om de anser sig fattat viktiga val som lett till kriminalitet. Fyra kvalitativa intervjuer har gjorts och analyserats med hjälp av Goldbergs stämplingsteori, Bergströms teori om kriminalitet som livsstil och till viss del utifrån tidigare forskning.

Illegal fildelning är ett världsomfattande problem som har skapat heta debatter i många länder. I Sverige är den illegala fildelningen ett vanligt förekommande fenomen. För att komma till rätta med denna verksamhet har vår egen upphovsrättslag uppdaterats och den omdiskuterade IPRED-lagen införts. Trots detta är företeelsen illegal fildelning fortfarande vanligt förekommande i dagens Sverige. Den här studien har haft som syfte att undersöka varför personer fortfarande fildelar samt vad som skulle få dem att sluta med denna verksamhet.

Syftet med uppsatsen är att klarlägga om de skydd som finns att tillgå för vittnen är tillräckliga i förhållande till hotbilden för dessa. I Sverige råder allmän vittnesplikt vilket innebär att det åligger envar en absolut skyldighet att vittna inför domstol. Problematiken som finns i vårt samhälle när det gäller att få folk att vittna är inget nytt fenomen men situationen har under de senaste åren förvärrats. En bidragande och stor aktör som skrämmer allmänheten från att vittna är den organiserade brottsligheten och som har huvudfokus på att ägna sig åt Kriminella affärsverksamheter men även att skydda dessa genom bland annat hot och våldsbrott. Den organiserade brottsligheten har oftast stor kapacitet att använda sig av otillåten påverkan på vittnen.

The purpose of this essay is to analyse the descriptions of young girls' experiences of internet contacts, which have led up to sexual abuse. The aim is to give additional understanding and knowledge concerning grooming.       Grooming means that somebody gets in contact with someone else with the intention of committing sexual violations at a later stage. In most cases this concerns adults who contact children. We have chosen to confine ourselves to focusing on the grooming on internet that has happened to girls. By means of thematic analyses of texts from the books Jag kände mig speciell, grooming på internet, 2012 and Alexandramannen, vår tids största nätsexhärva, 2009, we have found certain themes and linked them up with previous research-work and also theory of social psychology.

I denna kvalitativa studie undersöker vi vad som ligger till grund för elevers olovliga frånvaro på ett gymnasium i Västerås utifrån elevperspektiv. Delvis i denna studie undersöker vi sen ankomst och vad det får för konsekvenser för studiemiljön i klassrummet. I den tidigare forskningen tar vi upp de två huvudteman om olovlig frånvaro/skolk, Skolk på grund av skolans brister samt skolk på grund av Kriminell livsstil. Dessutom tar vi upp de riskfaktorer som den tidigare forskningen tar upp kring elevers riskbeteenden och elevernas vanligaste förklaringar som anges som skäl till olovlig frånvaro. Den metod vi använts oss av är Grundad teori (GT) där vi valt Glasers sätt att arbeta på.

Fängelset är en värld som de flesta har åsikter om, men som få har insyn ioch kännedom om. Det är därför viktigt att beskriva fängelset ur ettinifrånperspektiv, att återge vad som faktiskt försiggår i innanför murarna.Syftet med uppsatsen har varit att utifrån en livstidsfånges eget perspektivåterge en bild utav, sprida nya kunskaper om, och genom sociologisk ochsocialpsykologisk teori skapa en förståelse för hur livet bland livs- ochlångtidsfångar inom en hårt styrd och sluten total institution ser ut.Deltagande observation har använts som observationsmetod. Observatören idetta fall är inte en fältforskare på besök, utan en intagen som varit en del avdet undersökta samhället under fem års tid. Resultatet påvisar existensen avtvå dominerande avdelningskulturer. Dels den traditionella fångkulturen ochdels en mer socialt anpassad kultur, som främst utgörs av intagna utan enKriminell identitet.

I examensarbetet framkommer det vilken avgörande roll lärare har som samtals- och vägledare i kriminalvårdens lärcentrummodell , trots att majoriteten av dem saknar formella kunskaper i samtals- och/eller vägledningsmetodik. Studiens syfte har varit att undersöka förutsättningarna för samtalen. Detta har skett genom att ta reda på lärarnas uppfattningar om samtalen de har med de intagna samt att utreda om det finns någon koppling mellan dessa uppfattningar och lärarnas kunskaper i samtals- och/eller vägledningsmetodik. I bakgrunden beskrivs kriminalvårdens uppdrag och mål, samt rekommendationer för hur dessa mål ska uppnås, varav studier är en del i detta. I senare delen av bakgrunden görs en kort redovisning för hur studieavbrott tidigt i livet kan vara en indikator för en Kriminell livsstil. Vidare redovisas statistik över intagnas studiebakgrund.

Studien är av kvalitativ art där syftet är att beskriva och analysera orsaker till återfall i kriminalitet. Stämplingsteorin tillsammans med teorier kring gruppens påverkan på individen ligger till grund för studiens vidare arbete där stämplingen som avvikare kan påverka individen att själv identifiera sig som Kriminell. Avvikaren i samhället är den som inte tillgodogjort sig samhället normer och denne stämplas då av maktinnehavarna i samhället. Grupptryck och grupptänkande syftar till den umgängeskrets som finns runt den enskilda. I egenskap av gruppen kan individen tänja på de gränser som annars skulle hindra den enskilda att handla orätt.