BAKGRUND: I läroplanen för 2011 finns riktlinjer som skolan och fritidshemmet ska följa. Där står bland annat att barnen ska få chansen att utveckla sin motorik och förstå betydelsen av sin hälsa och sitt välbefinnande. Det är också viktigt att barnen får testa olika miljöer för att utveckla sin kreativitet och fantasi och att som också uppmuntrar deras lust till att lära. Många forskare anser att det är bra för barnen att vistas utomhus och studien vill visa om även fritidspedagogerna anser detta. SYFTE: Studiens syfte är att ta reda på hur fritidspedagoger inom fritidshem och förskoleklass ser på sin egen utomhusverksamhet samt undersöka tidigare forskning i ämnet. METOD: Studien har inspirerats av en fenomenologisk ansats där intervju använts sommetod till att besvara mitt syfte. Sex fritidspedagoger som alla arbetar inom skola och fritidshem har intervjuats.

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (skolverket, 2011) har reviderats 2010 och ett av de förtydliganden som gjorts berör strävansmålen för naturvetenskap. Läroplanen skriver fram att barn har ett naturligt intresse och nyfikenhet för naturvetenskap. Detta intresse och denna nyfikenhet behöver tillvaratas av förskollärarna för att barnen bland annat ska utveckla ett engagemang för naturvetenskap, och få tillgång till den kunskap som här erbjuds. Vidare är det av vikt att barnen i förskolan omges av förskollärare med positiva attityder till naturvetenskap, som uppmuntrar till nyfikenhet och kreativitet (Utbildningsdepartementet, 2010) Med avstamp i det ovannämnda avseende läroplanen har jag gjort en kvalitativ intervjustudie med förskollärare vid fyra förskolor. Syftet med detta var att ta reda på hur förskollärare skapar förutsättningar för barns utveckling av och förståelse för naturvetenskapliga fenomen.

Människor spenderar en stor del av sin tid på arbetet och därför är arbetsmotivation viktig för att de anställda ska trivas på arbetet. Enligt Amabile (1993) anses hög arbetsmotivation öka individens välmående och anses bidra till arbetstagarens kreativitet och produktivitet. I detta examensarbete har patienthotell Vistet i Sunderbyn, ett komplement till vårdavdelningarna på Sunderby sjukhus som strävar efter en hälsofrämjande miljö för att uppmuntra läkning undersökts (Norrbottens läns landsting, 2015). Syftet är att få en inblick hur patienthotellet har skapat en arbetsgrupp, undersöka hur sammansättningen av arbetsgruppen bidragit till arbetsmotivation, samt undersöka vad de anställda på patienthotellet motiverades av. Arbetet baseras på 11 intervjuer; verksamhetschef, sjuksköterskor, undersköterskor och servicemedarbetare ingår.

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka huruvida vissa arketyper kan betraktas som mer effektfulla än andra vid marknadsföring. Vi ämnar även ta reda på om varumärken som använder sig av arketyper förmedlar starkare och tydligare känslor än varumärken som inte använder ett arketypiskt perspektiv. Metod: Data har samlats in från gruppdiskussioner i tre olika fokusgrupper med sex deltagare i respektive fokusgrupp. Fokusgrupperna bestod av manliga och kvinnliga deltagare som var över 25 år och representerade olika nationaliteter. Gruppdiskussionerna genomfördes på ett fastighetsföretag i Barcelona där vi fått tillåtelse att tillfråga de anställda att delta i studien. Under genomförandet av gruppdiskussionerna fick respondenterna observera 24 olika reklamfilmer, varav hälften med arketypiskt innehåll och hälften utan arketypiskt innehåll.

