Avsikten med denna undersökning var att studera hur professionella arbetar med Kriminella ungdomar genom att studera två kriminalvårdsenheters program riktade mot denna grupp. Utifrån ett diskursanalytiskt förhållningssätt har vi studerat olika praktiker och diskurser som ingår i enheternas programverksamhet. Studien har en kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer samt befintligt material på det undersökta området. Vi utförde två intervjuer på frivårdsenheten och två intervjuer på ungdomsanstalten i Luleå med professionella verksamma inom programmen. De undersökta programmen är Brotts-Brytet och ART.

Syftet med denna studie är att genom kvalitativ metod få förståelse för hur det är möjligt för f.d. Kriminella att gå från ett slutet system, präglat av utanförskap och ensamhet, till en gemenskap i organisationen KRIS. Utifrån tio semi-strukturerade intervjuer med f.d. Kriminella inom KRIS (Kriminellas Revansch i Samhället) i Göteborg , varav fem var kvinnor och fem män, hämtade vi vårt material för att kunna besvara vår frågeställning. Resul-tatet av studien visar att man som Kriminell individ lätt hamnar i ett utanförskap och är stigmatiserad vilket försvårat för våra informanter att skaffa jobb, ha tillitsfulla relationer etc.

I vår studie diskuteras före detta Kriminellas förutsättningar när det gäller att integreras in i samhället efter att ha levt ett liv präglat av kriminalitet och missbruk. Vi har genom kvalitativa intervjuer valt att ta del av respondenternas upplevelser och erfarenheter när det gäller deras väg in i missbruk och kriminalitet, tiden där, hur deras väg tillbaka till en drogfri och icke Kriminell tillvaro sett ut, samt deras livssituation idag. Syftet med studien är att undersöka vilken social betydelse KRIS har i samband med före detta Kriminellas möjligheter till revansch i samhället. Resultatet visar att KRIS medlemmar har en stark sammanhållning genom liknande erfarenheter och genom deras engagemang om total avhållsamhet mot droger och kriminalitet. Kamratstödet visar sig vara av stor relevans för att hålla sig borta från missbruk.

Fängelse- och straffsystemet är som uppfinning unik, ingen annan institution i samhället har samma syfte eller funktion. Fängelset är en del av samhället och har som uppgift att straffa de individer som samhället bestämt brutit mot våra gemensamt överenskomna lagar. Många aktörer befinner sig på kriminalvårdens arena. Det är beslutsfattare som tar beslut om lagar och ekonomiska resurser, det är vårdare som både ska kontrollera och hjälpa de intagna till ett liv fritt från kriminalitet och det är givetvis de intagna själva. Dessa aktörer är både en del av kriminalvården samtidigt som de bidrar till att forma och utveckla den.

Studiens syfte har varit att med hjälp av kvalitativ metod och ur internernas synvinkel utvärdera projektet ?Sitta inne med kunskap?, som riktar sig till interner på Norrtäljeanstalten. Målet är att belysa och analysera internernas egna upplevelser av och åsikter kring projektet. Ett delsyfte är också att genom tidigare forskning få en insikt i livet som intern. För att uppnå syftet formulerades tre forskningsfrågor: 1.

Syftet med denna studie var att se hur stress, krav och kontroll såg ut hos före detta interner,under och efter deras straff. Då de ska tillbaka till ett liv utan kriminalitet och droger.Till utförandet av studien valdes att göra en kvalitativ metod, en halvstrukturerad intervju därvi tematiserade intervjun i fyra kategorier: (1) hur är upplevelsen av stress före, under ochefter frigivning, (2) hur man upplever stöd, hjälp och information från kriminalvården vidfrigivningen, (3) vilka förväntningar finns från omgivningen och från individen själv och (4)vilka krav finns från omgivningen och från individen själv, för att i så stor utsträckning sommöjligt kunna tolka och sätta sig in i den enskilde respondentens situation. Kriteriet för attmedverka i intervjun var att respondenten har en Kriminell bakgrund och har tidigare varitdömda till fängelsestraff, sluten ungdomsvård, fotboja eller samhällstjänst. Resultatet visadeatt kraven i första hand före, efter och vid frigivning har respondenten från sig själva och intemycket från kriminalvården. Stöd från andra har en mycket stor betydelse och att upplevelsenav frigivningen ser mycket olika ut för olika interner..

Sexmissbrukets underliggande orsaker skiljer sig åt och detta beror på flera faktorer som exempelvis internet, alkohol och droger. Denna studie behandlar sexmissbrukets utveckling under åren 1990 till 2000. Studiens syfte är att visa på den samexistens som begreppet anses ha med andra missbruk som visas genom de faktorer som kommer att nämnas i studien. Studien som är en litteraturbaserad översikt bygger på sex artiklar och en rapport som analyserats utifrån systemteorin. Studien visar att sexmissbruk kan tolkas på olika sätt beroende på den målgrupp som kommer i kontakt med begreppet.

