?Upplevelserummet- hur rummet pÄverkar elevers motivation till kreativt skapande? Àr mitt examensarbete pÄ Institutionen för Musik och medier pÄ LuleÄ tekniska universitet.I bakgrunden ges lÀsaren en orientering i begreppet upplevelserummet samt olika motivations- och kreativitetsteorier. DÀr redogörs Àven för waldorfpedagogiken, Goethes fÀrglÀra och den antroposofisk arkitekturen, allt i syfte att lÄta lÀsaren förstÄ hela uppsatsens kontext.Syftet med uppsatsen har varit att skapa kunskap om upplevelserummets betydelse för skolelever i Ärskurs Ätta utifrÄn begreppen kreativitet och motivation.Jag har genomfört min forskning utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod med litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer som forskningsverktyg. Jag har i studien intervjuat Ätta elever i Äldrarna 14-15 Är pÄ en waldorfskola i Stockholm.Resultatet av intervjuerna Àr uppdelat i tre huvudrubriker med tema upplevelserummet, kreativitet och motivation. Datan frÄn intervjuerna pekar mot att upplevelserummet har ett eget vÀrde oberoende av interaktionen mellan andra elever och lÀrare.

I dagens samhÀlle blir kreativitet och nytÀnkande allt viktigare för företags överlevnad och konkurrenskraft. DÀrmed har Àven behovet av kreativa personer pÄ arbetsplatsen ökat. Studiens syfte var att undersöka om kreativitet, genom Runcos ideational scale, kunde kopplas till nÄgot personlighetsdrag i Big Five samt till hur pass kreativt en person arbetar. Detta undersöktes genom en enkÀt med 66 frÄgor i 3 delar. EnkÀten lÀmnades ut i bÄde pappersform och som webenkÀt till ett stort antal företag.

SammanfattningDenna uppsats underso?ker hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever som tappar sin koncentrationsfo?rma?ga, inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet. Fokus ligger pa? hur olika la?rare agerar i bemo?tandet na?r en elev tappar sin koncentration, om det fanns na?gra skillnader i hur la?rare agerar na?r det ga?ller barn med generella koncentrationssva?righeter ja?mfo?rt med barn utan generella koncentrationssva?righeter, samt vilken effekt la?rarens agerande fa?r fo?r den fortsatta undervisningen.MetodDenna underso?kning besta?r av 14 strukturerade observationer, vilket inneba?r att vi pa? fo?rhand vet vilka situationer och beteenden vi vill studera.Teoretiska perspektivDet kategoriska och det relationella perspektivet a?r de tva? perspektiv som denna uppsats kretsar kring. Inom det kategoriska perspektivet anses eleven vara problemet, medan i det relationella perspektivet anses miljo?n vara problemet.SyfteSyftet med underso?kningen a?r att studera hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever na?r de tappar sin koncentration inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet.ResultatUnderso?kningen visar pa? skillnader i elevers koncentrationsfo?rma?ga i hel- respektive halvklass och eleverna tappar koncentrationen betydligt oftare i helklass.

Studier och granskningar har visat pÄ en fokusering pÄ imitativt resonemang i skolsammanhang dÀr eleverna mÄnga gÄnger inte bedöms utifrÄn samtliga kunskapskrav. Syftet med denna studie Àr att fÄ fördjupad kunskap kring vilket resonemangskrav som stÀlls pÄ elever vid skriftliga prov i Matematik 1. I studien har provuppgifter frÄn en lÀrarhandledning analyserats och klassificerats utifrÄn ett ramverk för matematiska resonemang. Genom att jÀmföra resultatet med tidigare forskning om resonemangskrav i nationella prov har Àven en slutsats kunnat dras huruvida resonemangskraven i lÀrarhandledningens provuppgifter Àr tillrÀckligt höga för att generellt sett kunna följa styrdokumentens riktlinjer. Resultatet visade att 26 % av de analyserade uppgifterna krÀvde globalt kreativt resonemang medan 26 % fordrade lokalt kreativt resonemang och 47 % var lösbara med nÄgon typ av imitativt resonemang.

BakgrundAllogen stamcellstransplantation (SCT) a?r en behandling med botande potential vid olika typer av hematologiska och icke-hematologiska sjukdomar. A?r 2009 genomfo?rdes det 225 stycken allogena stamcellstransplantationer i Sverige. Det a?r en kra?vande behandling som medfo?r ma?nga fysiska och psykiska sva?righeter och en risk att drabbas av livshotande komplikationer.