Arbete med vibrerande handhållna verktyg leder ofta till övergående besvär och på sikt även till bestående skador på blodkärl, nerver, muskler och leder. Det finns således god anledning att försöka minimera vibrationers skadeverkningar på den arbetande befolkningen. Vårt främsta vapen idag utgörs av så tidig upptäckt av dessa skador som möjligt för att därigenom kunna sätta in åtgärder som minskar eller eliminerar fortsatt exponering för vibrationer.I föreliggande undersökning var syftet att studera möjligheten till detta med hjälp av tre olika metoder; ett frågeformulär om cirkulatoriska och neurologiska symptom, Kvantitativ Sensorisk Testning (KST) samt en läkarundersökning. Syftet var också att studera hur vibrationernas frekvens inverkar på skaderisken.Två grupper studerades. Den ena bestod av verkstadsarbetare som hanterar lågfre-kvent vibrerande verktyg och den andra bestod av tandvårdspersonal som hanterar verktyg som vibrerar med mycket hög frekvens.Undersdökningen genomfördes som en tvärsnittsstudie på ett bekvämlighetsurval där de i studien ingående personerna fick fylla i frågeformuläret och sedan genomgå mätning av perceptionströsklar för vibrationssinnet och temperatursinnet (begränsad KST) samt en läkarundersökning.Resultaten visade att tandvårdsgruppen hade mindre besvär av vibrationer än verk-stadsarbetarna trots att det omvända kunde förväntas då verkstadsarbetarna hade lägre medelålder och färre år av exponering i yrket.

Intresset för kriminalitet och individerna bakom de kriminella handlingarna ökar i samhälletoch återges i media dagligen. Det är just individen bakom brottet, hen som fängslas och fåravtjäna sitt straff som denna studie riktar sitt fokus på. När fängelsegrindarna öppnas ochåterinträdet till samhället blir ett faktum; Hur tar då dessa individer sig tillbaka till samhälletför att åter bli en del av det?Syftet med denna studie är att undersöka vilka återanpassningsstrategier som frigivnaanvänder sig av samt hur samhällets bemötande påverkar strategierna. Studien baseras påsjälvbiografier skrivna av fyra författare som alla levt ett kriminellt liv och som sedermeraavtjänat ett eller flera fängelsestraff.Resultatet visar att det finns flera anpassningsstrategier som tas i bruk.

Utvecklare av musikinstrument och gränssnitt för skapande av musik har de senaste decenniernaintegrerat koncept från MDI (människa-datorinteraktion) i utvecklingen. Flertalet av dessamusikredskap är riktade till amatörmusiker som inte är bildade inom musikteori, och är därförkonstruerade med enkelhet i fokus. Detta har medfört dimensionella begränsningar av denmusikaliska friheten användaren har vid användning av dessa redskap.Studien syftar till att utveckla och utvärdera ett gränssnitt på klaviatur som uppmuntraranvändaren att bättre nyttja sin egen kreativitet vid musicerande. Visualisering av musikskalorpå klaviatur är ett försök av författarna till denna studie att kombinera enkelheten somförekommer i flertalet moderna musikredskap med det mindre begränsade upplägg somkonventionella musikinstrument innehar.Studien omfattar en genomgång av publicerade artiklar och erkänd litteratur samt aktuellamusikredskap som används vid musicerande. Ett användartest för utvärdering av ettprototypgränssnitt har utformats utifrån de inhämtade kunskaperna.

In a time where fast trends and shorter product lifecycles are dominating the clothing industryfashion companies must constantly deliver revolutionary products in order to survive. Theconsumers are more demanding than ever before and collections that used to be released twicea year are almost nothing but a memory lost. Some companies are now releasing theircollections continuously and have abandoned the seasons completely. Media has put attentionon the speed that the fashion industry is moving in now and asks whether we can expect it toimplode?The purpose of the thesis is to establish how the creative process in a company operating onthe Swedish or the Danish clothing market is affected by external factors i.e.

Syftet med denna uppsats är att studera konstprojektet och bloggen ?Post A Secret? utifrån ett bekännelseperspektiv i allmänhet och ?Post A Secret? som en ny typ av bekännelse i synnerhet. Projektet baseras på att individer anonymt skriver ner en hemlighet på ett egenhändigt gjorda vykort och skickar in till skaparen Frank Warren som publicerar dem på hemsidan. Den tidigare forskningen behandlar två övergripande teman; bekännelse och Internet. Dessa får stort utrymme i uppsatsen på grund av att projektet är en kombination av flera olika medier och infallsvinklar och behöver förstås utifrån den kontext i vilket det konstrueras.

Inom de flesta branscher finns det yrken som få utomstående känner till. När det kommer till modeindustrin så är mönsterkonstruktör ett sådant yrke. Mönsterkonstruktören är den som från en platt skiss skapar plaggets tredimensionella form och får det att passa på en kropp.Jag har utifrån Bourdieus fältteori undersökt hur det är att arbeta som mönsterkonstruktör. Materialet består av fem semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma mönsterkonstruktörer som genomförts i Göteborg och Stockholm under november 2014. Utifrån dessa har jag försökt ge svar på hur de själva ser på sin yrkesroll och hur de uppfattar att andra på arbetsplatsen ser dem och deras roll.Min analys består av tre delar där olika aspekter av yrket och yrkeslivet står i fokus.

