This study focuses on the politics around ecological sustainable development in Sweden today, with emphasis on urban development, building and living. The starting-point for this study is the environmental adapted city district of Stockholm, Hammarby Sjöstad. The primary focus of the study is to investigate what means of control the environmental investment in Hammarby Sjöstad is expressing, and to elucidate their ideological, political and social implications. The empirical material is primarily based up on the local Hammarby Sjöstad environmental program along with qualitative in-depth interviews with citizens of this district. The study is based on critical discourse analysis The result of this study is that the ecological investment in Hammarby Sjöstad partly constitutes a hidden exercise of power, taking shape as built-in physical measures in the dwellings and the neighbouring surroundings.

Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser i samband med hjärtinfarkt samt vilket behov av stöd dessa kvinnor har. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie där resultatet är baserat på 13 vetenskapliga artiklar sökta ur databaserna Elin@, Swemed och Pubmed. För att säkra studiernas kvalitet är artiklarna granskade utifrån granskningsmallar. Resultatet visade att många av kvinnorna som drabbats av hjärtinfarkt inte tog sina symtom på allvar, diagnosen kom som en chock och de förnekade vad som hade hänt. De skämdes över att vara sjuka och behöva hjälp.

Abstract: Uppsatsen behov av sociala mötesplatser i Malmö är en kvantitativ studie med delvis öppna frågor vilket innebär att den har en kvalitativ ansats också. Uppsatsen handlar om sociala mötesplatsers betydelse för känslan av gemenskap och känslan av delaktighet i samhället. Men också om det finns en vilja att engagera sig i en social verksamhet såsom en mötesplats. vi undersöker vad dessa mötesplatser måste innehålla för att möta de behov som finns hos människor, vidare vilka behov som finns. Detta undersöker vi genom att studera olika faktorer som påverkar upplevelsen av gemenskap i det närområde man bor, varför man besöker mötesplatser och om man anser att de är nödvändiga och i så fall varför.

 Prostitution has been intensely debated in Sweden for nearly four decades. Two major investigations have so far been initiated by the government and numerous propositions have been put forward in the Swedish parliament resulting in the sexköpslag from 1999 that criminalizes purchase of sexual services. The law aims at punishing the buyer and protecting the women in prostitution, thus making it possible for women to be helped by various social interventions rather than punished. Swedish society has undergone major changes in these decades. Globalization, the internet and the membership in the EU have changed the Swedish society and influenced the discourse on prostitution.This paper has a twofold aim, on the one hand investigating if and how these changes have had an impact on the prostitution discourse in texts produced by the government and analyze how female and male sexuality in connection to prostitution is constructed.

Övervikt och fetma är ett ökande problem runtom i samhället, något som visat sig genom ökade kostnader för överviktsrelaterade sjukdomar och sjukskrivingar. Syftet med studien var att genom en litteraturstudie undersöka hur en arbetsplats miljö skall vara för att främja de anställdas hälsa avseende övervikt, fetma, motion och kost. Metoden som användes var en litteraturstudie och datainsamling gjordes genom sökning av vetenskapliga artiklar på databaserna Academic Search Elite samt Highwire Press. Resultat som framkom var att arbetsplatser har goda förutsättningar för att främja den fysiska hälsan för sina anställda. Interventioner som har gjorts har fått goda genomslag och förbättrat både den fysiska aktiviteten samt förbättrat kosthållningen hos sina anställda.

Idag finns vetenskaplig evidens för att livsstilsförändringar kan sänka blodtrycket hos patienter med hypertoni. Rekommendationer vid behandling av hypertoni är i första hand hälsosamma livsstilsförändringar. Syftet var att belysa faktorer som påverkade patienters följsamhet till livsstilsförändringar vid hypertoni. Metoden som användes var en litteraturstudie. Databearbetning gjordes utifrån 15 vetenskapliga artiklar.

Idag finns det mer eller mindre en oro för människors folkhälsa. En del i problematiken är att fetma har ökat markant den senaste tiden. Det är en anledning till att intresset har ökat för långsiktiga lösningar som leder till en hälsosam livsstil och blivit en hälsotrend. En effekt av hälsotrenden är att konkurrensen har hårdnat för aktörerna i gymbranschen eftersom fler konkurrenter har dykt upp på marknaden.För gymföretag i en mindre stad blir situationen svår att tackla eftersom de har ett mindre kundunderlag. Av den anledningen fokuserar den här studien på hur gymbranschen i Skövde (som är en mindre stad) kan använda sig av marknadsföringsstrategier.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett av vår tids stora folkhälsoproblem, inte bara i Sverige utan i stora delar av världen. Detta tros bero på att vi har förändrat vår livsstil, till att vara mindre fysiskt aktiva och förtära mer snabbmat, godis, alkohol och söta drycker. Eftersom kunskapen om detta förhållande har funnits en tid och andelen överviktiga och feta ändå ökar kan det behövas nya sätt att angripa problemet. Syfte: Att söka evidens för metoden motiverande samtal (MI) i syfte att främja viktnedgång hos vuxna över 18 år. Metod: Litteraturstudie.

