Studien tar sin utgångspunkt i teorin om mental accounting. Vi behandlar för det första kategoriseringen av tillgångar och utgifter i olika konton i det mentala bokföringssystemet. Konkret undersöks huruvida någon skillnad i vilka inkomster eller tillgångar som används till olika typer av utgifter kan påvisas. Kontona som vid operationaliseringen valdes för att beskriva finansieringen av ett köp var ?regelbunden inkomst?, ?plötslig inkomst?, ?sparade pengar? och ?avbetalning?.

Det här är en kvantitativ studie av hur kreditpreferenser hos mikrobolag med en årsomsättning om mindre än 10 miljoner SEK beror av branschtillhörighet och företagsstorlek. Mikrobolag är små bolag med mindre än 10 personer anställda och en årsomsättning på mindre än 2 miljoner euro. Det teoretiska ramverket utgår från asymmetrisk informationsteori och mer specifikt från pecking order theory, POT samt trade off-teorin. Kreditpreferenserna mäts genom två olika parametrar, dels genom mikrobolagens avsättning till periodiseringsfonder vilket kan ses som ett mellanting mellan extern och intern finansiering, dels genom förekomsten av externa lån från kreditinstitut. Branscherna som undersöks är tillverkning samt tjänster vilka anses skilja sig åt vad gäller kreditpreferenser.

Svenska banker har genomgått flera finanskriser som resulterat i olika konsekvenser, bland annat kreditförluster. Intresset för varför en del banker drabbades mer medan andra drabbades mindre påverkade valet av problemområde. Många studier har gjorts beträffande kreditbeslut vid nya krediter, dock verkade området kring kredituppföljningen, det sekundära kreditbeslutet, vara relativt outforskat. Förhoppningen var att kunna bidra med kunskap som dels kunde vara användbar för kreditgivare, genom att dra lärdom av bra exempel, och dels vara brukbar för låntagarna. En annan önskan var att ge inspiration till ytterligare studier i ett relativt outforskat område.

The main issue: On the basis of the authors problem discussion has following questions came along: how will the closed companies be affected by a abolishing of demand on auditing? How could the abolishing of demand on auditing in Denmark and England relate to Swedish possible abolishing of auditing?Purpose: The purpose of this paper is to examine and describe how closed companies stand to abolishing of demand on auditing and which affects they think they will get.Method: The authors have chosen to use a qualitative method. With open questions can give space for discussions, which can give the authors better understanding. The empirical material consists of eight different closed companies. The subordinate data were collected before the interview occasion, this because to develop the interview questions.Conclusion: The authors has come to a conclusion that larger the closed company is, the more of them will keep audit.

Bakgrund: 1990-talskrisen och dagens finanskris har liknande uppkomst som härleds till alltför generös utlåning. Som följd uppkom stora kreditförluster i majoriteten av bankerna. För att öka riskmedvetenheten hos bankerna samt för att stabilisera den finansiella ekonomin finns myndigheter och kommittéer som övervakar och sätter regler för hur bankverksamheten skall fungera.     Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om, och i så fall hur, kreditgivningsprocessen mot privatpersoner har förändrats genom åren. Vi ville studera om Baselrekommendationerna och andra regelverk har fått en direkt påverkan på bankernas sätt att hantera dessa krediter. Genomförande: För att uppnå studiens syfte har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med anställda på de fyra svenska storbankerna samt med en senior analytiker på Finansinspektionen. Den insamlade empirin analyserades sedan utifrån gällande teori inom området.Resultat: Majoriteten av bankerna har ändrat sin kreditprocess sedan 1990-talet och gått från pantbelåning med säkerheten i fokus, till att använda kassaflödesbelåning.

I samband med att Lagen om (1994:334) skuldsanering infördes öppnades möjligheten för svårt skuldsatta personer att inom en femårsperiod bli skuldfria. I denna uppsats är avsikten att beskriva skuldsaneringslagen och vad som krävs för att erhålla skuldsanering. Vidare kommer den i huvudsak att belysa gäldenärens situation och hur lagen kommer till nytta för denne. För att få en aktuell syn på skuldsaneringslagen och dess tillämpning har några samtal gjorts i närområdet. Samtalen gjordes utifrån en samtalsguide och avsikten med samtalen var att få olika yrkesgruppers syn på tillämpningen av skuldsaneringslagen.Tanken bakom lagen när den kom var att den skulle användas strikt och det skulle vara svårt att uppnå skuldsanering.

