Studien är en kvalitativ forskning där syftet är att undersöka bakomliggande faktorer och motiv till varför vissa unga män faller in i ett kriminellt beteendemönster och upprätthåller detta beteende. De faktorer denna studie undersökt är de sociala faktorer som bland annat är familj och vänner. För att uppnå undersökningens syfte och svara på dess frågeställningar intervjuades 6 unga män i åldrarna 15-25 år som har en Kriminell livsstil. I resultat- och analysdelen presenteras det material vi samlat in och som även kopplas till de teorier som använts i denna studie. De teorier som använts är Howard S.

I uppsatsen undersöks vilka svårigheter en före detta kriminell möter längs vägen vid återanpassning till samhället. Går det att tvätta bort en stämpel som avvikare och hur påverkar stigmatiseringen deras liv. Vi vill alltså lyfta fram hur före detta kriminella upplever vägen tillbaka in i samhället och möjligheterna till ett normalt liv. Uppsatsen studeras med hjälp av en kvalitativ metod för att på bästa sätt få en förståelse för en före detta kriminells egna tankar och upplevelser kring processen att bygga upp ett nytt liv. Det insamlade materialet bygger på intervjuer med två livsberättelser, en nyckelinformant och kompletteras vidare med ett case.

Embrin, Liz & Hansen, Lina. (2010). Hur integrerar skolorna hälsa och livsstil i undervisningen? ? En undersökning om integration av hälsa och livsstil i undervisningen för grundskolan. (How do schools integrate health and lifestyle in the education system? - A survey about the integration of health and lifestyle in the educational system in primary school).

Empati har definierats som ett sätt att förstå andras känslor. Forskning visar faktorer som ökar denna förmåga, dock finns kunskapsluckor. Syftet var att undersöka om människor empatiserar olika med individer med ett känt kriminellt förflutet jämfört med de utan. Deltagare var 218 högskolestudenter från Mellansverige. Undersökningen bestod av berättelser där huvudkaraktären antingen var tidigare kriminell som begått vålds- eller skattebrott, eller icke-kriminell och befann sig i en svår eller lindrig situation.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för några bakomliggande orsaker till varför människor begår kriminella handlingar. Studiens övergripande frågeställningar är följande; På vilket sätt påverkar umgängeskretsen en individs förutsättningar för att utveckla en Kriminell livsstil? Hur kan dessa bakomliggande orsaker till kriminalitet förklaras och förstås? Frågeställningarna besvaras genom semistrukturerade intervjuer med fem individer med tidigare kriminell bakgrund. Med hjälp av en tematisk analysmetod struktureras intervjumaterialet upp i tre teman vilka har formulerats med utgångspunkt i det datamaterial som har samlats in. Analysen görs med hjälp av tidigare forskning och teorier om differentiella associationer och förstärkningar, symbolisk interaktionism, stämpling och sociala band.Studien visar att de intervjuade hamnade i kriminalitet till följd av att deras uppväxt, skolsituation och umgänge interagerade negativt med varandra.

I denna studie används en kvalitativ metod i form av intervjuer med fem unga män som har ett kriminellt förflutet. Syftet med studien är att ta reda på vilka faktorer som kan ha påverkat dessa unga män in i en Kriminell livsstil. Studien syftar även till att söka svar på varför dessa unga män väljer att stanna kvar i det kriminella livet. Genom att analysera det empiriska materialet vi fått in genom intervjuer med dessa unga män tillsammans med teorier som Nätverksteorin, teorin om ?Differential associations? samt Avvikelseteorin har vi kommit fram till flera aspekter kring vårt syfte.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka hur lärare behandlar momentet hälsa och livsstil i ämnet idrott och hälsa.Hur undervisas hälsa och livsstil av lärare i idrott och hälsa?Hur bedömer lärare i idrott och hälsa elevernas kunskaper i hälsa och livsstil?MetodUndersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av intervjuer av halvstrukturerad karaktär. Fyra lärare i idrott och hälsa, verksamma inom grundskolans senare år på fyra olika kommunala skolor i Stockholms innerstad, deltog i studien.ResultatEn samstämmighet råder kring innehållet i undervisningen bland de lärare i studien som behandlar hälsa och livsstil i ämnet, men stor del av det centrala innehållet saknas i undervisningen. Eftersom merparten av det centrala innehållet i hälsa och livsstil inte får utrymme i undervisningen fokuseras bedömningen endast på ett fåtal punkter. Bedömningen som är kopplad till det som undervisas i hälsa och livsstil är relevant, dock bedöms även andra saker som faller utanför betygskriterierna.SlutsatsVi har fått insikt i att momentet hälsa och livsstil bör få större plats i ämnet idrott och hälsa än vad den nu har.

