Kunskapen om motiverande faktorer som påverkar människor till att göra beteendeförändringar för att främja hälsa ökar kvaliteten i sjuksköterskans yrkesprofession. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar motivationen till livsstilsförändring. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. I resultatet angavs två olika teman som kan relateras till motivationsfaktorer. Temana var sociala och psykologiska faktorer.

Background: A strong brand is becoming an increasingly important factor when surviving on a competitive market. A strong brand can therefore be considered a strategically important resource. The relationship between a brand's strength and its distribution can decide the future of a brand in the long run. Lifestyle branding is becoming a more popular way of differentiating ones brand from the competition. Purpose: The purpose of this thesis is to identify factors which according to the lifestyle brand owners are central when measuring the strength of a brand.

Rågsved ligger i Söderort tillhörande Stockholms kommun och har en population på ca 10 000 invånare där hälften utgörs av utrikes födda och området har en hög segregation. För att kunna skapa ett lugnare och tryggare Rågsved har det öppnats ett litet poliskontor och ett fåtal poliser ska i första hand försöka komma i god kontakt med de som bor i området, främst med ungdomarna som bor och går i skolan i Rågsved. Vidare samverkar de med skola och andra myndigheter i Rågsved för att förbättra den problematiska situationen. Således är syftet med denna studie att undersöka hur ungdomar boendes och studerandes i Rågsved förhåller sig till det nya poliskontoret och vad den ökade polisära närvaron har inneburit för ungdomar som går i Rågsvedsskolan. För att kunna besvara frågeställningen utförs semistrukturerade intervjuer med 11 killar som studerar vid Rågsvedsskolan.

Studien behandlar ungdomar som av olika anledningar är eller känner sig övervakade och kontrollerade. På grund av särskilda regler och normer begränsas ungdomarnas handlingsutrymme. Vilka är då dessa ungdomar som berörs i studien? Den ena ungdomsgruppen är ungdomar som är placerade på institution och den andra gruppen rör invandrarflickor i särskilt drabbade familjer. Att vistas i en viss instängd institutionell sfär påverkar dessa ungdomar och deras liv på olika sätt.

Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på hur information och undervisning kan utformas och vara ett bra sätt att förbättra den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienter med hjärtsvikt. Femton vetenskapliga artiklar valdes ut genom fulltextdatabasen United States National Library of Medicine (MEDLINE) och Högskolan Dalarnas sökmotor Electronic Library Information Navigator (ELIN). Sökorden som användes var heart failure, quality of life, information/education och nursing i olika kombinationer. Artiklarna som valdes ut granskades med hjälp av modifierade granskningsmallar för att säkerställa att dom var av så hög kvalite som möjligt. Fysisk funktionell förmåga och kunskap om sjukdomen har betydelse för patientens upplevelse av sin hälsorelaterade livskvalitet.

The purpose of this essay was to find conceivable marketing- and business strategies that can be combined with a company?s lifestyle.This essay is dependent on a number of interviews with the owner of a maternity clothing trademark, PROUD. PROUD is a new company that has many different options concerning expansion, trademark and its existing and future products and also the knowledge regarding the client?s attitude towards PROUD.The authors of this essay believe that the trademark should represent a lifestyle. For a company to be able to deliver, it has to understand what the future clients want and need.

Polisens arbete mot brottsligheten är alltid aktuellt. Nästan dagligen kan vi läsa om hur rättsväsendet lyckas, eller inte lyckas, i sin kamp. Tyvärr är övervägande delen av medieutrymmet upptaget av det senare av alternativen. Även inom poliskåren ges ibland uttryck för missnöje och det klagas över skillnader i åklagarnas tvångsmedelsanvändning som gör det svårare respektive enklare att nå resultat i arbetet. Särskilt irriterande uppfattar man från polisens sida att det är då åklagarna inte anhåller och begär misstänkta häktade på recidivfara i så stor utsträckning som man inom polisen hade önskat.

Denna studies syfte var att undersöka hälsokoordinatorernas beredskap och upplevda kompetens att arbeta med alkoholriskbruk i primärvården i Landstinget i Kalmar Län och hur de upplevde arbetet. Metodansatsen som användes var triangulering, där enkäter skickades till alla hälsokoordinatorer i länet. Därefter utfördes semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med tre strategiskt utvalda hälsokoordinatorer Det användes deskriptiv metod för enkäterna och innehållsanalys för intervjuerna. Resultatet var att arbetet med riskbruk av alkohol var ett känsligt område där hälsokoordinatorerna upplevde att de främsta hindrande faktorerna var brist på utbildning och instruktioner på hur det rent praktiskt skulle arbetas med riskbruk av alkohol. Utbildningsnivån stod inte i proportion till beredskapen att arbeta med frågan.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande bekymmer som medför hälsoproblem. En av de vanligaste orsakerna är ohälsosamma levnadsvanor gällande kost och fysisk aktivitet. För att hindra den negativa utvecklingen behövs livsstilsförändring. Därför är distriktssköterskans stöd och vägledning viktigt i arbetet med dessa patienter för att kunna få dem att bli motiverade. Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskors uppfattningar om vad som motiverar patienter med övervikt eller fetma till livsstilsförändring.