Sedan revisionsplikten avskaffades 1 november 2010 har det diskuterats på många håll i samhället kring hur det påverkar kvalitén på de berörda företagens årsredovisningar samt deklarationer. Bolagsverket påstår att de ser en tydlig ökning av kvalitetsbrister i årsredovisningar samt att antal försent inlämnade årsredovisningar har ökat. Skatteverket har liknande kritik angående deklarationerna som företagen lämnar in årligen.Det var ett direktiv från Europarådet som ledde till införandet av frivillig revision i små företag. Målet var att sänka de administrativa kostnaderna för företag inom Europa för att göra dem mer konkurrenskraftiga mot omvärlden. Det var dock upp till Sverige att sätta upp egna gränser för vilka företag som får utnyttja reglerna om frivillig revision.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur avgörande nationella skolreformer mottagits och anammats på lokal nivå från år 1931 fram till och med läroplanen 1962. Undersökningen riktar in sig på den skoltidning som utgavs i Orsa, i norra Dalarna, under perioden 1931 och 1985. De teoretiska utgångspunkterna har i huvudsak hämtats från Tomas Englunds avhandling Samhällsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet. I uppsatsen ställs frågor om hur den skolpolitiska, de didaktiska och den pedagogiska utvecklingen, såsom den ter sig i Orsa skoltidning, stämmer överens med den motsvarande nationell utveckling och vilka pedagogiska och didaktiska åtgärder och konsekvenser reformerna fått på den lokala nivån. Resultatet visar på en stor grad av acceptans och anpassning hos lokalbefolkningen, men också motstånd och lokal självkänsla.

Bankerna har ett stort ansvar i samhällets finansiella system. En eventuell rubbning i kredit-systemet drabbar både låntagare och långivare. Banker såväl som värdepappersinstitut måste noggrant kunna beräkna och bedöma sin riskexponering för att på så sätt kunna gardera sig mot riskerna genom att hålla en kapitalbuffert. För att förhindra uppkomsten av bankkriser samt få en finansiell stabilitet i samhället infördes den 1 februari 2007 ett nytt regelverk, Basel II, gällande analysering och hantering av kreditinstitutens risk. Regelverket är en förfinad, mer individanpassad version av föregångaren Basel I.

Syfte: Syftet a?r att fa? fram vad bankerna tittar pa? vid en kreditbedo?mning. Skiljer sig kreditbedo?mningsprocessen a?t om det a?r ett fo?retag som har tillga?ngar mot ett som generellt inte har tillga?ngar, i det ha?r fallet kunskapsfo?retag. Vilka a?r de viktigaste faktorerna i en kreditbedo?mning?Metod: Det har gjorts en kvalitativ studie, induktiv ansats och semistrukturerade intervjuer har genomfo?rts pa? fyra olika bankkontor i Ga?vle.

ABSTRACTTitle: Basel II ? The New Basel Capital Accord and its influence on small Swedish banks and their retail banking and risk management.Seminar: May 24th, 2007Course: FEK318 Bachelor thesis in Business Administration, 10 Swedish creditsAuthors: Mattias Kjellberg, David Uhlmann & Ivana ZubacAdvisor: Joakim WinborgKeywords: Capital cover, capital requirements, Basel II, credit giving, credit risk, risk management, retail banking, small banks, pillar 2Problem: What influence does Basel II and the new updated management of credit risks in pillar 1 and the active risk control in pillar 2 have on small Swedish banks retail banking?Purpose: Our essay seeks to explore what influence pillar 1 and the new updated management of credit risks in the new capital accord Basel II have on small Swedish banks and what influence pillar 2 have. We also want to explain if Basel II has influences on small Swedish banks credit analysis and possible effects in their risk management and pricing.Methodology: In our essay we use an inductive approach and our chosen research method is the qualitative one. We have chosen to look into four small Swedish banks, and the empirical data is obtained from telephone interviews with selected respondents from Länsförsäkringar Bank, SkandiaBanken, GE Money Bank and ICA Banken.Conclusions:? The work with credit scoring does not get influenced by Basel II if the Standardised Approach is chosen.? Banks that?ve early implemented high technological systems in the organization, that small banks normally do, have gotten an easier transition to Basel II.? Basel II will result in a risk adjusted pricing and a more fair credit market.? Internal Ratings-based Approaches is very demanding to develop, but at the same time it?s a more risk sensitive approach.? Pillar 2 results in a more sophisticated work for the small banks.? Basel II results in a further price press on residential loans in Sweden..

