Sökresultat:
861 Uppsatser om Kriminalvćrd i frihet - Sida 41 av 58
Förtroendearbetstid - Heaven or Hell? : en fallstudie pÄ TeliaSonera
Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om friare medarbetarskap, sÄ som exempelvis TeliaSoneras arbetssÀtt med förtroendearbetstid, Àr en god vÀg att gÄ för att styra framtidens organisationer. Vi vill undersöka om det utgör ett hot eller en möjlighet för ledarna, medarbetarna och för företaget i sig att arbeta pÄ ett sÄdant sÀtt. Vi stÀller oss Àven frÄgan vad som krÀvs av ledarskapet i organisationer, dÄ man arbetar med ett mer sjÀlvstÀndigt arbetssÀtt och om det Àr sÄ sjÀlvstÀndigt som det vill ge sken av eller om det finns osynlig och subtil styrning bakom det hela. TeliaSonera utvecklas stÀndigt och genomför löpande organisationsförÀndringar, sÄ vi vill Àven undersöka hur det pÄverkar arbetssÀttet och dess utveckling.Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie som baserats pÄ ett flertal intervjuer samt en observationsstudie. Informationen vi samlat under intervjuerna och observationsstudien ligger till grund för den empiriska delen av arbetet.
Bolagsverkets krav vid registrering av filial : En studie om huruvida Bolagsverkets krav pÄ behörighetshandlingar vid registrering av filial Àr att anse som otillÄten diskriminering enligt EU-rÀtten
En av de centrala friheterna som erbjuds till medborgare och företag inom EU Àr fri rörlighet för personer, i vilken etableringsfriheten inbegrips. Denna rÀtt till fri etablering finns stadgad i fördraget om europeiska unionens funktionssÀtt. Genom icke-diskrimineringsprincipen i artikel 18 fördraget om europeiska unionens funktionssÀtt uppstÀlls ett förbud att diskriminerna pÄ grund av nationalitet inom EU. RÀtten till fri etablering inom EU Àr inte en ovillkorlig frihet. Etableringsfriheten fÄr inskrÀnkas om inskrÀnkningen kan rÀttfÀrdigas, vilket kan ske om fördragsreglerna tillÄter en det eller om inskrÀnkningen klarar det test som EU-domstolen skapat via dess praxis.Ett EU-företag kan vÀlja mellan olika etableringsformer nÀr en etablering i Sverige ska genomföras.
Autonomi- och enhetsproblematik i Kants tredje kritik
Eftersom den offentliga sektorn blir mer och mer privatiserad vÀcktes vÄrt intresse för att studera entreprenörskap inom detta omrÄde. Genom att konkurrensutsÀtta olika delar inom den offentliga sektorn öppnar det upp för nya privata aktörer. Vi intresserade oss för vÄrdmarknaden och valde att titta pÄ sjukgymnaster vilket Àr en grupp som finns som privata aktörer i olika former pÄ denna marknad.Syftet med denna rapport Àr att fÄ en förstÄelse för hur det Àr att vara egen företagare inom sjukgymnastik samt beskriva egenskaper som Àr viktiga för privat praktiserande sjukgymnaster för att lyckas som företagare.Vi har intervjuat Ätta sjukgymnaster, varav sex Àr privat praktiserande med en sÄ kallad ersÀttningsetablering. Vi har Àven intervjuat en som har privat praktik men som valt att inte vara knuten till landstinget och en som tidigare varit privat praktiserande men som valt att sÀlja företaget och istÀllet arbeta kvar som verksamhetschef.NÄgra av de teorier som har anvÀnt oss av utifrÄn vÄrt resultat Àr Schumpeters entreprenörskapsteori, Johannisson som skriver om drivkrafter till att starta eget företag och Nilssons studie "Forskare som startar eget för att kommersialisera egen idé" som handlar om smÄ företagarens identitetsarbete. Vidare har vi anvÀnt oss av marknadsföringsteorier inom nÀtverk, word of mouth och diversifiering.Slutsatsen av studien Àr att respondenterna anser sin identitet som sjukgymnast vara starkare Àn den som företagare.