Diabetes typ 2 är en folksjukdom som ungefär 300 000 svenskar är drabbade av. Sjukdomen kryper allt längre ner i åldrarna och i framtiden räknar forskarna med att betydligt fler kommer att vara drabbade, till följd av en osundare livsstil. Syftet med föreliggande studie var att undersöka och beskriva hur patienter med diabetes typ 2 upplever sin vardag samt vilka strategier de använder för att klara av denna. De frågeställningar som formulerades för att få svar på syftet var: Hur upplever patienter med diabetes typ 2 sin vardag som kroniskt sjuk? Vilka copingstrategier har patienter med diabetes typ 2 för att klara av sin sjukdom? Metoden som användes för att finna svar på dessa frågor var en litteraturstudie.

Människans nuvarande livsstil karakteriseras allt mer av ett felaktigt näringsintag och minskad fysisk aktivitet. Konsekvensen för individen, kan bli en ökad risk att drabbas av olika sjukdomar. Även samhället kan indirekt drabbas av kostnader i form av sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Ett verktyg för att motverka detta är preventiva hälsoprojekt. Syftet med denna uppsats var att kartlägga olika aspekter av motivation hos deltagare i hälsoprojektet ?Ett liv i balans? för att få en förståelse av på vilket sätt ett hälsoprojekt motiverar den deltagande individen, med avseende på inre och yttre motivation.

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Bakgrunden till undersökningen är att undersöka hur KAUs källsorteringssystem fungerar ur studenternas synvinkel. Genom analyser av vad teori säger om beteenden, vanor, attityder och kunskaper om källsortering från en enkätstudie på 1?200 av KAUs studenter, ska denna uppsats försöka besvara vad dessa studenter anser om och vilka kunskap de har av KAUs källsorteringssystem.                                     För att ta reda på vad teori säger om detta har jag undersökt vad Naturvårdsverket säger om miljömässiga beteenden och hur de fungerar ihop med källsortering. Jag har även hur undersökt det kan kopplas ihop med nutidens livsstil så som vi lever i dagens konsumtionssamhälle. Syftet med denna uppsats är att försöka belysa och undersöka om miljömedvetenhet i vardagslivet finns bland dagens studenter på KAU. Resultatet kommer att framkomma via den undersökande enkätstudien . Huvudresultatet av denna undersökning är att många av dagens studenter vet om hur KAUs källsorteringssystem fungerar och flertalet anser att det är viktigt med källsortering.

BAKGRUND: Övervikt är ett folkhälsoproblem som påverkar människors hälsa och ger även en ökad risk för kroniska sjukdomar som exempelvis diabetes. Andelen överviktiga ungdomar har ökat de senaste 20 åren och övervikt i unga år är ofta ett ihållande problem som fortgår upp i vuxen ålder. Därför behöver föräldrarna involveras i barnets vård eftersom de ska tillgodose grundläggande behov. SYFTE: Syftet är att beskriva begreppet motivera för att se hur sjuksköterskan kan främja hälsa och motivera barn och ungdomar med övervikt till livsstilsförändringar. METOD: En begreppsanalys där datamaterial inhämtats från ordböcker, vetenskapliga artiklar och fack- och läroböcker.

Socialförsäkringen har under senare tid alltmer nedmonterats varför behovet av privata försäkringar har ökat. När den nya försäkringsavtalslagen trädde ikraft år 2005 infördes en lagstadgad rätt till individuell personförsäkring som avsåg skydda särskilt utsatta grupper såsom funktionshindrade och andra personer med varaktig sjukdom. Frågan är om denna föreställning om en ovillkorlig kontraheringsplikt är riktig. I förarbetena anges att det inte kan krävas att försäkringsbolagen frångår den försäkringstekniska bedömningen av risken eller behöva frångå sin egen praxis. Enligt lagen ges försäkringsbolagen en möjlighet att neka försäkring om särskilda skäl föreligger.

The main purpose of this Master?s thesis is to develop an understanding of why non-users do not use public libraries by studying their information and culture habits and their relationship to public libraries. One of the motivating factors behind this choice is the lack of earlier research on the subject, particularly qualitative research. The theoretical framework is stratified into three associated levels with Brenda Dervin?s sense-making theory on an individual level, Marianne Andersson?s and Dorte Skot-Hansen?s model of the roles of public libraries on an institutional level and Pierre Bourdieu?s theoretical apparatus on a social level.