Tanken med följande kvalitativa studie är att visa hur ett antal förskolechefer motiverar sina medarbetare. Inledningsvis berör vi allmänt om vad som kan definieras som motivation, för att sedan gå in på motivationsteorier som vi anser är relevanta för vår studie. I vår teoretiska referensram använder vi oss av självbestämmande teorin (inre och yttre motivation), Maslows behovshierarki, Alderfers ERG teori och Herzbergs tvåfaktorteori. Vidare tar vi även upp om chefens roll vid motivation av sina medarbetare. Dock är det viktigaste utgångspunkten för vår studie sex faktorer som vi ur vår teoretiska referensram anser vara viktiga.

Denna uppsats syfte är att undersöka elevers ansvar i skolan utifrån ett elevperspektiv. Vad eleverna har för uppfattningar om sitt ansvar och hur dessa uppfattningar kan förklaras utifrån den skolsitution de befinner sig i. Som bakgrund diskuteras innebörden av begreppet ansvar. Enligt moralfilosofiska teorier kan människan vara ansvarig endast om hon har möjlighet att välja sina handlingar, att hon har visst mått av frihet. Skolans styrdokument påpekar hur viktigt det är med personligt ansvarför ett demokratiskt samhälle och att skolans uppgift är att fostra eleverna till ansvarsfulla individer.

Den statliga rättshjälpen gjordes i slutet av 90-talet subsidiär till rättsskyddet i privata försäkringar. Sedan dess utgör rättsskyddsförsäkringen i realiteten den enda möjligheten för en enskild att erhålla ett ekonomiskt bidrag för juridisk hjälp när vederbörande hamnat i rättstvist. Rättsskyddsförsäkringen har genomgått vissa förändringar de senaste åren på grund av kritik som riktats mot den svenska lagstiftningen och försäkringsvillkoren. Europeiska kommissionen har påtalat att den svenska lagstiftningen har givit en alltför stor frihet till avtalsparterna, och därmed i praktiken till försäkringsbolagen, att själva bestämma om detaljerna i rättsskyddsförsäkringen. Ungefär vid samma tid som kommissionens kritik nådde Sverige meddelade Högsta domstolen en dom där man menade att försäkringsbolagens villkor för rättsskyddsförsäkringen begränsade den försäkrades fria val av ombud.

Mikrokredit har fått en stor utbredning bland världens utvecklingsländer. Huvudsyftet med mikrokredit är att människor som lever i fattigdomen ska få ta ett lån, låntagarna ska sedan investera pengarna i en verksamhet som ska ge långsiktig inkomst. På detta sätt ska låntagarna kunna försörja sig själva och få en förbättrat levnadsstandard. Men resultatet för mikrokrediten har varit olika i olika länder. Effekten av mikrokredit har inte varit lika framgångsrik i Bangladesh som Nigeria, detta beror på institutionella skillnader som påverkat mikrokredits effekt.I uppsatsen jämförs sex olika institutionerna i Bangladesh och Nigeria.

Syftet med min studie var att undersöka hur några iranska och svenska mammor till ungdomar beskriver sitt föräldraskap samt om det finns några skillnader och likheter mellan invandrare och svenska mödrars syn på barnuppfostran. Studien baseras på en kvalitativ metod. Jag har använt mig av kvalitativ analys med en induktiv ansats. Resultatet bygger på intervjuer med två svenska och två iranska mammor. De kategorier som presenteras i resultatredovisningen är skolan, media, uppfostran, gränssättning, identitet, utanförskap och ensamhet.Resultaten visar att majoriteten av mödrarna upplevde att skolan ställde för lite krav på de unga samt att massmedia hade delvis en negativ påverkan på deras barn vilket kunde skapa problem i föräldrarnas relation till sina barn.