Viljan att vÄrda : NÀrstÄendes upplevelser av sin livssituation i palliativ hemsjukvÄrd
Bakgrund: Palliativ vÄrd som bedrivs i hemmet blir allt vanligare och forskning visar att mÄnga vill dö i sitt eget hem. Detta stÀller ofta stora krav pÄ nÀrstÄende till patienter som befinner sig i livets slutskede, dÄ de fÄr inta en vÄrdande roll. MÄnga nÀrstÄende upplever den vÄrdande rollen som positiv, dÄ de fÄr tillbringa den sista tiden tillsammans med patienten. Emellertid upplever mÄnga nÀrstÄende den vÄrdande rollen som negativ, bland annat för att de kan kÀnna att de har kastats in i rollen som vÄrdare och dÀrmed förlorat sin frihet. Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva hur nÀrstÄende till patienter i palliativ hemsjukvÄrd upplever sin livssituation.FrÄgestÀllningar: Vad för slags stöd Àr nÀrstÄende i palliativ hemsjukvÄrd i behov av samt hur kan sjuksköterskan möta dessa behov?Metod: Denna studie Àr en litteraturstudie dÀr elva kvalitativa artiklar har granskats och utifrÄn liknelser i studiernas resultat har kategorier utformats, vilka utgjort material till resultatet i denna litteraturstudie.
Jag Àlskar honom, trots att han Àr min kusin
Denna uppsats handlar om arrangerade Àktenskap. Syftet Àr att undersöka dels hur kvinnor som lever i en miljö dÀr arrangerade Àktenskap Àr vanligt förekommande, beskriver, uppfattar och vÀrderar denna form av Àktenskap och dels hur dessa pÄverkas av andra samhÀllens syn pÄ det arrangerade Àktenskapet. En annan infallsvinkel Àr hur det professionella mötet inom socialt arbete i Sverige med personer som lever i ett sammanhang dÀr arrangerade Àktenskap Àr vanligt ser ut samt hur det upplevs, uppfattas och vÀrderas av de professionella. Intervjuer har gjorts med sju kvinnor i Palestina, som antingen lever i eller har levt i ett arrangerat Àktenskap, eller befinner sig i en miljö dÀr denna form av Àktenskap Àr vanligt förekommande. Intervjuer har Àven utförts med en kurator, en lÀrare och en behandlingsassistent i Sverige som genom sina professionaliteter pÄ nÄgot sÀtt kommer i kontakt med det arrangerade Àktenskapet.
TvÄ kategorier av förskollÀrare och deras syn pÄ leken, lÀrandet och miljön
De största likheterna i svaren frÄn min undersökning var att alla sju förskolelÀrarna ansÄg att inte alla barn var tillrÀckligt mogna för att gÄ i förskolklass. Sex av de sju förskolelÀrarna ansÄg ocksÄ att den fysiska miljön var bÀttre i förskolan. Jag upplevde att de förskollÀrare som arbetar pÄ förskolan Àr mer tveksamma till förskoleklassen Àn de som sjÀlv jobbar i en. En förskollÀrare kunde t.ex. inte se nÄgra fördelar alls, medan de andra tvÄ kunde se fördelen med att barnen fick umgÄs med andra i sin egen Älder.
Det urbana offentliga rummets resiliens som mötesplats
Idag stÄr det urbana offentliga rummet och dess funktion som mötesplats inför
förÀndringar dÀr konkurrens frÄn externa handelsomrÄden, köpcentrum och
förÀndrade handelsmönster i allmÀnhet kan innebÀra att det offentliga rummet i
stadens centrum fÄr svÄrt att behÄlla sin attraktivitet och dragningskraft. Det
offentliga rummet i centrum riskerar dÀrmed förlora sin historiskt starka
betydelse och funktion som mötesplats.
Denna utveckling i kombination med att stadens mötesplatser, till följd av nya
handelsmönster och en allt mer utbredd konsumtionsinriktning av stadsmiljön,
innebÀr ofta en fragmentering och privatisering av det offentliga rummet i
staden. Detta pÄverkar mÀnniskans frihet att delta i det sociala livet i staden
negativt. DÄ mÀnniskors möjlighet till möten har en stor betydelse för det
sociala kapitalet och konstateras vara grundlÀggande för demokrati och hÀlsa i
samhÀllet riskerar detta innebÀra negativa konsekvenser för en social
hÄllbarhet i staden.