Det råder sedan 1 januari 1983 revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige vilket innebäratt en revisor ska granska hur ett företag sköter sin redovisning och förvaltning. I små företagträder kreditgivare fram som den största och mest betydelsefulla intressenten tillredovisningsinformation vilket leder till att de har stor nytta av att revision utförs. Artikel 51 iEG:s fjärde bolagsdirektivföreskriver obligatorisk revision av aktiebolags årsbokslut.Medlemsländer i EU har dock enligt samma artikel rätt att undanta vissa mindre företag frånkrav på revisionsplikt.Uppsatsens syfte är att beskriva företagsrådgivarens inställning till reviderad information vidkreditbedömning. Vi ska också beskriva betydelsen av de olika faktorer företagsrådgivarenanvänder sig av vid kreditbedömning av nya och befintliga kunder.Studien är gjord kvantitativt med hjälp av en enkätundersökning. Enkäten skickades ut tillföretagsrådgivare för att få deras personliga inställning till våra frågor.

Bakgrund och problem: Det föreligger en problematik i kreditbedömningsprocessen som berör svårigheten att bedöma ett  bolags värde samt dess återbetalningsförmåga. Vanligtvis värderas organisationer utefter sina finansiella rapporter men eftersom de inte alltid inkluderar immateriella tillgångar i form av intellektuellt kapital skapas en informationsasymmetri. Informationsasymmetrin kan vara en orsak till eventuella felbedömningar av ett företags riskutsatthet och framtida utveckling och således till ett nekande av sökt kredit. Forskare lägger skulden på redovisningssystemet men vi vill lyfta frågan om problemet även kan ligga i kreditbedömningsprocessen.Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur banker, i rollen som finansiärer, behandlar intellektuellt kapital hos kunskapsintensiva företag vid en kreditbedömning. Avsikten är att beskriva, tolka samt reflektera kring kreditprocessen för att påvisa vilken betydelse det intellektuella kapitalet har för kreditbeslutet.Metod/Empiri: Studien har utförts som en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer och praktikfall.

Revision skall enlig lag göras i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser, men även i handelsbolag om det är en eller flera juridiska personer som är delägare. Men 1998 började man behandla frågan angående revisionsplikten för små aktiebolag och om revision även skulle röra dessa. Detta för att det på sista tiden har blivit en allt mer komplicerad redovisning, då företagen mer och mer följer internationell redovisningsstandard och ingenhänsyn tas till de små aktiebolagen.De som berörs i första hand är företagens intressenter, just för att dessa är beroende av en rapport som är granskad och godkänd. Revisionen fungerar idag som en kvalitetssäkring av redovisningsinformation mellan företaget och dess intressenter.Uppsatsen syftar därför i att kartlägga intressenternas syn på revisionsplikten, samt hur de kommer att påverkas vid ett eventuellt avskaffande. För att uppnå en representativ bild av intressenternas åsikter, innehåller studien intervjuer med bland annat en bank, skatteverket, enägare i ett företag och en revisionsbyrå.

Smålån via sms är ett relativt nytt fenomen som uppkom år 2006 på den svenska lånemarknaden. I media har det lyfts fram mycket kritik mot smslångivarnas verksamhet som främst grundar sig på att människor får låna även om de har dålig ekonomi, låg inkomst eller betalningsanmärkningar. Kritiker menar även att avgifterna för smslånen är mycket höga och de lånade pengarna blir tillgängliga snabbt vilket kan medföra att människor försätts i svåra situationer med skulder. Sedan år 2006 har antalet beviljade krediter ökat successivt vilket resulterar i att de som inte kan betala tillbaka sina lån har ökat drastiskt och en stor del av dem har hamnat hos Kronofogdemyndigheten.I våra studier har vi använt oss av kvalitativa metoder för att få en djupare kunskap om ämnet. Den empiriska informationen vi har samlat in är baserad på intervjuer med smslångivare, myndigheter, indrivningsföretag och andra aktörer vars åsikt har betydelse i diskussionen om smslån.I vår analys har vi sammanställt och jämfört den empiriska och teoretiska informationen för att framhålla liknelser och avvikelser som vi kommit fram till under arbetets gång.