Brottsligheten i Sverige har ökat. Två av fem individer återfaller i brott efter frigivning. De individer som lever i utanförskap och kriminalitet är i en utsatt position. Flertalet av kriminalvårdens klienter har behov av insatser från olika verksamheter för att klara sig från återfall i kriminalitet. Syftet med studien är att få en djupare förståelse om vad före detta kriminella anser har varit betydelsefullt i deras process att lämna sin kriminella livsstil.

Syftet med studien var att undersöka hur vuxna individers erfarenhet av att ha en förälder med diabetes typ-2 påverkat deras sätt att tänka och se på sin hälsa och livsstil. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer med fem respondenter. De teorier som användes vid analys av resultatet var Pierre Bourdiues teori om habitus och kapital, Berger & Luckmanns teori om primär och sekundär socialisation samt The Health Belief Model. I resultatet framkom bland annat att både hälsosamma och ohälsosamma vanor från uppväxten kunde ha en viss inverkan på respondenterna beteenden även som vuxna. Erfarenheten av att ha en förälder med diabetes typ-2 kunde även det ha viss inverkan på hur de uppfattade risken att själv bli sjuk i framtiden.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns samband mellan ungdomars inställning till självdestruktivt beteende, välmående, neuroticism samt extroversion och sätt att leva. Genom en faktoranalys skapades en livsstils variabel som sammanfattades till variablerna medveten och konsument. En stor del av studien behandlar ungdomar då de kan vara välmående men ändå skada sig själva på grund av den livsstil de har. I studien har 96 ungdomar deltagit. Undersökningen har utförts på tre olika gymnasieskolor i Skåne.

Introduktion/bakgrund: Många av våra vanligaste sjukdomar är livsstilsrelaterade och med en förbättrad livsstil så minskar riskerna att drabbas av t.ex. diabetes, högt blodtryck, övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar. En metod som ofta används inom fysioterapin för att försöka förändra patientens livsstil är det s.k. Hälsosamtalet. Hälsosamtalet inriktar sig framförallt på personens fysiska hälsa och syftar till att motivera patienten till att förändra livsstil och på så sätt erhålla bättre hälsa.

Syftet med denna studie har varit att undersöka varför en del ungdomar begår brott och vilka faktorer som kan ligga bakom. Genom att använda en kvalitativ metod i form av intervjuer med sex unga män med en tidigare kriminell bakgrund har vi försökt få svar på studiens syfte och frågeställningar. Intervjufrågorna har strukturerats in i olika delteman baserade på våra teoretiska utgångspunkter då vi velat fånga respondenternas livshistorier under deras kriminella karriär. Med utgångspunkt från Erving Goffmans (2011) teori om Stigma och teorier om det sociala kapitalets mörka sida har vi analyserat vårt empiriska material. Resultatet visar på hur strukturella och individuella faktorer såsom otrygga hemförhållanden, stigmatisering i skolan och umgänge med andra kriminella inom ett nätverk kan ha en inverkan på en ungdoms brottslighet.

Hur ser en persons livshistoria ut bakom etiketten kriminell? Vi har i denna uppsats ämnatsöka svaret hos personer som levt ett kriminellt liv men som i dagsläget lever ett liv inomsamhällets förespråkade normer. Vår önskan har varit att lyfta fram individernas egnaberättelser om sina erfarenheter med förhoppning om att få en tydligare bild av deraslivshistoria. Vi har genom kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer samlat invårt empiriska material som vi senare har analyserat och arbetat med i samverkan med enhermeneutisk utgångspunkt. Vårt syfte har varit att genom våra tio intervjupersoners egnaberättelser få insikt i hur vägen in i och ut ur deras kriminella leverne har sett ut samt vilkenbetydelse de tillskriver KRIS och deras arbete.

Denna studie avser att belysa hur livsstil framställs i läromedel för ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå. Studiens syfte formuleras som hur framställs livsstil i läromedel för ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå och hur kan detta innehåll utifrån ett samhällsvetenskapligt perspektiv förstås i relation till skolans övergripande mål som uttrycks i läroplanen Gy-11.Materialet som undersöks består av en nyproducerad lärobok där hela materialet ingår i  studien. I materialet ses livsstil som en avgörande faktor för god hälsa. Livsstil eller levnadsvanor listas i läroboken som motion, måltider, sömn, stress, umgänge, tobak, alkohol och droger. Till motion och måltider anknyts även kroppsideal.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter och hinder före detta kriminella missbrukare upplevt i återanpassningen till samhället efter frihetsberövande. Studien är en kvalitativ studie och baseras på sex semistrukturerade intervjuer med före detta kriminella missbrukare som har lyckats återanpassa sig till samhället. I enlighet med tidigare forskning så kan fyra hörnstenar identifieras som har en central betydelse i en persons återanpassning till samhället. Dessa är bostad, sysselsättning, umgänge samt motivation. Dock anser informanterna själva att det är den ekonomiska situationen som är det största hindret för och misslyckandet i, återanpassningen till samhället.