Syftet Àr dÀrmed att studera hur det traditionella urbana offentliga rummet som
mötesplats kan komma att pÄverkas av handelsverksamheters omlokalisering i
staden. Syftet Àr vidare att undersöka hur det traditionella urbana offentliga
rummet i mellanstora till stora kommuner kan stÀrkas och bli mer resilient som
mötesplats oavsett handelsverksamhetens nÀrvaro, för att frÀmja en social
hÄllbarhet.
En salig blandning : En undersökning av policyn för FrÀlsningsarméns tidning Stridsropet
Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka faktorer som pÄverkar utformningen av FrÀlsningsarméns tidning Stridsropet över viss tid, samt hur tidningens policy styrt det redaktionella arbetet Dessutom har jag försökt visa vilket utrymme chefredaktören har att pÄverka innehÄllet och vilken ledarskapsstil denne tillÀmpat. Med hjÀlp av bÄde kvantitativ innehÄllsanalys och kvalitativa intervjuer undersöks Stridsropet under fyra olika chefredaktörer, vilken typ av artiklar som publiceras samt hur de fyra chefredaktörerna förhÄller sig till den av Àgaren faststÀllda policyn. Resultatet analyseras sedan frÀmst med hjÀlp av Andersson Odéns (2001) teorier om redaktionell policy. Resultatet frÄn intervjuerna visar att chefredaktörerna följer den övergripande redaktionella policyn som Àr norm för alla FrÀlsningsarméns tidningar med namnet Stridsropet (engelska War Cry) över hela vÀrlden. I intervjuerna framkommer Àven att varje chefredaktör har relativt stor frihet att utforma innehÄllet i tidningen efter egna intentioner och intressen.
Emma Goldman : Mot en postindividualistisk teori om gemenskaper
Denna uppsats undersöker den feministiska agitatorn och anarkisten Emma Goldman i syfte att identifiera en radikal teori om samarbete och gemenskaper som tillÄter individuell frihet utan konflikt med det sociala. Framförallt fokuserar den pÄ Goldmans upplevelser av Sovjetunionen och det Spanska inbördeskriget, och pÄ hennes idé om den »konstruktiva revolutionen « som hon utvecklar i interaktion med dessa. SjÀlva undersökningen sker i fyra delar med fyra olika fokus: individen, massan, revolutionen och organisationen i den ordningen. Som material anvÀnds framförallt Goldmans tvÄ böcker om Sovjetunionen ? med fokus pÄ efterordet i den senare boken ? samt textsamlingen Vision On Fire med Goldmans texter om det spanska inbördeskriget och den anarkistiska organiseringen dÀr.
Skapandet av en flip book
En diskussion via telefon om hur den första filmen sÄg ut ledde oss in pÄ ett spÄr dÀr vi pratade om hur man genom tiden hade anvÀnt sig av olika metoder för att skapa en illusion av rörelse. Tankebanorna ledde oss vidare till en frÄga om hur vi skulle kunna göra för att skapa nÄgot rörligt pÄ ett sÀtt som inte ofta ses i dessa tider. Skulle vi kunna göra en film som Äterigen kÀnns genuin, nÄgot som Àr mer Àn ett par pixlar pÄ en skÀrm? Anledningen till att vi ville försöka uppnÄ en genuin kÀnsla var mycket för att man kanske idag har slutat se film som en konstform. Vi vet inte idag hur det fungerar, det bara gör det, och det godtar vi.
Mening i arbetet för kuratorer inom psykiatrin
Undersökningens syfte var att undersöka hur kuratorer inom psykiatrin finner ochbevarar mening i arbetet samt betydelsen av att uppleva mening i arbetet. Enkvalitativ forskningsmetod tillÀmpades och semistrukturerade intervjuer med totaltÄtta kuratorer utfördes vid olika psykiatriska mottagningar och avdelningar i ensvensk storstad med tillhörande kranskommuner. Begreppet mening hÀmtades frÄnViktor Frankls logoterapeutiska teori och intervjumaterialet meningskoncentreradesför att sedan analyseras med hjÀlp av Frankls teori. Resultatet visade pÄ attbegreppet mening var ett stort och abstrakt begrepp för informanterna, innehÄllandeolika slags meningar och dimensioner. Mening uppfattades vara stÀndigt nÀrvarandei deras arbete, och som nÄgot individuellt och samtidigt allmÀnmÀnskligt.