Vattenlek i offentlig miljö- planering av vattenlek, är titeln på det här examensarbetet som har sitt fokus på hur vattenlek i den offentliga miljön kan utvecklas. Arbetet är indelat i tre huvuddelar; en bakgrundsdel, en fallstudiedel, med Linköping som fallstudieort och slutligen en diskussions och reflektionsdel.Bakgrundsdelen behandlar de valda metoderna för arbetet: Enkätundersökningar, intervjuer, analyser, skissande och besök av referensplatser samt litteratur- och bildstudiersom bidragit till fakta-inhämtningen.Vidare behandlar bakgrundsdelen hur vatten och vattenlek påverkar människor. Vatten ger oavsett ålder, kön och etnicitet upphov till upplevelser. Genom att låta vattnets krafter komma till uttryck kan man uppnå olika virtuella uttryck,ljud och reflexer som ger starka sensoriska upplevelser som vi bär med oss under lång tid. Vatten har goda rekreativa kvaliteter vilka får oss att koppla av, samla kraft och återhämta oss samtidigt som det kan uppmuntra vår kreativitet och inlärningsförmåga.

I princip strävar alla arbetsplatser efter att skapa en mångfald med olika demografiska egenskaper bland sin personal. Tittar man bland platsannonser är det ofta arbetsgivaren skriver att de välkomnar sökande med olika demografiska egenskaper, detta för att skapa en blandning av olikheter bland sin personal. Anledningen till att man vill ha mångfald bland sin personal skiljer sig säkert åt mellan företagen, men vi tror att de flesta är överrens om att olikheter gör att företaget får fler infallsvinklar på hur saker kan utföras, vilket också kan skapa mer kreativitet. Men hur ser det då ut i butiker? Kan och vill man även i butiker skapa en heterogen arbetsstyrka utifrån demografiska egenskaper?I vår uppsats har vi intervjuat fyra butikschefer för att försöka ta reda på vad dessa butikschefer har för uppfattning angående heterogena personalstyrkor.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur flickor i a?rskurs 9 skriver med fokus pa? de tva? texttyperna sms och texter producerade i skolan. Syftet innefattar a?ven en studie av huruvida eleverna kan definiera dessa texttyper samt deras fo?rma?ga att omvandla en sms-konversation till en text som skulle kunna passa i en la?robok i a?mnet svenska. Studien har sin utga?ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt i teorier om ungdomars spra?kbruk och skrivutveckling.

I vad som beskrivs som en globaliserad värld har konkurrens om resurser förflyttats till en kommunal nivå. Platsmarknadsföring och kultur och kreativitet framhålls ofta som viktiga aspekter för mål om hur den egna kommunen görs attraktiv, något som upplevs ställa krav på en förändring och förnyelse av den byggda miljön. Inte sällan handlar det om ikonbyggnader som arenor och tät hög stadsmässig bebyggelse, något som främst varit förknippat med storstäder där urbana dimensioner ses som naturligt. I denna studie undersöks hur storstilade flaggskeppsbyggnader motiveras och legitimeras i mindre kommuner och vad detta innebär för planeringen och planerarens roll. Denna utveckling diskuteras i huvudsak utifrån hur stadspolitiken kan sägas karaktäriseras av mål och aktörer, samt utifrån hur språket genom diskurser söker definiera ett handlingsutrymme.

Studiens syfte var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av hemrehabilitering för personer med kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke. Stroke är en allvarlig sjukdom som kan ge upphov till många olika funktionsnedsättningar som påverkar människans vardagliga liv. Sveriges befolkning blir idag allt äldre vilket innebär att risken att drabbas av stroke ökar. Kortare vårdtider på sjukhus leder till att en stor del av rehabiliteringsinsatserna kommer att ske av ett multidisciplinärt rehabiliteringsteam i klientens hem. En kvalitativ metod med deskriptiv ansats har använts där datainsamlingen skett genom intervjuer med sex arbetsterapeuter inom landstinget i Dalarna och Örebro.