Bakgrund till studien: Idag ställs det nya krav på att organisationer snarare börbedriva verksamheten utifrån kunskap och flexibilitet än påstandardiserade arbetsuppgifter. Därmed bör ledningenimplicera ett synsätt där organisationen plattas ut och öppnarupp för medarbetarnas delaktighet och inflytande. För att detska fungera måste samtliga anställda oavsett position ha engemensam förståelse kring organisationens mål och visioner.Syfte: Med denna uppsats vill vi undersöka hur relationen mellanavdelningschefen och medarbetarna uppfattas på enavdelning inom en kommunal förvaltning. Vi vill veta hurdelaktighet i beslutsprocesser samt hur inflytande och egetansvar över de anställdas arbetssituation fungerar genom attjämföra de båda parternas uppfattningar.Metod: Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer för att samla invårt empiriska material till undersökningen. Intervjuernagenomfördes på nio medarbetare och en chef från enavdelning inom en kommun i en medelstor stad i västraSverige.Huvudresultat: Delaktigheten och inflytandet fungerar bra på avdelningennär det gäller möjligheter att kunna uttrycka sig.Medarbetarna har bland annat möjlighet att genomarbetsplatsträffarna påverka över sin arbetssituation samtkomma med förlag på förändringar och förbättringar.

Detta arbete har syftat till utveckla ett feminint, ungt och individuellt perspektiv på nio gymnasieflickors egna uppfattningar om och förståelse av en populärkulturell text, som de gavs tillfälle att i en gruppintervju beskriva med egna ord. Flera elever uttryckte synpunkter som i hög grad förde tankarna till ett postmodernt tänkande, fokuserat på individens önskningar och drömmar. En del elever tyckte att filmen tog upp kvinnofrågan anno 2009, dvs. att den fokuserade på kvinnans fria val att leva singelliv och rätt till ?manliga sexualvanor?, på hennes rätt till kvinnliga gemenskaper och genom dessa rätten till ett inbyggt bekräftelsesystem, på hennes rätt att vara kvinnlig i kombination med att ha en karriär och på åldersfixeringen i dagens samhälle.

Vad är val? Är de val vi har våra egna? Spelutvecklare idag kämpar med spelares fria vilja då detta kan orsaka problem. Till exempel när spelare gör val som spelutvecklare inte har räknat med, vilket som följd kan skapa frustration hos båda parter. Problemet med spelares oförutsägbarhet i sina val är något som spelutvecklare ständigt har försökt lösa. Idag finns det flera tekniker som syftar till att diskret manipulera möjligheten till val inom spel och samtidigt låta spelare vara ovetande om detta.

BakgrundVi har valt att belysa bildpedagogikens framväxt i Sverige och ge en överblick av viktiga föregångsgestalter och deras pedagogiska synsätt. Reggio Emilias pedagogiska filosofi presenteras, där idén om att använda en ateljerista i den pedagogiska verksamheten startade. Några av Loris Malaguzzis tankegångar kommer även synliggöras. Vidare belyser vi hur Reggio Emilias pedagogiska filosofi kom till Sverige, estetiska lärprocesser och läroplaner. Vår teoretiska utgångspunkt är Vygotskijs sociokulturella teori.SyfteDenna undersökning har gjorts i syfte att få en ökad förståelse för några ateljeristors förhållningssätt till barns bildskapande.MetodVår studie har en hermaneutisk ansats.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en kronisk neurologisk sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet och kan delas in i fyra olika typer: benign MS, skovvis fortlöpande MS, kronisk progredierande MS och sekundär progressiv MS. Vanliga symtom hos personer med MS är gång-, koordination- och balanssvårigheter samt muskelsvaghet. Man ser att dessa personer är mindre fysiskt aktiva än friska trots att de behöver motion i samma grad som resten av befolkningen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av träning hos personer med MS. Metod: En kvalitativ metod där fem personer (5 kvinnor, medelålder 61 år) med MS intervjuades om deras upplevelser av träning med öppna frågor.