What is it that drives a person with criminal behavior to change their lifestyle? What are the obstacles to a lifestyle change? These issues have been guiding us during this study. In the introduction, we describe the previous research that has been done among crime in men. The themes that will follow us through the course of the study are as follows; cause of crime, Self-efficacy, social network and lifestyle change. The aim of the study was to investigate the factors that a former prison convicted individual believes has been significant, as they break their criminal behavior associated with a lifestyle change.

Denna uppsats utreder hur Sydsvenskan, Svenska Dagbladet och Aftonbladet mellan den 1 januari 2007 och den 31 december 2007 i sammanlagt 152 artiklar framställde problematiken kring fildelning. Utredningen görs genom att lyfta fram de motsättningar som finns i medierapporteringen av fildelning.En kvantitativ innehållsanalys utgör grunden för den kvalitativa studien. I den kvalitativa analysen använder vi oss i huvudsak av teorier som berör mediepåverkan och etik. Till exempel använder vi oss av Maxwell McCombs teori om mediernas dagordningsfunktion och Göran Collstes beskrivningar av konsekvensetiska teorier. Resultaten pekar på att det existerar en osäkerhet i de studerade tidningarna kring hur man ska förhålla sig i fildelningsdebatten.

Denna uppsats är skriven på avancerad nivå inom socialt arbete. Dess syfte är att belysa turning points från kriminalitet och utgår från intervjuer med personer som tidigare haft en Kriminell karriär. Intervjuerna har varit semistrukturerade och berört orsaken till turning points och motivationskällor till upprätthållandet av beslutet. Analysen har genomförts med hjälp av symbolisk interaktionism och teorier om stämpling, stigma och strain. Resultatet visar nätverkets betydelse för processen kring en turning point samt vikten av individens egna vilja till förändring.

Under 2010 dömdes ungefär 9700 personer runt om i Sverige till att avtjäna ett fängelsestraff, och inom tre år beräknas cirka 40 procent av dessa ha återfallit i någon form av kriminalitet. Under samma år genomgick cirka 60 procent av de intagna olika brottsförebyggande program (BRÅ 2011:11). I genomsnitt beräknas en Kriminell person kosta samhället cirka en miljon kronor om året, något som medför stora ekonomiska kostnader för samhället (Riksrevisionen, 2009).Undersökningen genomfördes genom att intervjua sex stycken före detta Kriminella, detta för att ta reda på deras upplevelser av kriminalvården och vilka faktorer som bidragit till att de inte återfallit i kriminalitet. Utöver de sex intevjuerna med före detta Kriminella gjordes en intervju med en högt uppsatt person inom kriminalvården. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och resultaten av den visar att respondenterna anser att kriminalvårdens återfallsprevention inte fungerar särskilt bra.

Vi har valt att titta på om familj, skola och fritid kan hjälpa barn som befinner sig i riskzonen för att utveckla en Kriminell livsstil. Syftet med undersökningen är att studera om man kan förebygga kriminalitet för barn som befinner sig i riskzonen genom tidiga insatser i skola, familj och på fritid. För att få djupare information har vi använt oss av kvalitativ metod. För att få en djupare förståelse om hur man kan förebygga kriminalitet genom tidiga insatser i skolan, fritid och föräldrarna för barn som befinner sig i riskzoner har vi valt att göra intervjuer samt använt oss av relevant litteratur och tidigare forskning. Vi har intervjuat två ungdomar, en skolkurator samt svar på två frågor från vår b-uppsats, "Jag har alltid varit oskyldig...".

Bakgrund: Ett gäng definieras som en grupp människor vilka medverkar i Kriminell aktivitet och har minst en gemensam symbol som definierar dem. Syfte: Syftet med denna uppsats var att genom noggranna analyser av tidigare genomförda studier kring ungdomsgäng belysa ungdomsgäng som ett fenomen i dagens samhälle. Metod: Forskningsöversikten baserades på tretton vetenskapliga artiklar. Innehållsanalysen av artiklarna resulterade i fyra teman. Resultat: Huvudfynden i studien är att gängmedlemmarna ofta är marginaliserade ungdomar.

Polisens ställs dagligen inför olika mötessituationer med Kriminella. I ett möte sker ett ömsesidigt samspel mellan parterna, vilket gör att Kriminellas bemötande på något sätt måste ha en inverkan på polisen. Men på vilka sätt påverkar egentligen dessa möten dem? Denna uppsats ämnar skapa en djupare förståelse av hur mötet med Kriminella påverkar polisen samt vilken betydelse mötet har för polisens syn på sin yrkesidentitet. Vi eftersträvar även att belysa vilken betydelse kollegorna har för polisens syn på yrkesidentiteten.

Denna studie syftar till att förstå de före detta Kriminellas problematik relaterat till stigmatiseringsprocessen. Studien vill bidra med en förståelse till hur före detta Kriminella upplever den stigmatisering som finns i samhället. Frågeställningarna bygger kring stigmatiseringsprocessen och behandlar områden på organisatorisk, social och teknisk nivå av denna process. Den organisatoriska nivån hanterar de samhälleliga organisationer som bidrar till utanförskapet. Den sociala nivån beskriver de sociala relationerna som är av betydelse för integreringen.