Trots all forskning som Àr gjord inom omrÄdet postoperativ smÀrta, kvarstÄr det faktum att mÄnga patienter upplever otillfredsstÀllelse i sin smÀrtlindring. Syftet med denna studie var att beskriva och analysera aktuell forskning om vad som pÄverkar sjuksköterskans smÀrtbedömning vid postoperativ omvÄrdnad. Studien har genomförts som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. I resultatet framkom fyra kategorier som tydligt beskriver de omrÄden som pÄverkar sjuksköterskans smÀrtbedömning: (1) patientens sÀtt att visa smÀrta, (2) patientens uttalande, (3) erfarenhetsbaserad bedömning och (4) rÄdande normer. NÀr sjuksköterskan smÀrtbedömer vÀgs ofta flera av dessa kategorier in, genom att man utefter tidigare erfarenhet observerar den generella framtoningen, i kombination med patientens vitala tecken.

Huvudsyftet med vÄr uppsats Àr att undersöka vad Hjalmar Sundéns rollteori kan bidra med i förstÄelsen av August Strindbergs religiösa upplevelser och erfarenheter under infernokrisen i Paris 1894-1896 (97). Materialet utgörs av Strindbergs egna sÄ kallade sjÀlvbiografiska verk Inferno, Legender och Klostret samt litteratur om Strindbergs infernokris och hans liv inklusive hans korrespondens. Metoderna vi anvÀnder Àr textanalys av Strindbergs litterÀra verk och komparativa studier av Strindbergs verk och korrespondens. Dessutom görs textstudier av material skrivet om honom. Vi tillÀmpar Hjalmar Sundéns rollteori för att fÄ förstÄelse för de erfarenheter och upplevelser som Strindberg behandlar i sina sjÀlvbiografiska verk, dramer och brev.

Syftet med undersökningen har varit att göra en kartlÀggning av kompetensen bland personal som arbetar med funktionshindrade barn och ungdomar i en vald kommuns LSS verksamhet. Hur ser personal pÄ sin kompetens, pÄ sina utvecklingsmöjligheter pÄ arbetsplatsen och i yrket, hur de ser pÄ sin nuvarande arbetssituation, samt hur deras tillgÄng till handledning ser ut. Med hjÀlp av en enkÀtundersökning har jag fÄtt fram vilken grundutbildning personalen har, hur de upplever sina möjligheter att utvecklas inom vÄrd och omsorgsyrket och vad som skulle behövas för att de ska fÄ tillrÀckliga utvecklingsmöjligheter pÄ sin nuvarande arbetsplats. Undersökningen visar ocksÄ att personalen ser positivt pÄ sin nuvarande arbetssituation. Samtidigt uppvisar resultatet att majoriteten av de tillfrÄgade att arbetslaget aldrig har fÄtt handledning, trots att flertalet av dem nÄgon gÄng har kÀnt ett behov av detta.

TvÄ studenter vid Högskolan i BorÄs hade en dag fÄtt nys om begreppet storytelling vilketverkade leva i ett blÀndande ljus av blomstrande Àngar. Begreppet lÄg i startgroparna föratt erövra organisationsvÀrlden med dess fördelar och framgÄngsrecept. Dock hadestudenterna fÄtt misstankar om de framgÄngsberikade texterna om storytelling. NÄgot varpÄ tok, men vad det var för nÄgot visste de inte. Deras nyfikenhet fick dem att börja grÀvadjupare i sina misstankar och fann en gÄta nog svÄr att lösa för en forskare.

Demens Àr en sjukdom som ökar i samhÀllet till följd av att den Àldre populationen ökar. Sjukdomen innebÀr ofta en försÀmrad livskvalitet för den drabbade samtidigt som det leder till samhÀllsekonomiska konsekvenser.  Vanligt förekommande beteendeförÀndringar Àr exempelvis oro, aggressivitet samt depression. LÀkemedel Àr en vanlig förekommande ÄtgÀrd vid beteendeförÀndringar, men innebÀr ofta negativa konsekvenser sÄsom oönskade bieffekter samt onödiga kostnader. Musik Àr dÀrför ett alternativt sÀtt till lÀkemedel för att lindra beteendeförÀndringar, dÄ musiken skapar en lugn atmosfÀr och en meningsfull tillvaro. Syftet med litteraturstudien var dÀrför att beskriva musikens pÄverkan pÄ personer med demenssjukdom.Resultatet visade en lindring av oro, fysisk- och verbal aggressivitet samt depression efter det att personer med demens lyssnade pÄ musik.

