Med bakgrund mot den ökade penningutlåningen och nya tekniken har det för denna uppsats varit intressant att undersöka den nya typen av kredit, SMS-lån. Detta är en relativt ny kredit på marknaden och krediten är synnerligen samhällsdebatterad. Frågor som diskuteras är om SMS-lån är en skuldfälla och om den är en ockerliknande kredit. Därför är det intressant huruvida den är lik andra krediter på den svenska kreditmarknaden eller om den är så pass extrem att den inte går att passa in i ett mönster som generellt skulle gestalta alla typer av krediter. Syftet är att undersöka om SMS-lånen avviker från andra krediters utformning och beteende.

Med bakgrund mot den ökade penningutlåningen och nya tekniken har det för denna uppsats varit intressant att undersöka den nya typen av kredit, SMS-lån. Detta är en relativt ny kredit på marknaden och krediten är synnerligen samhällsdebatterad. Frågor som diskuteras är om SMS-lån är en skuldfälla och om den är en ockerliknande kredit. Därför är det intressant huruvida den är lik andra krediter på den svenska kreditmarknaden eller om den är så pass extrem att den inte går att passa in i ett mönster som generellt skulle gestalta alla typer av krediter. Syftet är att undersöka om SMS-lånen avviker från andra krediters utformning och beteende.

Vid en bedömning av ett kreditärende ser banken till projektets företagsekonomiska förutsättningar. För företag som har immateriella tillgångar som de viktigaste tillgångarna i sin redovisning kan det uppstå problem när de ansöker om kredit hos banker. Detta beror på att immateriella tillgångar inte fungerar på samma sätt som materiella och därigenom tillbringar vag säkerhet för en beviljad kredit.Syftet med denna uppsats är att söka finna vad det är som krävs för att ett tjänsteföretag ska få ett lån beviljat.Vi har hämtat relevanta böcker och artiklar genom litteratursökning i högskolebiblioteket i Eskilstuna och Västerås. Den hämtade teorin låg sedan till grund för den intervjumall som användes i vår empiriska undersökning. De vi intervjuade var en bank och fem tjänsteföretag.För att en bank ska välja att finansiera ett företags investeringar måste affären ge avkastning på den givna krediten.

Debatten kring de ändringar i förmånsrättslagen, som infördes den första januari 2004, har på många håll varit väldigt negativ och kritisk. Vidare handlade det nästan uteslutande om hur lagändringarna skulle slå hårt på företag och framförallt nyföretagandet i glesbygden. För att få ett lite annat perspektiv på ämnet valde vi att undersöka hur lagändringarna påverkat finansiärerna. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida privata och offentliga finansiärer i norrbotten ändrat sitt beteende vid kreditgivning till företag efter att den nya förmånsrättslagen trädde i kraft. Som undersyften avser vi att undersöka: skillnaderna mellan tätort och glesbygd, skillnaderna mellan entreprenörers och konventionella företagares möjligheter att erhålla kredit samt om verksamhetens art har någon betydelse.

Uppsatsen handlar om hur en omyndig person kan förvärva en bostadsrättslägenhet. En omyndig person är en underårig person som har begränsad rättshandlingsförmåga och inte själv kan rättshandla för sig. Förmyndare hjälper en underårig person med att rättshandla. En förmyndare är vanligtvis den underåriges föräldrar. Underåriges rättshandlingsförmåga har tagits upp och hur förmyndaren kan hjälpa den underårige i frågor där den inte kan företräda sig själv och då främst vid förvärv av en bostadsrätt.

Bakgrund och problem: Tidigare forskning har visat att banker tenderar att generera allt större andel av sina vinster via icke-traditionella banktjänster istället för via traditionell in- och utlåningsverksamhet. Ur detta lyfts frågan hur den nya trenden påverkar bankernas risker och problemet blir allt mer intressant genom att studera en tidsperiod som innefattar finanskrisen 2008. Vår studie fokuserar på banker i Skandinavien och belyser också eventuella skillnader mellan bankaktiebolag och sparbanker.Syfte: Syftet med studien är att förklara relationen mellan kredit- samt insolvensrisk och ett utökat produkt- och tjänsteutbud och dessutom huruvida det finns bakomliggande faktorer såsom olika bankkarakteristiska som kan ge ytterligare förklaring till detta samband.Metod: Studien utgår från en kvantitativ metod där det empiriska materialet samlades in genom årsredovisningar från skandinaviska banker med minst fem miljarder SEK i totala tillgångar. Vår empiriska insamling resulterade i data från 101 skandinaviska banker och totalt 8 628 observationer efter ett bortfall på 16,2 procent. Vi utformade hypoteser som skulle kunna förklara relationen mellan bankers nettointäktsstruktur och kredit- och insolvens risk.Slutsatser: Studien visar att det finns ett positivt samband mellan andel provisionsnettointäkter och kreditrisk, vilket gör att studien kan bidra till att stärka befintlig teori om sambandet.