En förnyad vÀrldsbild - ett förnyat Moderaterna? : en retorisk analys av Moderaternas förnyelseprocess
Efter ett dÄligt resultat i valet 2002 genomgick Moderaterna en förnyelseprocess och blev Nya Moderaterna. I valet 2006 rönte partiet stora framgÄngar och antalet vÀljare som röstade pÄ Moderaterna ökade markant. Genom en retorikanalys av partiets valmanifest som presenterades inför respektive val har jag undersökt Moderaternas förnyelseprocess. Jag har undersökt den argumentation som anvÀnds i koppling till sakpolitiska ÄtgÀrder i respektive valmanifest för att sedan jÀmföra dem med varandra. Syftet har varit att undersöka hur retoriken förÀndrats.Tidigare studier i Àmnet, vilka presenteras i undersökningen, visar hur Moderaternas förÀndring har inneburit vissa politiska förflyttningar men ocksÄ att stora delar av förnyelsen ligger i presentationen.
Som jultomtens renar ska jag dra företaget genom natten. En diskursanalys om ideal pÄ den japanska arbetsmarknaden
Denna undersökning tar itu med unga japaners sprÄk wakamono kotoba. Wakamono kotoba bestÄr av nyskapande ord och majoriteten av orden har spridits genom massmedia. Det har gjorts mÄnga undersökningar om denna sprÄkmÄngfald. Ett resultat av forskningen Àr boken Wakamono kotoba ni mimi wo sumaseba skriven av Yamaguchi (2007). DÀr kategoriserar författaren in wakamono kotoba i nio olika delar.
Trygg pÄ skolgÄrden? : En kvalitativ studie om faktorer som skapar trygghet och otrygghet enligt yngre elever.
Enligt styrdokumenten Àr det lÀrarens ansvar att fÄ varje elev att kÀnna sig trygg. Syftet Àr att genom fokusgruppsintervjuer med elever i Ärskurs 2-3 visa faktorer som kan innebÀra trygghet respektive otrygghet pÄ en skolgÄrd. Avsikten Àr att hÀrigenom identifiera faktorer som pÄverkar elevers upplevelser av trygghet respektive otrygghet. Vi vill ocksÄ undersöka om det finns sÀrskilda omrÄden som utgör potentiella riskzoner för eleverna. Vi började med att göra en pilotstudie som testade frÄgorna. DÀrefter genomfördes intervjuer med elever i Ärskurs 4-5.
Kriminaliseringen av vÄldtÀkt inom Àktenskapet : En granskning av 1962 Ärs brottsbalk och dess bihang
VÄldtÀkt Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne samtidigt men Àven ett som man gÀrna undviker att tala om det. Sverige Àr det land som har vÀrst statistik nÀr det gÀller vÄldtÀktsbrottet, vilket kan bero pÄ flera olika anledningar som dock inte kommer att undersökas nÀrmare i uppsatsen.De flesta vÄldtÀkterna sker inom hemmets vÀggar, dÀrför förefaller det uppseendevÀckande att de inomÀktenskapliga vÄldtÀkterna kriminaliserades i Sverige sÄ sent som pÄ 1960 talet.Uppsatsen tar upp hur resonemangen kring genus, manligt, kvinnligt och rÀttsligt gick nÀr sexualbrottskommittén, lagrÄdet och dess remissinstanser samt första och andra riksdagskammaren utredde den eventuella kriminaliseringen.Uppsatsen förhÄller sig till genusteori, kriminologisk historia över de inomÀktenskapliga vÄldtÀktsbrotten samt andra teorier som kan förklara företeelsen. Resultaten visar ett allmÀnt motstÄnd mot att kriminalisera de inomÀktenskapliga vÄldtÀkterna i de flesta instanserna. Det mest frekvent förekommande argumentet Àr att ett dylikt brott har svÄrt att komma till samhÀllets kÀnnedom samt att det Àr svÄrt att bevisa. En lÄg tilltro förÀrades det kvinnliga könet dÄ man menade att de skulle utnyttja lagen till sin egen fördel i skilsmÀssoprocesser eller vid illegitimt abortbehov.  Ett visst resonemang kring könens olikhet och samhÀllelig förÀndring kan skönjas hos en av kÀllorna.