För nÄgra Är sedan togs politiska initiativ pÄ överstatlig nivÄ att definiera entreprenörskap som en grundlÀggande kompetens hos varje samhÀllsmedborgare och en angelÀgenhet för skolvÀsendet. Som en följd av detta kom Àven den svenska grundskolans nationella styrdokument LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011), att innehÄlla skrivningar om entreprenörskap. Syftet med denna studie var att undersöka, beskriva och bidra med kunskap om hur lÀrare förstÄr och tar sig an det entreprenöriella uppdraget i Lgr 11 samt hur man ser pÄ lÀrarrollen i en entreprenöriell praktik. Studien har en fenomenologisk forskningsansats och med fallstudien som forskningsstrategi genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex lÀrare som undervisade i grundskolans Ärskurs 7-9. Resultatet av studien visade att lÀrarna upplevde att det entreprenöriella uppdraget i Lgr 11 till stor del handlar om att eleverna inom ramen för undervisningen ska utveckla entreprenöriella förmÄgor som kreativitet, ansvarstagande, samarbetsförmÄga och initiativförmÄga.

I denna uppsats tar jag upp vad leken Àr och vad den betyder för barn samt för deras utveckling och interaktion i förskolan. NÄgra nedslag i historien visar att lekens betydelse alltid varit mer eller mindre aktuell. Med utgÄngspunkt i nÄgra teoretiska perspektiv pÄ lek har jag intervjuat tvÄ förskollÀrare om deras syn pÄ lek och lekens betydelse för barns utveckling och lekens utrymme i förskolan. I leken sker interaktion mellan barnen som ger dem möjlighet att utvecklas bÄde som individer och samhÀllsmedlemmar. De kan i leken förbereda sig pÄ ett liv som vuxen genom att pröva, öva och uppleva kÀnslor och situationer som dyker upp tillsammans med andra.Med utgÄngspunkt i litteratur om lek har jag diskuterat skillnaden mellan fri lek och styrd lek.

The aim of the study was to show whether or not there exists, and if so, to understand, a common creativity, vision and imagination of the members of SmÄland?s Entrepreneurial Academy?s organisation.The method used for this research is the fictive narrative collage , which consists of the collection of fictive stories. The author has also made her own additions to the method. A composer composes songs to the narratives, two artists illustrate the narratives. The research is carried out on the total population within SmÄland?s Entrepreneurial Academy which consists of 10 permanent members of the organisation.The theory focuses on different areas, such as creativity, vision and imagination as well as on the entrepreneur and the organisation.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka om det finns nÄgra könsrelaterade orÀttvisor i dagens betygsystem. Som blivande lÀrare i Àmnet bild var vi intresserade av frÄgor kring bedömning och betygssÀttning. MÄlet pÄ sikt Àr att vÄrt arbete ska bidra till att det tas fram ett, om möjligt, mer rÀttvist betygssystem. Vi har arbetat fram specificerade frÄgor: ?Upplever elever att deras estetiska kunskaper och utveckling i Àmnet bild bedöms olika beroende pÄ kön?? och ?Har nÄgon kön biologisk fördel framför det andra att nÄ högre resultat i Àmnet bild?? Undersökningen bestÄr av en aktionsforskning, som följs upp av gruppintervjuer.

Syftet med föreliggande studie var att fÄ en större förstÄelse för hur nÄgra lÀrare upplevde feedback i sin arbetssituation. De frÄgestÀllningar som studien baserades pÄ var: Vilken inverkan har feedback pÄ arbetsglÀdjen pÄ en arbetsplats, sett ur ett medarbetarperspektiv? PÄ vilket sÀtt har denna feedback en relation till lÀrarnas utveckling av sin egen feedbackkompetens? Det metodologiska angreppssÀttet var en semistrukturerad intervjuguide. Urvalet bestod av Ätta lÀrare. Intervjuerna varade 20-35 minuter.

En sjukskrivning orsakad av psykisk ohÀlsa leder till en frÄnvaro frÄn arbetsmarknaden och medför negativa konsekvenser för individen. Sannolikheten för att komma tillbaka i arbete minskar nÀr sjukskrivningsperioden ökar. Att snabbt fÄ tillbaka individen och pÄbörja en rehabilitering har visat sig vara framgÄngsrikt för den sjukskrivnes ÄterintrÀde pÄ arbetsmarknaden. Syftet med föreliggande studien var att kartlÀgga faktorer som kan pÄverka en individs möjlighet att Äterkomma till arbetsplatsen samt att undersöka om en lÄngtidssjukskrivning pÄverkar en individs anstÀllningsbarhet. Data inhÀmtades genom semistrukturerade intervjuer med nio arbetstagare och fyra arbetsgivare.