Övervikt och fetma är ett problem i västvärlden idag och inverkar på hälsa och välbefinnande. Fetma är en svårbehandlad sjukdom och är en problematisk biverkan vid användning av antipsykotiska läkemedel; förebyggande åtgärder är särskilt viktiga. Sjuksköterskan har, med sin holistiskt biopsykosociala expertis och sin regelbundna direktkontakt med patienter, en unik möjlighet att genom sina observationer samordna och planera interventioner för att förhindra viktuppgång. Sjuksköterskan fungerar som rollmodell för en hälsosam livsstil där rådgivning, stöttning och utbildning ingår. Syftet var att beskriva interventioner för att reducera viktuppgång hos personer som behandlas med antipsykotika.

Syfte:Att utvärdera hur fysisk träning hos en grupp friska kontorsanställda kan förbättra deras kondition och syreupptagningsförmåga samt öka deras välbefinnande både på arbetsplatsen och på fritiden.Undersökt grupp och metod:Samtliga anställda genomgick en hälsokontroll omfattande läkarundersökning, blodprovstagning samt konditionstest.Gruppen deltog i gemensamma träningsaktiviteter, vilket innebar joggning samt cirkelträning. De flesta tränade dessutom på egen hand ytterligare en gång per vecka.Parallellt med detta genomfördes också konferenser och matlagningskurser,där deltagarna fick lära sig mer om livsstil, kost och hälsa.Sedan friskvårdsprojektet startade år 2000 har deltagarna genomgått 1-2 hälsokontroller med konditionstest per år.Gruppen har också fått svara på en enkät om friskvårdsprojektet och hur träningen påverkat upplevd stress och välbefinnande.Resultat/diskussion:De som deltagit i friskvårdprojektet har som förväntat förbättrat sin kondition och syreupptagningsförmåga. Intressant är att så många i enkäten svarat att dom upplever en bättre hälsa, bättre prestation på arbetet, bättre relation till arbetskamrater, större lust att gå till jobbet samt mindre stress och mer ork för sociala aktiviteter.Slutsats:Friskvårdssatsningen gav ett ökat välbefinnande och mer ork både på arbetet och fritiden. Detta kan för företaget vara positivt då de anställda presterar bättre på sitt arbete..

Bakgrund: Osunda levnadsvanor kan vara förenade med en ökad risk för sjukdom och död. Hjärt- och kärlsjukdom, fetma, typ 2-diabetes är exempel på sjukdomar som kan undvikas genom förbättrad livsstil. Att kunna motivera patienten till livsstilsförändring är en viktig del av sjuksköterskans arbete för att främja hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Det är därför av stor betydelse att sjuksköterskan använder en effektiv metod som verkligen främjar patientens motivation till varaktig förändring. Syfte: Syftet med C-uppsatsen var att klargöra om det motiverande samtalet påverkar patienten till en varaktig livsstilsförändring.Metod: C-uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie.Resultat: Få studier har undersökt effekten av motiverande samtal på varaktig livsstilsförändring.

Arbetets problemformulering tar fasta på att Florida (2002) beskriver vad den kreativa klassen är, hur den arbetar, hur den underhåller sig och hur den skapar nya kreativa mötesplatser. Han talar dock inte så mycket om hur den kreativa klassen reser och turistar. Denna studie kan bidra med kunskap till personer som verkar inom turismbranschen och vill uppfylla de önskningar som människor ur den kreativa klassen har. Syftet med detta arbete är att skapa förståelse för vad människor som jag bedömer tillhör den så kallade kreativa klassen upplever som meningsfullt i det resande som kan betraktas som turism. För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ studie där sex personer som passade in på Floridas (Ibid.) definition av den kreativa klassen intervjuades.

LVM- vården har som uppgift att bryta ett destruktivt missbruk, främja motivationen till fortsatt frivillig vård samt långsiktigt främja frihet från missbruk och utvecklandet av en sundare livsstil.     Syftet med studien var att undersöka motiverande faktorer vid Rällsögården utifrån ett klient- och personalperspektiv. Likheter och skillnader mellan klienters och personals uppfattningar om motiverande faktorer analyserades för att undersöka vilken eventuell inverkan dessa kan ha på Rällsögårdens mål att motivera klienten till fortsatt frivillig vård. Tidigare forskning inom ämnet behandlar relationsskapande inom en tvångsvårdskontext, LVM-vårdens syfte och verkställande samt motivationsfaktorer inom tvångsvården.     För att besvara syfte och frågeställningar genomfördes studien med en kvalitativ ansats. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av tre personal och tre klienter från Rällsögården.     Resultatet av studien visar att faktorer som rör relation, organisation samt yttre och inre faktorer i klientens liv kan ses som motiverande faktorer av så väl personal som klienter på Rällsögården.

Hjärtsvikt är ett globalt hälsoproblem som har en sämre prognos än många andra kroniska sjukdomar. För samhället innebär tillståndet en stor kostnad eftersom hjärtsvikt är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning. Patienterna upplever den sviktande kroppen som ett lidande och har därför svårt att känna igen förvärrningar av tillståndet, vilket hör ihop med att de har brister i sin kunskap om sjukdomshantering. Därför är det av betydelse att sjuksköterskan har kunskap omvilka utbildningsinsatser som leder till att patientens välmående och egenvård främjas. Syftet var att beskriva sjuksköterskors utbildningsinsatser och dess resultat hos patienter med hjärtsvikt.