Små och medelstora företag (SME) utgjorde 2010 en andel på 99,8% av alla företag i Sverige och bankerna är en viktig källa till finansiering för SMEs. På grund av bankernas betydelseskapade Baselkommittén för banktillsyn 1988 internationella regelverk som medförde ett kapitaltäckningskrav på 8% till banker. Kapitaltäckningskravet skulle kunna täcka oförutsägbara förluster vid en finanskris, vilket bidrar till att banksektorn är en av de mest reglerade branscherna i världen. 2006 skapades Basel II vilket för banker medförde svårigheter att bedöma kredit till och risker med SMEs. Basel II skapade en oro att kostnaderna skulle öka för kredit till SMEs och oron finns fortfarande kvar vid införandet av Basel III, vilket i sin tur kan försämra kreditvillkoren till SMEs.Syftet med uppsatsen är att beskriva bankernas arbetssätt med kreditbedömning av SMEs i nuläget, analysera och tolka hur Basel III kan påverka bankernas arbetssätt med kreditbedömning av SMEs, ge förståelse för hur Basel III kan påverka bankernas attityd till kreditbedömning av SMEs, på grund av ökade kapitaltäckningskrav.

Samhället går mot en mer tjänsteinriktad och kunskapsintensiv produktion vilket har lett till att immateriella resurser har fått en större betydelse för företagens ekonomier. Några av resurserna uppfyller kriterierna för en tillgång och finns med i företagens balansräkningar. När företag är i behov av kapital ser bankerna till företagens balansräkningar för att göra en kreditbedömning. De måste då bedöma immateriella tillgångar.  - Hur bedömer kreditgivare företags immateriella tillgångar? - Vilken betydelse har denna bedömning för kreditgivningsbeslut? Syftet med studien är att beskriva hur kreditgivare bedömer immateriella tillgångar och vilken betydelse denna bedömning har för kreditgivningsbeslut.En kvalitativ studie har genomförts där datamaterialet har samlats in genomintervjuer med respondenter från tre olika banker. Två av de undersökta bankerna bedömer inget ekonomiskt värde på immateriella tillgångar men dessa är med och påverkar helhetsbedömningen av ett företag. Betydelsen av detta är att företag med för stor andel immateriella tillgångar får svårare att bli beviljade kredit och straffas med högre kostnader.

Syfte: Att ur en potentiell investerares perspektiv undersöka hur jämförbarheten i den finansiella riskredovisningen har förändrats på senare tid och hur innehållet förhåller sig till de regler och standarder som satts upp av IASB och IFRS. Uppsatsen ska också ge en uppdaterad bild av hur jämförbarheten i bolagens finansiella riskredovisning ser ut. Metod: Uppsatsen har genomförts via en empirisk studie av årsredovisningar på samtliga telekommunikations- och materialbolag på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. En innehållsanalys har gjorts på kredit-, likviditets- och valutarisker, lokaliserade med hjälp av ett mätinstrument baserad på tidigare forskning. Årsredovisningarna som använts är från åren 2009-2011.

