Studien syftade till att undersöka och belysa hur FM:s ledarskap uppfattar och beskriver FM:s lÀrandemiljö och samtida utmaningar. Studien avsÄg Àven att genom sina fynd, visa pÄ indikativa linjer kring hur ett ledarskap som frÀmjar lÀrandemiljön och möter samtidens utmaningar kan förstÄs. Det empiriska underlaget bestod av en enkÀtundersökning dÀr 55 officerare med mÄngÄrig ledarerfarenhet inom FM deltog. Dessa var indelade i tvÄ grupper. Studien hade en tvÀrvetenskap-lig metodologisk ansats och omfattade bÄde kvantitativa och kvalitativa analysmetoder.

   SammanfattningSyftet med denna uppsats var att belysa hur fenomenet friskvÄrd pÄ en arbetsplats uppfattas av enskilda individer och vilken betydelse det kan fÄ med avseende pÄ sÄvÀl hÀlsan som vÀlbefinnandet i stort. UtifrÄn denna frÄga ville vi Àven se om det fanns skillnader i upplevelser av friskvÄrd i de olika yrkeskategorierna frÄn arbetsledning till arbetstagare. InstÀllningen till friskvÄrd som prevention pÄ en arbetsplats och vardagsmotion för den enskilde individen Àr individuell. En del mÀnniskor varken vill eller tror sig kunna utöva friskvÄrd och hÄller sig friska ÀndÄ. Den empiriska undersökningen bygger pÄ kvalitativ metod.

Det har framkommit att allt fler svenska ungdomar inte kan förstÄ enkla ord och texter nÀr de gÄr ut grundskolan (LÀsrörelsen 2013). Samtidigt lÀser allt fÀrre förÀldrar för sina barn varje dag (LÀsrörelsen 2013). Vi tÀnker att det finns ett samband mellan förÀldrars lÀsvanor med sina barn och barnens senare resultat i skolan. Vi har dÀrför utfört en kvalitativ studie dÀr syftet var att undersöka varför/varför inte förÀldrar lÀser för sina barn och vilken utveckling förÀldrar ser hos sina barn i samband höglÀsning. Syfte var Àven att undersöka varför barn tror att deras förÀldrar lÀser för dem.

Internationella undersökningar gjorda av OECD visar att studie- och yrkesvÀgledarna i Sverige anvÀnder sig av metoder snarare Àn teorier. Syftet med denna studie var att undersöka karriÀrutvecklingsteorin Planned Happenstance relevans för vÀgledningssamtalet, en teori som bejakar obeslutsamhet och de planerade tillfÀlligheternas betydelse, vilket enligt studiens utgÄngspunkt - Anders Hallqvists doktorsavhandling - överensstÀmmer med hur den rÄdande arbetsmarknaden ser ut. Detta diskuteras utifrÄn pÄstÄendet att dÄ den nuvarande arbetsmarknadspolitiken bygger pÄ en idé om att vi mÀnniskor gör rationella val, Àr verkligheten en annan; det Àr till stor del kreativitet och tillfÀlligheter som styr vÄrt jobbsökande. Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer av fyra studie- och yrkesvÀgledare. Resultatet visar att respondenterna anvÀnder sig av delar av Planned Happenstance, tillÀmpar ett holistiskt tillvÀgagÄngssÀtt i sina samtal samt att de anser att klienterna fÄr en mer gynnsam karriÀrutveckling med hjÀlp av olika fÀrdigheter.