Ett spelberoende kan påverka en person på olika plan men syftet med denna uppsats är att studera hur relationen mellan ett spelberoende och ingången till kriminalitet ser ut. För att beskriva denna relation har fem kvalitativa intervjuer utförts med fem före detta spelberoende med kriminell bakgrund. Utifrån Bourdieus teori om habitus och fält samt normer och normalitet som en social konstruktion förklaras också en spelberoendes väg in i kriminalitet. Resultatet visar att personer med ett spelberoende ofta vistas i en miljö där kriminella handlingar inte ses som något avvikande och att det därför blir enklare att bryta mot samhällets normer. Utöver det framgår det att spelberoendet i vissa fall har försvagat informanternas band till samhällets institutioner vilket har lett till en normupplösning.

Belöningssystem används flitigt i arbetslivet men forskningen kring dess effekter på anställda ha varit snål. Syftet med denna studie är att undersöka hur ekonomisk belöning uppfattas av fastighetsmäklare samt vilken effekt det kan ha på deras motivation, prestation och lojalitet gentemot företaget. Sex stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med fastighetsmäklare från olika lokalkontor i stockholmsområdet. Tematisk analys gjordes med teoretisk grund i Cognitive Evaluation Theory (CET) samt Self-Determination Theory (SDT). CET utgår ifrån att människor bedömer händelser utifrån en kontrollerande och en informerande aspekt medan SDT handlar om hur motivation kan vara mer eller mindre externt reglerad.

Syfte:Uppsatsen syftar till att beskriva samt analysera hur svenska kvinnliga konsumenter uppfattar och förhåller sig till den presenterade livsstilen. Vidare är syftet med uppsatsen att ta fram en modell för analys av livsstil, med denna modell som verktyg kan vi analysera livsstil som presenteras via publicerade bilder i bloggar.Design och metod:Studien presenterar en kvalitativ analys, i form av en innehållsanalys samt fokusgruppsintervjuer. I det inledande stadiet identifieras bloggar samt talespersoner som uppfyller de kriterier som tagits fram för livsstilsbloggar. Sedan sorterades bloggbilderna i olika kategorier. Sedan kvantifieras bloggbilderna i respektive kategori för att sedan genom innehållsanalys analysera innehållet i de olika kategorierna.

AbstractThe purpose of this study is to examine the process of resocialization for individuals who previously lived as criminals from an individual perspective. The research questions for the essay are: How do individuals in the study describe their process of resocialization? In which way does a support organization affect the process of resocialization for the individual? In which ways do the reactions from society affect the process of resocialization for the individual?To answer these research questions a qualitative method was chosen where six narrative interviews was conducted with men who previously lived as criminals but have been resocialized into society. These men are roughly between the ages of 30-60 years and are all members of a support organization for ex criminals.The results show that the process is divided in four stages and that the support organization has facilitated the process of resocialization of the respondents. Reactions from society both facilitates change using the help of different agencies can contribute, while negative reactions from other individuals makes change difficult.

Bakgrund Vår utgångspunkt, att en hälsosam livsstil är gynnsamt i relation till yrkeslivet, innebär att vi ser hälsa som en resurs - hälsa kan utnyttjas i positiv bemärkelse för att marknadsföra sig själv.Syfte och frågeställningar Studien ämnar skapa insikt i huruvida hälsofrämjande faktorer efterfrågas av arbetsgivare i dagsläget, om efterfrågan kommer att förändras i framtiden samt hur arbetssökande presenterar sin livsstil gentemot arbetsgivare.Frågeställningarna är:- Efterfrågar arbetsgivare hälsofrämjande faktorer vid rekrytering av personal?- På vilket sätt presenterar arbetssökande sin livsstil för att marknadsföra sig mot arbetsgivare?Metod Kartläggning av registrerade CV:n upplagda på Arbetsförmedlingens webbplats, insända CV:n till en utlyst tjänst samt genomgång av platsannonser. Detta har kompletterats med intervjuer av två yrkesverksamma rekryterare.Resultat Det råder en ojämnvikt mellan tillgång och efterfrågan. Arbetsgivare efterfrågade faktorer som berör livsstilen i låg grad samtidigt som 68 % av de undersökta arbetssökandena nämnde sin livsstil i sitt CV/ansökan. Fritidsintressen var den vanligaste livsstilfrämjande faktorn att lyfta fram av männen och sociala faktorer var vanligast hos kvinnorna.Slutsatser Det man väljer att lyfta fram i sin livsstil återger vilka värderingar/värdegrund individen har, som i sin tur skapar det personliga varumärket.

Ungdomar begår brott och de utsätts för brott. De brott som begås av ungdomar har en viss tendens att drabba andra ungdomar. Finns det ett samband mellan delaktighet i brott och utsatthet för brott? Vilken betydelse har livsstilen för detta eventuella samband? Hur mycket påverkas ungdomarnas delaktighet i brott och utsatthet för brott av deras livsstil? Vad ungdomar gör på sin fritid, var de är och vem de umgås med avgör vilken typ av miljöer de kommer att utsättas för. Denna undersökning belyser om ungdomars livsstil har en relation till deras delaktighet i brott och deras utsatthet för brott eftersom vi antar att livsstilen är det som för dessa ungdomar samman.

Att attrahera en singel är en studie där bakomliggande faktorer till singlars beteende undersökts. Syftet är att dra slutsatser om beteendemässiga aspekter som livsmedelsföretag bör beakta vid utformandet av meddelanden för att kommunicera med segmentet. Fokus ligger på segmentets personlighet och livsstil, samt hur det påverkar konsumtionen av livsmedel..