Problem solving is a big part of design, however a lot of emphasis is put on creativity in research related to the effects of stress. Research has shown that the amount of stress we feel affects idea generation. Stress may also affect the ability to solve problems, however the researchers don?t seem to agree about what the effect of stress actually does.The study was made through experimental sessions where the respondents were asked to solve 4 matchstick puzzles of similar difficulty. Depending on their outcome they experienced more or less stress.

Denna uppsats syftar till att underso?ka initiativen bakom planerna fo?r det kommande Tellus Tower, vars planomra?de a?r bela?get vid Telefonplan i Stockholm. Da?ruto?ver granskas de effekter som sedan 2000-talets bo?rjan har skapat platsens kreativa miljo?. Studiens fra?gesta?llningar lyder (1) Vilka a?r de bakomliggande orsakerna till att Telefonplan idag kan liknas vid ett kreativt rum? (2) Varfo?r planeras Tellus Tower att anla?ggas just pa? denna plats? Till grund fo?r arbetes empiriska material har ett kvalitativt metodsa?tt anva?nts, i form av djupintervjuer.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att redogöra för hur ledare och anställda i en distansorganisation kan uppmuntras, via en god kommunikation till att förmedla sin kreativa förmåga. Genom att beskriva hur arbetet med kommunikation sker mellan de båda partnerna, kan vi presentera en förståelse om hur det skapas nya kreativa idéer även när medarbetarna inte är under kontorets tak. Metod: Den metod vi har utgått ifrån är en kvalitativ studie där data har samlats in genom en personlig intervju samt tre stycken telefonintervjuer. Den personliga intervjun genomfördes med KNS Bilfrakt AB ena delägare. Telefonintervjuerna genomfördes på tre lastbilschaufförer inom samma organisation.

I dagens samhälle ökar intresset för, och vikten av, småföretagande alltmer. För den enskilde entreprenören handlar det om att en dröm kan gå i uppfyllelse, medan det för hela samhället innebär ett bidrag till ökad tillväxt. En viktig aspekt i sammanhanget är att små företag behöver byggas upp på ett sätt som ger en hållbar utveckling på lång sikt.Att utforma en marknadsplan kan hjälpa företag att definiera verksamheten och identifi-era konkurrensfördelar. Planen är därmed ett verktyg för att nå lönsamhet och utveckling på lång sikt. Uppfattningen i litteraturen är dock att marknadsplanering inte är generellt tillämpbart i alla typer av företag.

Det här examensarbetet syftar till att belysa tre före detta floristelevers tankar och upplevelser av sin treåriga gymnasieutbildning på Hantverksprogrammet, med inriktning florist. Alla tre tog studenten från samma klass 2011 och är i dag verksamma florister. Respondenterna har fått svara på frågor utifrån fyra begrepp; kreativitet, motivation, bildning och förståelse. De anser att de har fått stort utrymme under sina praktikperioder och i skolan, till att vara kreativa, med undantag från en av respondenternas upplevelser under det sista året. Men förutsättningarna för att vara kreativ under utbildningen, har sett lite olika ut.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt ?r att unders?ka evidensen f?r om jodtillskott under graviditet eller amning, hos personer utan allvarlig jodbrist, p?verkar barnets kognitiva utveckling. Metod: Litteraturs?kningen utf?rdes i databaserna Scopus och PubMed den 21 mars 2023. S?korden delades in i fyra block utifr?n valt PICO. Populationen var barn 0?7 ?r, interventionen var jodtillskott under graviditet eller amning, kontrollen var inget jodtillskott/placebo under graviditet eller amning, och utfallet var resultat p? kognitionstesterna Bayley-III eller WPPSI-III. Inklusionskriterierna var att studierna skulle vara RCT:er och att jodtillskotten/placebo skulle vara i tablettform.

Syftet med den här undersökningen är att belysa fyra elevers uppfattningar av hur bilder främjar deras kunskapsutveckling och läroprocess i undervisningen. Undersökningen innehåller fyra kvalitativa intervjuer med elever i årskurs fem och har en fenomenografisk ansats. I studien belyses kopplingen mellan Vygotskijs och Gardners teorier om kreativitet, utveckling, inlärning, social interaktion och bildämnets funktion i undervisningen. Den beskriver även Löfstedts sammanställning av fem teorier om barns bildspråkliga utveckling och Parsons teori om fem stadier av estetiskt förståelse.Resultatet av undersökningen visar på att de fyra eleverna använder bilder som ett visuellt hjälpmedel vid tolkning och förståelse av text och de använder det som studieteknik vid problemlösning i undervisningen. Eleverna har även olika individuella sätt för att ta in kunskap, exempelvis genom att göra skisser och sedan göra mentala problemlösningar eller att göra saker praktiskt med händerna.

Uppsatsens syfte är ta reda på hur några elever och lärare uppfattar att man utvecklar sin kreativitet. Jag ville titta speciellt på i ämnet rörlig bild, ett ämne som kännetecknas av att skapandet sker till huvuddelen i grupp, eftersom jag föreställer mig att kreativitet är något som kan var behäftat med en del romantiska konstnärliga föreställningar som sätter den skapande talangfulle individen i centrum. Den tidigare forskningen inom estetiska ämnen i grundskolan visar dessutom att den pedagogik som dominerat där under lång tid är det fria skapandet. Med tanke på detta vill jag främst se hur lärarens roll uppfattas i ett sådant här skapande ämne på gymnasienivå. Ses läraren som någon som kan bidra till den kreativa processen? Här finns som jag ser det en möjlig krock mellan en fri skapande syn och en mer yrkesmässig syn (Molander, 1996) och Vygotskij, som säger att vi skapar tillsammans.