Antal förÀndringar, arbetsrelaterade krav, arbetsrelaterad kontroll samt psykologiska kontrakt Àr alla faktorer som har kopplats samman med psykisk hÀlsa pÄ arbetsplatsen vid organisationsförÀndringar. Dessa variablers gemensamma och unika innebörd för psykisk hÀlsa har i denna studie mÀtts i form av en enkÀtundersökning, dÀr 84 anstÀllda deltog varav 16 var kvinnor. Syftet var att belysa hur den psykiska hÀlsan hos de anstÀllda vid en svensk myndighet sÄg ut efter de förÀndringar som myndigheten genomgÄtt, samt klargöra de ovan nÀmnda faktorernas koppling till en god respektive dÄlig psykisk hÀlsa. Resultatet visade att de anstÀllda överlag tycktes ha en god psykisk hÀlsa och att alla de undersökta variablerna med undantag för antal förÀndringar och arbetsrelaterad kontroll visade en samvariation med psykisk hÀlsa. Studien ger underlag till förslag över faktorer som kan beaktas inför kommande förÀndringar inom organisationer..

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ nÀr lönediskriminering juridiskt sett föreligger mellan kvinnor och mÀn. I arbetet har den juridiska metoden anvÀnts, vilket innebÀr att lag förarbeten, praxis och doktrin anvÀnts för att lösa problemet. Det har framkommit tydlig statistik som visar pÄ att mÀn tjÀnar mer Àn kvinnor, men att skillnaden har minskat de senaste Ären. För att lönediskriminering av kön skall föreligga krÀvs det att en person har missgynnats och att orsaken bakom missgynnandet har samband med könstillhörigheten. Vid bedömningen av om lönediskriminering föreligger utförs en jÀmförelse med hur en annan arbetstagare har behandlats, eller skulle behandlas i en liknande situation.

Att dokumentera Àr för arbetsterapeuter ett professionellt ansvar och en yrkesskyldighet som regleras av sÄvÀl lagar och etik, som interna professionella krav. Den arbetsterapeutiska dokumentationen Àr viktigt för att förklara arbetsterapi, stödja den arbetsterapeutiska behandlingen, kvalitetssÀkring, forskning och samverkan. Tidigare studier har visat pÄ bristfÀllig dokumentation, speciellt inom socialpsykiatrin, samt att dokumentation kan upplevas som problematisk. Syftet med denna studie var att genom en fokusgruppintervju undersöka hur arbetsterapeuter verksamma inom socialpsykiatri upplever dokumentationen, samt vilka faktorer som pÄverka densamma. Tre arbetsterapeuter deltog i studien.

VÄrdpersonals sÀtt att bemöta personer med demenssjukdom har betydelse för vÀlbefinnandet hos dessa personer och Àven för vilken omvÄrdnad de fÄr. Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som frÀmjar eller hindrar ett gott bemötande mellan vÄrdpersonal och personer med demenssjukdom. Metod som har anvÀnts var systematisk litteraturöversikt. Studien resulterade i fem kategorier: FörstÄ personers vÀrld: Tillgodose önskningar och behov: Relationer och samarbete: Respekt och delaktighet: Utbildning och kunskap. Det framkom i resultatet att beröring var ett bra alternativ till kommunikation och skapade trygghet för personer med demenssjukdom.

"Empowerment" Àr ett omskrivet fenomen som utlovar mÄnga positiva effekter som motivation, ökat initiativtagande, ansvar, kreativitet, lÀrande, arbetsoptimism samt sjÀlvförtroende för att klara sina arbetsuppgifter. "Empowerment" frÀmjar organisationer genom att minska rÀdsla för förÀndringar samt underlÀttar samarbete, under förutsÀttning att "empowerment" anvÀnds effektivt. "Empowerment" har dock Àven enligt litteraturen sidoeffekter. Denna uppsats Àmnar ge inblick i hur "empowerment" kan fungera i en organisation. Min frÄgestÀllning Àr hur "empowerment" kan fungera ute i organisationer för att dra lÀrdom av bÄde vad som Àr positiv och negativt.

