The aim of this study was to examine how individuals who have left a criminal lifestyle may experience their present life. A symbolic interaction approach was the theoretical framework for this research. Qualitative interviews were conducted with seven individuals who have stated having had and left a criminal lifestyle. The results showed that how individuals experience their present life is highly dependent on individuals? own view of themselves as well as on how others view them.

Frågorna kring orsaken till varför en ?väljer? ett liv som Kriminell och missbrukare har inga enkla svar. Syftet med föreliggande undersökning var att söka ökad förståelse av kriminalitet och missbruk. Detta gjordes genom att göra en jämförelse mellan undersökningsdeltagarnas reflektioner rörande sina tidigare livsstilar som Kriminella och missbrukare och resultaten från deras personlighetstest. I studien deltog 5 personer i åldrarna 24-61.

Syftet med studien var att beskriva och söka förståelse för vad som medverkar till att personer lever med och lämnar en Kriminell livsstil samt hur identiteten förändras i förhållande till detta. Vi utgick från en kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer, innehållande narrativa inslag, med fyra informanter från kamratföreningen KRIS. För att förstå vår empiri använde vi oss av det salutogena synsättet, symbolisk interaktionism och kontrollteorier.Resultatet visade att våra informanter främst stannade kvar i det Kriminella sammanhanget på grund av drogmissbruk, men även på grund av känslor av spänning och tillhörighet. Att normalisera sitt beteende och bygga upp en fasad var verksamt för våra informanter för att stanna kvar i kriminalitet. De faktorer som bidrog till att vilja lämna var känslor av rädsla, bristande kontroll samt att de tröttnade på livet i kriminalitet.

The aim of this study is to gain an understanding of former criminals' own experience of their entry into criminality and to identify and analyze the factors they use to explain their path into criminality. To study this area, a qualitative method has been applied with five semi-structured interviews of ex-criminals from an organization that works to help and support people who have previously been involved in crime by offering employment, education, and rehabilitation in order to be further integrated into society again. To analyze the respondents' stories about their way into criminality, the theory of social bond by Hirschi has been applied and contribute with insights in later criminal acts as well as the theory has been problematized to some extent. Today, there is a lot of research on different aspects that can explain the way into criminality in different aspects, on the other hand, research has largely been measured with a quantitative approach with statistics and self-reported data. This study therefore intends to apply a qualitative approach, where ex-criminals themselves describe their path into criminality.

Studien är en kvalitativ forskning där syftet är att undersöka bakomliggande faktorer och motiv till varför vissa unga män faller in i ett Kriminellt beteendemönster och upprätthåller detta beteende. De faktorer denna studie undersökt är de sociala faktorer som bland annat är familj och vänner. För att uppnå undersökningens syfte och svara på dess frågeställningar intervjuades 6 unga män i åldrarna 15-25 år som har en Kriminell livsstil. I resultat- och analysdelen presenteras det material vi samlat in och som även kopplas till de teorier som använts i denna studie. De teorier som använts är Howard S.

"Min strategi" är en studie vars syfte är att undersöka vilka övergripande strategier, som är mest vanliga när det kommer till att undvika ett återfall i brott. Studien är baserad på en kvalitativ metod och bygger på intervjuer med fem individer vilka besitter erfarenheter av att vara Kriminell. Samtliga har idag funnit en plats i samhället, distanserade från brottsliga sammanhang. Uppsatsen inkluderar även varför dessa människor slutade med kriminalitet. Studien består av fem enskilda berättelser om livet som en ung Kriminell och deras relationer till familj, vänner och samhället.

ABSTRAKTSyftet med vårt uppsatsarbete är att undersöka hur före detta Kriminellas resa mot enåteranpassning till samhället kan förstås ur ett socialpsykologiskt perspektiv, dvs. vilkasociala och relationella hinder som de f.d. Kriminella stöter på samt vilka möjligheter tillförbättring som sker. I samhället är Kriminella omdiskuterade och det finns en rad olikafördomar om Kriminella som också påverkas av den nylanserade databasen Lexbase. Viundrar huruvida tesen en gång Kriminell- alltid Kriminell fortfarande gör sig gällande.Frågorna är många men slutresultatet är det mest intressanta.