Denna uppsats är allmän och offentlig handling.Författaren har upphovsrätten och uppsatsen får inteBegagnas annat än för enskilt bruk utan författarens tillstånd..

Hälsa och livsstil spelar en stor roll i dagens samhälle. Folksjukdomar och ohälsosamt leverne blir allt mer förekommande. Skolan har en viktig uppgift att utbilda eleverna till att inse vikten av ett hälsosamt och sunt liv. Syftet med studien är att uppmärksamma och belysa hur och om en gymnasieskola arbetar med hälsa och kost mot eleverna. Litteratur kring hälsa, kost och livsstil har behandlats där skolans roll har varit i fokus.

En minskning av återfallen till kriminalitet är en viktig uppgift för kriminalvården. Behandling och återanpassning innan frigivning minskar återfallen men detta återanpassningsarbete har försämrats. Forskning har visat att self-efficacy var viktigt för individer gällande att klara av givna uppgifter. Individer som trodde sig kunna leva ett liv utan kriminalitet och hade mer kontroll återföll i mindre grad. Syftet med studien var bland annat att undersöka om self-efficacy har betydelse för att inte återfalla i en Kriminell livsstil.

Titel Livsstilsboenden - Processen kring att kombinera livsstil, service och boende Författare Elisa De Toro, Helene Tigerström & Liv Åström Handledare Cecilia Fredriksson & Örjan Hallgren Problem Det finns en stor mängd forskning inom områdena service, boende och livsstil. Dock ser vi att det saknas forskning kring hur dessa kan kombineras och hur processen kring detta ser ut. Syfte Syftet med denna rapport är att få en fördjupad förståelse kring utvecklingsprocessen för ett projektutvecklingsbolag inom boende, vilket vill skapa förutsättningar för att använda service som en del i ett boendekoncept kring en viss livsstil. Metod Vi har tillämpat en deduktiv samt kvalitativ metod för insamlandet av vår empiri. Vi har använt oss av ett fallstudieobjekt, livsstilsboendet Victoria Park, där vi har gjort åtta intervjuer.

Syftet med denna rapport är undersöka synen på polisen i Sundsvall bland de som en gång varit aktivt kriminella i staden samt visa på synpunkter på hur det polisiära arbetet kan förbättras vid bemötande av kriminella och missbrukare. Arbetet skall även visa på eventuella samarbeten mellan K.R.I.S, polisen och kriminalvården i Sundsvall inför frigivning av intagna på kriminalvårdsanstalt. Ett viktigt steg för att bryta den kriminella livsstilen är att en person ,som skall bli frigiven från fängelse, blir mött av K.R.I.S. vid detta tillfälle. Detta sker inte förrän personen i fråga är beredd på att satsa på ett hederligt liv samt beslutar om ett medlemskap i K.R.I.S.

Kvinnors kriminalitet har länge varit ett eftersatt forskningsområde, i synnerhet i Sverige. Den forskning som finns beskriver i stor utsträckning kvinnan som passiv och/eller som brottsoffer. Huvudsyftet med denna studie har varit att undersöka kvinnors syn på sin delaktighet i den egna kriminella karriären. Studien har också undersökt kvinnornas förståelse av sin kriminalitet, vilka möjligheter respektive hinder de har haft under sin uppväxt och om de anser sig fattat viktiga val som lett till kriminalitet. Fyra kvalitativa intervjuer har gjorts och analyserats med hjälp av Goldbergs stämplingsteori, Bergströms teori om kriminalitet som livsstil och till viss del utifrån tidigare forskning.

I denna studie försöker jag ta reda på vilka betydelser som finns i begreppen missbruk och kriminalitet inom ramen för Frivårdens personutredningar samt hur personer som kan anses ha en blandad missbruks- och kriminalitetsproblematik framställs i dessa utredningar. Jag använder mig av diskursanalys som metod och analyserar personutredningarna med hjälp av teorier om socialkonstruktivism, stämpling och stigmatisering. Min tolkning av analysen är att begreppen kriminalitet och missbruk får liten betydelse i sin ensamhet, men när man sammanslår begreppen får dem en annan innebörd. Om en kriminell person inte kan anses ha en missbruksproblematik läggs ingen större vikt vid att stämpla honom eller henne som kriminell. Skulle det dock visa sig att personen i fråga har en missbruksproblematik så läggs mer fokus på kriminaliteten.

Brottsligheten i Sverige har ökat. Två av fem individer återfaller i brott efter frigivning. De individer som lever i utanförskap och kriminalitet är i en utsatt position. Flertalet av kriminalvårdens klienter har behov av insatser från olika verksamheter för att klara sig från återfall i kriminalitet. Syftet med studien är att få en djupare förståelse om vad före detta kriminella anser har varit betydelsefullt i deras process att lämna sin kriminella livsstil.