I en allt mer globaliserad vÀrld Àr det nödvÀndigt att mÀnniskor kan och har förmÄgan att jobba i andra lÀnder och med medarbetare som har en annan kulturell bakgrund.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka egenskaper som krÀvts för ett interkulturellt ledarskap hos ledare som jobbat utomlands och vad de lÀrt sig av sina erfarenheter under den hÀr tiden.Studien har haft en kvalitativ ansats dÀr insamlingen av empirin har skett pÄ ett av Sveriges största företag som nÀmns som "Koncernen" genom semistrukturerade intervjuer.Resultatet har visat att kommunikation spelar en mycket stor roll i detta avseende. Detta innefattar bÄde verbal och icke-verbal kommunikation. Viktiga egenskaper hos interkulturella ledare Àr bl.a. förmÄgan att vara öppen och social. Samtliga intervjupersoner ansÄg att vistelsen utomlands hade gjort att deras yrkesroll stÀrkts bÄde i yrkeslivet och i det privata..

Den hÀr uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila pÄ vetenskaplig grund med syftet att fÄ en bÀttre förstÄelse för vilka förutsÀttningar och uppfattningar och vilket utgÄngslÀge som finns för lagens implementering. Emperin har hÀmtats frÄn en totalundersökning med en kvantitativ enkÀt som har skickats ut till skolledare och lÀrare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen Àr 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgÄngspunkt.

Organizational Citizenship Behavior (OCB) kÀnnetecknas av individuella beteenden som inte finns med i de formella arbetsuppgifterna men som frÀmjar arbetsplatsen. Syftet med uppsatsen var att undersöka om graden av OCB pÄverkas av personlighet och ett antal bakgrundsvariabler i en förÀndringskontext. I studien, som i huvudsak baserades pÄ forskning av Organ med kollegor, undersöktes tre olika verksamhetsomrÄden: FörsÀkringskassan, tandvÄrden och detaljhandeln. Studien utformades med en kvantitativ forskningsstrategi med tvÀrsnittsdesign, dÀr insamlingen av data skedde m.h.a. en enkÀt.

Omfattande forskning inom omrÄdet interaktion har gjorts för att förstÄ hur individer interagerar, och hur strukturer pÄverkar denna interaktion. Rika och komplexa förklaringar har givits genom strukturationell teori som förklarar interaktion utifrÄn sÄvÀl aktör och struktur som förÀnderlighet och stabilitet. Dessa beskrivningar har varit mycket omfattande, varför syftet med denna undersökning Àr att anvÀnda strukturationell teori till att undersöka interaktion pÄ en arbetsplats, utifrÄn en liten mÀngd data. Intervjuer gjorda pÄ en mediaredaktion och transkriptioner anvÀndes till en deduktiv tematisk analys. Analysen visade flera interaktionsstrukturer i temana: Kommunikation, Makt och Normer.

Studien ska ge lÀsaren en inblick i hur förÀldrarnas uppfattning Àr kring den fria leken och lÀrande. Nyfikenheten kring lek och lÀrande vÀcktes dÄ kunskapsmÄlen i den nya reviderade lÀroplanen för förskolan har tagit överhand. Begreppet kunskap förekommer betydligt fler gÄnger Àn begreppet lek. StÀmmer synen att den fria leken Àr ett tidsfördriv eller finns det nÄgon koppling mellan lek och lÀrande? Syftet med arbetet Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur förÀldrar till barn pÄ förskolan ser pÄ den fria lekens betydelse för lÀrande. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ metod dÀr empirin samlades in genom att förÀldrarna fÄr svara pÄ ett frÄgeformulÀr.

Denna studie grundar sig i vÄrt intresse för estetiska uttrycksformer i förskolan. Syftet var att se hur förskollÀrare arbetar med och pÄverkar barns fria bildskapande pÄ fyra olika förskolor. En kvalitativ studie genomfördes och material samlades in i form av filmsekvenser som transkriberades, kategoriserades och analyserades. I studien undersöktes frÄgor om hur förskollÀrarens fokus pÄ lÀrande, barnsyn och respons pÄ barnets bilder pÄverkar dess fria bildskapande i förskolan. I studien undersöktes Àven vilka uttryck barnet har kopplat till om barnet har process- eller produktfokus.Resultatet visar att det finns ett samband mellan förskollÀrarens barnsyn och dennes process- eller produktfokus i barns bildskapande aktiviteter.