Syftet med föreliggande studie var att fördjupa sig i begreppet psykologiska kontrakt. Vilka Àr de outtalade och underförstÄdda förvÀntningarna och löftena som finns mellan arbetstagare och arbetsgivare pÄ en arbetsplats? Hur ser arbetet ut för att ÄskÄdliggöra skyldigheter och förvÀntningar och vad sker nÀr dessa inte uppfylls?Sex deltagare frÄn sex olika organisationer intervjuades. För att fÄ olika perspektiv pÄ det psykologiska kontraktet intervjuades bÄde arbetsgivare och arbtestagare.Resultaten visade att arbetsgivare och -tagare hade en samstÀmmig uppfattning av vad som förvÀntas av dem och vad de förvÀntar sig att fÄ i utbyte. Dessa förvÀntningar och skyldigheter diskuteras framförallt pÄ utvecklings- eller medarbetarsamtal.

Kvinnliga yrken Àr yrken som domineras av kvinnor, exempelvis barnmorska,tandhygienist, sjuksköterska och förskollÀrare. Men det finns Àven mÀn som hardessa yrken och det skrivs ocksÄ dÄ och dÄ om dem i tidningar. De Àr ovanliga, menblir vanligare dÄ det görs satsningar för att fÄ in fler mÀn pÄ dessa arbetsplatser.Att undersöka hur de framstÀlls i media och se vilka varianter av manlighet somförmedlas Àr syftet med denna undersökning. Materialet kommer frÄn svenskdagspress och innefattar bÄde lokala och rikstÀckande tidningar.För att svara pÄ frÄgestÀllningarna gjordes en kvalitativ innehÄllsanalys. Materialetomfattar tolv artiklar med intervjuer med mÀn i kvinnodominerade yrken.Resultatet visar att de flesta mÀnnen inte tÀnker sÄ mycket pÄ manligt och kvinnligtoch kÀnner inte att deras manlighet Àr hotad av det kvinnliga yrket.

Det artificiella ljuset Àr nÄgot som idag ses som en sjÀlvklarhet. Det Àr först nÀr ett strömavbrott uppstÄr som betydelsen av ljuset blir riktigt pÄtaglig och visar hur hjÀlplösa mÀnniskor blir utan det. En bra belysningsanordning, pÄ exempelvis arbetsplatsen, Àr en förutsÀttning för att korrekt information frÄn kontexten Äterges. Det hÀr examensarbetet har undersökt vilka förvÀntningar och krav mÀnniskor har pÄ sin arbetsbelysning i hemmet. I samband med examensarbetet utfördes intervjuer för att fÄ en bÀttre förstÄelse för hur individer tÀnker kring arbetsbelysning i hemmiljö.Det erhÄllna resultatet vÀrderades sedan i relation till en konceptuell modell över hur ljuset kan pÄverka arbetsprestationen.

BakgrundFör att revisorn ska kunna ge aktiebolagets intressenter en rÀttvisande bild över bolagets finansiella stÀllning krÀvs det att revisorn innehar hög kompetens inom omrÄdet och Àr objektiv i sina bedömningar. För att revisorsnÀmnden ska kunna sÀkerstÀlla att revisorn besitter de kunskaper som krÀvs för att genomföra en revision av hög kvalité behöver revisorn avlÀgga ett kunskapsprov. Mellan Ären 2006 och 2012 var det omkring 50 procent av tentanderna som blev godkÀnda pÄ revisorsexamen, dÀrför fann vi det intressant att undersöka vilka bakomliggande faktorer som pÄverkar tentandens resultat pÄ revisorsexamen. SyfteSyftet med vÄr studie Àr att fÄ en djupare förstÄelse om vilka faktorer det Àr som kan ha en större inverkan för tentandens resultat pÄ revisorsexamen. Vi har dÀrför valt att undersöka följande faktorer: branscherfarenhet, utbildning, sjÀlvstudier, motivation, trivsel pÄ arbetsplatsen, mentorskap och lÀrande, kontorsstorlek, Älder samt kön. Teoretisk referensram Under teoriavsnittet presenteras McClelland prestationsteori, Herzbergs dubbelfaktorteori samt Argyris Single and Double loop inlÀrningsteori. Dessa teorier förklarar vad tentanden motiveraras av och ökar trivseln i det dagliga arbetet samt hur tentandens inlÀrning sker.