SammanfattningDenna uppsats underso?ker hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever som tappar sin koncentrationsfo?rma?ga, inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet. Fokus ligger pa? hur olika la?rare agerar i bemo?tandet na?r en elev tappar sin koncentration, om det fanns na?gra skillnader i hur la?rare agerar na?r det ga?ller barn med generella koncentrationssva?righeter ja?mfo?rt med barn utan generella koncentrationssva?righeter, samt vilken effekt la?rarens agerande fa?r fo?r den fortsatta undervisningen.MetodDenna underso?kning besta?r av 14 strukturerade observationer, vilket inneba?r att vi pa? fo?rhand vet vilka situationer och beteenden vi vill studera.Teoretiska perspektivDet kategoriska och det relationella perspektivet a?r de tva? perspektiv som denna uppsats kretsar kring. Inom det kategoriska perspektivet anses eleven vara problemet, medan i det relationella perspektivet anses miljo?n vara problemet.SyfteSyftet med underso?kningen a?r att studera hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever na?r de tappar sin koncentration inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet.ResultatUnderso?kningen visar pa? skillnader i elevers koncentrationsfo?rma?ga i hel- respektive halvklass och eleverna tappar koncentrationen betydligt oftare i helklass.

Det ?r tydligt skrivet i l?roplanen att skolan och fritidshemmet ska fr?mja alla elevers utveckling och att alla elever ska k?nna sig trygga och v?lkomna. Fler barn ?n tidigare diagnostiseras med neuropsykiatriska funktionsneds?ttningar och det ligger i skolans uppdrag att hj?lpa och st?tta dessa elever i sin skolg?ng. I den h?r studien unders?ks varf?r det verkar som att elever med neuropsykiatriska funktionsneds?ttningar inte blir lika inkluderade som andra elever.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka tankar och attityder lÀrare pÄ en högstadieskola i Mellansverige har kring valet att köpa in iPads till eleverna. Ytterligare punkter Àr att undersöka hur lÀrare implementerar iPaden i undervisningen. En metodkombination av intervju och observation har genomförts för att fÄ fram den data nödvÀndig för studien. Det resultat och de slutsatser som framkommit vid denna undersökning Àr att lÀrarna ansÄg att iPaden tvingar lÀrare till utveckling, att elever och lÀrare kan arbeta mer kreativt pÄ en iPad jÀmfört med en bÀrbar dator samt det lÀsprojekt som skett Äret innan iPads köptes in till eleverna tycks ha gjort lÀrarna positivt instÀllda till implementeringen av iPads i undervisningen. LÀrarna tycks Àven anvÀnda iPaden nÀr undervisningen gagnas av den..

Syftet med studien var att unders?ka och belysa hur undervisningspraktiken i f?rskolan kunde anpassas f?r att fr?mja delaktighet f?r barn i sv?righeter. Genom att identifiera och analysera de f?ruts?ttningar och resurser som p?verkar undervisningen syftade studien till att bidra till ?kad kvalitet och likv?rdighet. Studien syftade ocks? till att ge specialpedagoger verktyg och insikter f?r att f?rb?ttra undervisningspraktiken och d?rmed st?dja alla barns l?rande och utveckling. I studien intervjuades ?tta f?rskoll?rare med semistrukturerade intervjuer utifr?n det som s?gs, g?rs och relateras i undervisningspraktiken kopplat till studiens syfte.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur kreativt tÀnkande utvecklas i skolan samt hur lÀrarna uppmuntrar eleverna att utveckla denna förmÄga frÀmst i icke estetiska Àmnen. Skolans styrdokument Lgr 11 stÀller krav pÄ utveckling av den kreativa förmÄgan, ett uppdrag som uppmanar till att frÀmja elevernas lÀrande för att dÀrigenom förbereda dem inför framtiden. Eleverna mÄste uppmuntras att utveckla och anvÀnda sin kreativitet, vilket för med sig eleven till nytÀnkande och sökande efter nya lösningar, först i skolarbetet och senare i det framtida arbetslivet. Med hjÀlp av ny och Àldre litteratur om temat kreativitet i skolan samt tidigare forskning har jag byggt upp en kunskapsgrund för förstÄelse och tolkning av den kreativa processen i allmÀnhet och i skolan i synnerhet. Genom kvalitativa intervjuer och observationer har jag fÄtt inblick i hur lÀrarna arbetar med kreativa processer i undervisningssituationer och dÀrtill Àven hur de uppfattar begreppet kreativitet. Resultat frÄn denna undersökning ska ses i relation till teorierna jag har lÀst och mina egna tolkningar av det samlade analysmaterialet. Denna uppsats visar att skolan brister i kontinuitet i kreativa arbetsmetoder, det finns nÄgra kreativa arbetsmodeller och rutiner för hur skolan lÀr ut det kreativa tÀnkandet. LÀraren arbetar mest intuitivt och improviserar efter behov övningar i kreativt tÀnkande. Nyckelord: kreativitet, fantasi, kreativt tÀnkande..