The aim of this study was to investigate factors that ex-criminals believe have been of importance to them when they decided to leave a lifestyle of criminality behind. The study was based on eight semi-structured interviews with informants who had committed various forms of crime. Common to all informants is that they are now members in the Swedish association KRIS (In English: CRIS, Criminals Return Into Society), living a life without crime. The stories of the informants have been analyzed on the theoretical basis of social ties, the exit process, role loss, motivation and the life course perspective. Our study showed that the informants have been affected and motivated by various life events that could be identified and pin-pointed during the interviews.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för några bakomliggande orsaker till varför människor begår Kriminella handlingar. Studiens övergripande frågeställningar är följande; På vilket sätt påverkar umgängeskretsen en individs förutsättningar för att utveckla en Kriminell livsstil? Hur kan dessa bakomliggande orsaker till kriminalitet förklaras och förstås? Frågeställningarna besvaras genom semistrukturerade intervjuer med fem individer med tidigare Kriminell bakgrund. Med hjälp av en tematisk analysmetod struktureras intervjumaterialet upp i tre teman vilka har formulerats med utgångspunkt i det datamaterial som har samlats in. Analysen görs med hjälp av tidigare forskning och teorier om differentiella associationer och förstärkningar, symbolisk interaktionism, stämpling och sociala band.Studien visar att de intervjuade hamnade i kriminalitet till följd av att deras uppväxt, skolsituation och umgänge interagerade negativt med varandra.

Syftet med denna rapport är att söka att förstå varför vissa människor söker sig till Kriminella nätverk, vilka arbetsproblem som skapas hos polisen i Kramfors på grund av Fucked for lifes (FFL) etablering i staden och på vilket sätt man ska arbeta för att lösa dem. FFL håller på att etablera sig i Kramfors, det resulterar i att det uppstår resursbrist för polisen då antalet medlemmar som besöker staden kan variera stort och antalet polispatruller i tjänst är för få om en allvarlig situation skulle uppstå. Gällande just FFL finns ett svårhanterligt problem för polisen, det är att det uppkommit en lokal svans av anhängare till FFL. Denna rapport belyser hur FFL är uppbyggd och vilken typ av kriminalitet de sysslar med, vad de har för förhållningssätt till polisen samt hur andra poliser, specialiserade på denna typ av kriminalitet, ser på detta problem. Rapporten bygger på aktuell litteratur samt intervjuer med poliser.

En hermeneutisk studie som syftar till att i mötet med ex-Kriminella skapa förståelse och kunskap kring vad som krävs, av dessa personer, för att skapa sig en livsstil som accepteras av samhället. Studien bygger på intervjuer med 10 män i åldrarna 20-41 år som levt ett liv utan kriminalitet i maximalt 10 år och är bosatta i Sverige. Studiens data analyseras i tre steg. Det första steget, preliminär tolkning, ger en överblick av materialet. I det andra steget, fördjupad tolkning, förklaras studiens förändringsmodell som bygger på respondenternas upplevelser.

ABSTRAKTSyftet med vårt uppsatsarbete är att undersöka hur före detta Kriminellas resa mot enåteranpassning till samhället kan förstås ur ett socialpsykologiskt perspektiv, dvs. vilkasociala och relationella hinder som de f.d. Kriminella stöter på samt vilka möjligheter tillförbättring som sker. I samhället är Kriminella omdiskuterade och det finns en rad olikafördomar om Kriminella som också påverkas av den nylanserade databasen Lexbase. Viundrar huruvida tesen en gång Kriminell- alltid Kriminell fortfarande gör sig gällande.Frågorna är många men slutresultatet är det mest intressanta.

I denna studie används en kvalitativ metod i form av intervjuer med fem unga män som har ett Kriminellt förflutet. Syftet med studien är att ta reda på vilka faktorer som kan ha påverkat dessa unga män in i en Kriminell livsstil. Studien syftar även till att söka svar på varför dessa unga män väljer att stanna kvar i det Kriminella livet. Genom att analysera det empiriska materialet vi fått in genom intervjuer med dessa unga män tillsammans med teorier som Nätverksteorin, teorin om ?Differential associations? samt Avvikelseteorin har vi kommit fram till flera aspekter kring vårt syfte.

Kriminalitet är ett stort problem i samhället som involverar många människor, dels som utför den brottsliga handlingen och den som utsätts. Kriminalitet är en livsstil för vissa människor. De flesta inleder sin Kriminella karriär under tonåren. En del fortsätter men de flesta slutar begå brott efter denna period. Återfallsfrekvensen är ca 60 %.

Inledningsvis beskriver jag bakgrunden till att jag valt detta område att skriva om, att försöka få kunskap om hur skillnader i kultur kan ge en ökad risk för kriminalitet, detta är också syftet och frågeställningen i rapporten. Den teori jag i huvudsak behandlar pekar på skillnader mellan grupp och individinriktade samhällen, och de problem det kan innebära att förflyttas mellan dessa kulturer. Holism och individualism beskrivs utifrån dess inverkan på individen, och utifrån individens ställning till det allmänna. Vidare berörs skillnader i rättssystem och skillnader i hur reaktioner mot avvikelser kan te sig. Konsekvenserna av resonemanget om holism/individualism förs vidare till en tanke kring hur ungdomar anammar normsystem, om det i samhället vedertagna systemet känns otillgängligt.