Dagens ledare har en avgörande roll i att främja kreativitet bland sina medarbetare för organisatorisk konkurrenskraft och framgång, i och med omvärldens höga förändringstakt. Det kreativitetsfrämjande ledarskapet är ännu ett outforskat område och kräver ytterligare forskning för att få en utökad förståelse för dess innebörd. Syftet med denna studie var att identifiera vilka ledarskapsfaktorer som är avgörande för att främja kreativitet i förbättringsarbeten inom tillverkande leanorganisationer. För att besvara syftet genomfördes en fallstudie med både kvantitativ och kvalitativ metod. En egen enkät utformades utifrån den tidigare forskningen om hur ledare kan skapa ett kreativt organisationsklimat.

Denna studie har undersökt möjligheten att använda begreppsprovokation pedagogiskt i en museimiljö ? en skulpturpark. Idén är att medelst skulpturer av surrealistisk karaktär låta barnen röra sig i gränslandet mellan fiktion och verklighet; för att utmana tanken och vidga begreppsrymden. Metoder som främjar barns fria tänkande och kreativitet motiveras bland annat i FN:s barnkonvention och i svensk skollag.I studien deltog 10 barn i åldern 9-10 år. Barnen uttryckte sina tankar vid 12 av parkens skulpturer, varav 7 med förväntad begreppsprovocerande verkan och 5 utan sådan förväntad effekt.

Vårt arbete försöker belysa hur drama och dramapedagogik används i undervisningen, samt att skapa en djupare förståelse för hur drama och dramapedagogik används och upplevs av lärare. Intresset för dessa frågor väcktes under vår praktikperiod, då vi ofta möttes av frågor och undran över vår utbildning inom kme. Vi har även varit nyfikna på om lärare ser något samband mellan lek och drama, och hur de definierar begreppet kreativitet i en lärandesituation. Metoden som vi har använt oss av för att finna svar på våra frågeställningar har varit kvalitativ genom intervjuer av åtta lärare och faktasökning i litteraturen. Genom våra intervjuer upptäckte vi att om drama används så är det vanligast förekommande som avslutningsprojekt på ett tematiskt arbete i form av teater och även i värderingsövningar.

Kultursatsningar motiveras idag samhällsekonomiskt med kulturens positiva externa effekter i form av kulturturism, multiplikatoreffekter och förbättringar av en regions image. Den här uppsatsen vill infoga ett nytt perspektiv i diskussionen om kulturens samhällsekonomiska nytta genom att lyfta fram den kreativitetshöjande potential som finns i de olika konstnärliga uttrycksformerna som musik, teater, litteratur, bildkonst, dans, o.s.v. En kreativ förmåga att komma på nya idéer har alltid varit viktig för att en ekonomi ska utvecklas. Enligt nya rön ifrån Richard Florida, professor i regional ekonomisk utveckling vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, så står vi dock vid ett nytt ekonomiskt strukturskifte där kreativiteten kommer att spela en alltmer avgörande roll för den ekonomiska tillväxten. Uppsatsens hypotes är att aktiv ?kulturkonsumtion? kan öka kreativitetsnivån hos individer och att kultursatsningar på det sättet bidrar till den regionala ekonomiska tillväxten.

Den kreativa melankolikern. Uppsatsens titel sammanfattar det övergripande temat för denna studie. Individer med psykisk skörhet har ofta egenskaper som är förknippade med samhällsnyttiga värden, såsom kreativitet, uppfinnarförmåga och konstnärlighet. Trots det så tycks det som om psykiskt sjuka i det moderna samhället alltjämt kategoriseras och tillskrivs negativa egenskaper som utgör en samhällelig belastning. Vad som sällan eller aldrig uppmärksammas är att psykiskt sjuka personer ofta har långa perioder av friskhet och därmed borde utgöra en samhällelig kraft.

Detta arbete är en studie i hur kreativitet på arbetsplatsen kan understödjas med hjälp av planlösningen. Genom kvalitativ och kvantitativ insamling av empiri samt litteraturstudier har ett gestaltningsförslag skapats för att lösa detta problem. Delarna jag tittat på visar att det är viktigt att möjliggöra möten, både planerade och spontana. Ett annat sätt är att tillåta inkubation på olika sätt, det kan vara genom umgänge eller genom att få göra något annat vid sidan av sitt idéarbete. En annan faktor kan vara att arbeta med ljusinsläpp och utsikt. Genom att tillåta rummen ha olika funktioner ger man flexibilitet till arbetsplatsen, något som också kan främja kreativitet.

Syftet med vår undersökning var att synliggöra två förskolors arbetssätt för att uppnå de strävansmål i Läroplan för förskolan, Lpfö98, som rör estetiska uttrycksformer. Vi ville undersöka om det fanns tydliga skillnader eller om arbetssättet på en musikprofilerad och en ickeprofilerad förskola är likartat. De frågor vi utgick från var Hur arbetar pedagogerna på en profilerad förskola för att nå målen i läroplanen? Hur arbetar pedagogerna på en förskola utan specifik profilering för att nå målen i läroplanen? Vad finns det för skillnader och likheter i dessa arbetssätt? Vi valde att använda oss utav kvalitativa intervjuer och aktiva observationer för att samla in empirin. Vi intervjuade sex pedagoger på två olika förskolor i Skåne.