The study highlights teachersÂŽ perceptions of creative writing as part of learning processes in the subject of Swedish, based on creative activities. The background to this study comes from the curriculum that describes opportunities to experience different kinds of knowledge. Creative activities in various forms and the ability to oneÂŽs own creativity is emphasized. The empirical data in this study is collected through qualitative interviews with four practicing teachers. The result shows that there are two different views according to creative writing as a text creation.

Bakgrund: Boende med allvarlig psykisk oh?lsa p? s?rskilda boenden har brist p? meningsfulla aktiviteter i sin vardag. Gruppen har begr?nsade sociala kontakter och ofta sv?righeter att bibeh?lla en god aktivitetsbalans. Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ?r en aktivitetsbaserad intervention som syftar till att motivera boende till ?kat aktivitetsengagemang.

Syftet med vÄrt examensarbete var att beskriva hur elevernas upplevda motivation pÄverkas av vardagsanknuten matematikundervisning utifrÄn elevernas nÀrmiljö. VÄr studie genomfördes i tvÄ klasser, en Ärskurs 4 och en Ärskurs 5. Av samtliga 37 elever besvarade 36 elever en inledande enkÀt med frÄgestÀllningar kring matematik varefter ett utvecklingsarbete under fem veckor med matematik utifrÄn den lokala dagstidningen startade. Efter avslutat utvecklingsarbete intervjuade vi 30 elever för att ta reda pÄ hur deras motivation för matematik pÄverkats. Samtliga 37 elever fick Àven svara pÄ en avslutande enkÀt.

I den hÀr uppsatsen undersöks, genom ett exempel frÄn finkrögarbranschen, hur frÀmjandet av företagande inom kreativa nÀringar i Sverige tenderar att reproducera uppdelande och ojÀmna könsroller. Och hur detta strider emot den politiska diskursen i Sverige idag. Samtliga tolv Ärs nomineringar frÄn Dagens Nyheters restaurangpris, Gulddraken, utgör tillsammans med fem intervjuer genomförda pÄ krögare och journalister det empiriska materialet. Entreprenörskapsteori gjord ur ett genusperspektiv och Floridas teori om den kreativa klassen utgör teorin för studien. Analysen bygger pÄ homosociala processers samverkan med diskursen kring entreprenörskap och Floridas (2006) teori om den kreativa klassen.

Syfte: Att nÄ förstÄelse för relationen mellan en byrÄ och en kund genom att analysera förestÀllningen om marknadsföring och reklam som nÄgot kreativt, samt beslutsfattande och makt i den kreativa processen.FrÄgestÀllningar: Vilken roll spelar förestÀllningen om marknadsföring och reklam som nÄgot kreativt i relationen mellan marknadsavdelning och reklambyrÄ, framförallt gÀllande beslut fattade i kreativa processer? Vari ligger makten över de kreativa besluten, och hur gestaltas den?Metod: Kvalitativ, tolkande metod baserad pÄ intervjuer och autoetnografiSlutsats: Vi har funnit att förestÀllningen om reklambyrÄer som kreativa spelar stor roll i relation till kunden. Framförallt relaterat till vad vi valt att kalla kreativt kapital. Detta fungerar som ett sÀtt för byrÄn att erövra status och anseende pÄ fÀltet, och samtidigt bygga tillit och legitimitet hos kunden. Vi har Àven funnit att den formella makten ligger hos kunden, men byrÄn sitter pÄ en inte oansenlig indirekt makt genom att vÀlja vad som presenteras för kunden.