På grund av avskaffandet av revisionsplikten som började gälla den 1 november år2010 kan idag små företag välja bort sin revision. 250 000 av Sveriges företag är enligtlag berättigade att själva välja vilka revisorstjänster de är i behov av samt i vilkenomfattning.För att banker ska bevilja lån till små företag krävs det en säkerhet som speglarföretagens förmåga att betala kommande räntor och amorteringar. Säkerheten ligger igranskade revisioner och när de blir frivilliga kan tillförlitligheten minska.Metoden som använts är kvalitativ och har utformats via personliga intervjuer medbanker och revisionsbyråer.Syftet med studien är att beskriva effekten av avskaffandet av revisionsplikten påbankers utlåningsprocess till mindre företag.Frågeställning:?Är bankerna villiga att bevilja utlåning av krediter till små företag utan revisor??Finns det någon information som kan ersätta reviderade räkenskaper??Har långa relationer någon påverkan på bankers kreditbedömningsprocess??Hur ser revisionsbyråerna på avskaffandet av revisionsplikten?Slutsatser:Majoriteten av bankerna är villiga att bevilja kredit till företag utan revision. Dock krävsfler beslutskriterier för att bedöma ett företags återbetalningsförmåga.

Syfte: Att ur en potentiell investerares perspektiv undersöka hur jämförbarheten i den finansiella riskredovisningen har förändrats på senare tid och hur innehållet förhåller sig till de regler och standarder som satts upp av IASB och IFRS. Uppsatsen ska också ge en uppdaterad bild av hur jämförbarheten i bolagens finansiella riskredovisning ser ut. Metod: Uppsatsen har genomförts via en empirisk studie av årsredovisningar på samtliga telekommunikations- och materialbolag på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. En innehållsanalys har gjorts på kredit-, likviditets- och valutarisker, lokaliserade med hjälp av ett mätinstrument baserad på tidigare forskning. Årsredovisningarna som använts är från åren 2009-2011. Slutsatser: Vi finner att de enskilda bolagens redovisning av kredit-, likviditets- eller valutarisk inte har förändrats nämnvärt under perioden 2009 till 2011. Detta leder till att den potentiella investerarens möjlighet att jämföra mellan bolag, inom branscher och mellan branscher under samma år inte har förbättrats under perioden.

När ett nystartat företag som söker kredit ska bedömas krävs från bankmannens sida en omfattande informationsinsamling för att utreda om nyföretaget har återbetalningsförmåga. Vid insamling av information använder sig bankmannen av olika informationskällor, en av dessa är bankmannens sociala nätverk. Syftet med denna studie är att utreda betydelsen av det sociala nätverket då bankmän i små städer samlar information beträffande nystartade företag som söker kredit. För att uppfylla syftet har efter teoretiska studier en kvalitativ undersökning bestående av personliga intervjuer utförts på Varbergs Sparbank, SEB, Handelsbanken och Nordea i Varberg. Genom att utföra vår undersökning i Varberg tror vi att vi på ett bra sätt kan spegla bankverksamheten i en svensk småstad.

Problembakgrund: Som det ser ut idag är alla aktiebolag tvungna att ha en kvalificerad revisor. Regeringen beslutade den 7 september 2006 att göra en utredning om reglerna för revision i små företag (dir. 2006:96). Slutbetänkande lämnades i september 2007 och i början av 2008 presenterades sedan ett förslag om begränsad revisionsplikt, Avskaffandet av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32).  Problemformulering: 1.

Kredithantering är en process där kreditgivare bedömer huruvida kredit skall ges till en kredittagare eller inte. Processen innefattar det kreditgivande företagets arbete under hela kreditärendets existens, det vill säga från en kreditförfrågan fram till kreditärendet upphör. Syftet med denna uppsats är således att belysa vilka faktorer som påverkar kredithanteringen hos nya och befintliga kunder samt att förklara dessa. Undersökningsansatsen är deduktiv och fallstudierna av företagen har genomförts genom personliga intervjuer med ansvariga för kredithantering. Våra slutsatser av undersökningen är att kreditgivaren inte tillämpar hela det teoretiska underlaget vid kreditbedömning av företag.

Corporate social responsibility, CSR väcker intresse bland företag och även många forskare har uppmärksammat begreppet på senare tid. Det finns banker som har börjat ta hänsyn till CSR i låneprocessen. Däremot är den forskning som finns om hur ett företags arbete med CSR beaktas i låneprocessen begränsad, vilket gör det svårt att skapa en förståelse för området. För att kunna skapa en bättre förståelse har det resulterat i frågeställningen: Hur och varför beaktar banker företagens arbete med CSR vid kreditgivning? För att besvara frågeställningen har CSR definierats med sju dimensioner vilka har varit utgångspunkterna för den teoretiska referensramen, samt för den kvalitativa studien.