Vår uppsats handlar om hur en invandrartät och icke invandrartät skola arbetar för att förbättra elevernas skolprestationer vad gäller betygen. Då den ena skolan är invandrartät utgör svenska2 och modersmålsundervisningen grunden för deras kunskapsinhämtande. Eftersom denna skola har en hög andel invandrarelever får de också tillägg till grundpengen vilket ger dem större frihet att fördela resurserna inom verksamheten. Den andra skolan, som har få invandrarelever, får däremot inget tillägg till grundpengen trots att även de har elever som är i behov av stöd. Där får skolledningen istället försöka fördela resurserna på bästa vis.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur ungdomar upplever betydelsen av sina föräldrars engagemang för ungdomarnas eget välbefinnande. Hur tillgängliga upplever ungdomarna att deras föräldrar är; hur upplever ungdomarna deras samspel med föräldrarna och hur upplever ungdomarna det sociala stöd de får från sina föräldrar? I studien har åtta ungdomar intervjuats om hur de upplever sina föräldrars engagemang och samspel. Av intervjuerna har det bland annat framkommit att samtliga ungdomar ville spendera mer tid med sina föräldrar, att de ville ha möjligheten att prata med sina föräldrar om allt och att de gärna gjorde saker tillsammans. I diskussionen dras slutsatser att ungdomarna i denna studie upplevde att de mådde bättre om de hade möjligheten att pratar med sina föräldrar.

Denna uppsats handlar om elever och lärare vid en gymnasiefriskola i Mellansverige och om dessa anser att grupparbete är en bra arbetsmetod. Genom intervjuer med lärare och elever samt observationer av grupparbeten har denna undersökning blivit verklighet. Slutsatserna i denna uppsats är att grupparbete är ett komplext arbetssätt med flera olika faktorer som ska stämma överens. Eleverna och lärarna är överlag positivt inställda, men vissa elever anser att grupparbete inte fungerar som arbetssätt. Framförallt är det ambitionsnivån vissa trycker på som ett problem eftersom eleverna inom grupperna strävar efter olika betyg varpå vissa i gruppen gör mer än andra och en del gör ingenting alls.

Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av tvångsåtgärder i form av fastspänning samt isolering inom den psykiatriska tvångsvården. Bakgrund: Lagen om psykiatrisk tvångsvård innebär att samhället har förmågan att beröva en individ sin frihet om denne lider av en allvarlig psykisk störning. Det förekommer tvångsåtgärder så som fastspänning och isolering, dessa ska utövas med så stor hänsyn som möjligt till patienten. Metod: Denna studie är en systematisk litteraturstudie som är baserad på 11 vetenskapliga artiklar som är begränsade mellan 2002 och 2014. Resultat: En del patienter ansåg att fastspänning är en nödvändig åtgärd men ändå är det många som har negativa erfarenheter av dessa.

Så kallade demokratiska skolor som Sudbury Valley i Massachusetts och Summerhill i England kombinerar individuell frihet och gemensamt ansvarstagande för att gynna både lärande och utveckling av demokratisk kompetens hos skolbarnen. Trots att deras koncept under mer än 80 års tid har visat sig vara synnerligen framgångsrikt och trots att både lärande och demokratisk kompetensutveckling står högt på agendan för skolutveckling i både Sverige och internationellt, nämns dessa skolor eller deras koncept inte alls i diskussionen om den svenska skolans utveckling.I ett samhälle där beslut skall förankras i vetenskapliga fakta, faller det rimligen på allmänpedagogikens bord att kunna förklara de nämnda skolornas framgångar.Mitt syfte är att med hjälp av relevant litteratur granska de demokratiska skolornas praktiska koncept, att undersöka möjligheter att formulera en allmänpedagogisk teori utifrån detta koncept, samt beröra den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i riktning som en sådan teori utpekar. En etnografisk innehållsanalytisk metod har använts för att jämföra och samordna denna litteratur. Det visar sig att befintlig kunskap ger ett utmärkt stöd för de demokratiska skolornas praktiska koncept och att analysen ger upphov till hypotesbildningar på den önskade teoretiska nivån. Frågan om den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i ?demokratisk? riktning måste diskuteras bland annat ur ett maktperspektiv, och ett par inlägg i en sådan diskussion finns i sista kapitlet..