De större företagen i Sverige anvÀnder alltmer byggnadsinformationsmodellering (BIM) i sina byggprojekt. Examensarbetets syfte Àr att kartlÀgga i vilken utstrÀckning BIM pÄverkar effektiviteten i produktionsfasen pÄ tvÄ byggarbetsplatser, Fortnox Arena och Myresjöhus Arena, bÄda i VÀxjö. Rapporten belyser BIM, med dess möjligheter respektive svÄrigheter samt hur det kan anvÀndas i produktionsskedet. UtgÄngspunkten för analysen Àr intervjuer av olika entreprenörer som medverkade i nÄgot av de tvÄ nÀmnda byggprojekten. Intervjuerna visade att BIM tillÀmpas till viss del pÄ arbetsplatsen och BIM anses bidra till tidsbesparing i projekten.

Den hÀr uppsatsen synliggör snabbmatsbranschen och grundar sig pÄ intervjuer med individer som arbetar pÄ en snabbmatsrestaurang. Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ hur de anstÀllda upplever sin arbetsmiljö. Faktorer som beaktas Àr att de anstÀllda individerna Àr i 20 Ärs Äldern. Studiens tillvÀgagÄngssÀtt har till stor del varit genom kvalitativ metod. Bakgrunden till studien beskriver snabbmatsbranschen, teorierna handlar om hur anstÀllda agerar i en organisation.

Syftet med vÄrt arbete Àr att fÄ en inblick i hur fyra KME-pedagoger arbetar samt vilken yrkesroll han eller hon identifierar sig med. För att uppnÄ syftet utgick vi ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur ser KME-pedagogen pÄ sin yrkesidentitet? Hur förhÄller sig övrig personal till KME-pedagogens arbetssÀtt? Vilka möjligheter eller hinder finns det pÄ arbetsplatsen för att KME-pedagogen ska kunna bedriva KME-relaterade aktiviteter i förskolan? Undersökningen genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra KME-pedagoger samt med hjÀlp av relevant litteratur. Resultatet visar att flera faktorer Àr avgörande i vilken utstrÀckning KME-pedagogen arbetar med KME. Dessa faktorer Àr bland annat det egna intresset och förskolans eventuella profilering..

Sammanfattning:Bakgrund: Sjuksköterskor Àr utsatta för stora fysiska och psykiska pÄfrestningar i sitt dagliga arbete. Det stÀlls höga krav pÄ kunnande och skicklighet och förutsÀttningarna för att utföra jobbet, som inte alltid Àr optimalt. Enligt socialstyrelsen har de senaste Ärens neddragningar och omorganisationer inom hÀlso- och sjukvÄrden bidragit till att antalet lÄngtidssjukskrivningar relaterad till stress och utbrÀndhet har ökat. Sjuksköterskor upplever att det Àr mÄnga faktorer som försvÄrar utövandet av professionen och att svÄrigheter med att praktisera den vÄrd man önskar kan ge en kÀnsla av otillrÀcklighet.Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ om sjuksköterskor vid Akademiska sjukhuset i Uppsala upplever sig otillrÀcklig i sin yrkesroll och om antal Är pÄ arbetsplatsen pÄverkar upplevelsen. I syftet ingÄr att studera om kÀnslor av otillrÀcklighet beror pÄ yttre organisatoriska faktorer eller om upplevelserna kommer inifrÄn den enskilda individen.Metod: Empirisk kvantitativ tvÀrsnittsstudie.

Den traditionella arbetsmiljöforskningen bestÄr i stor utstrÀckning av forskning som berör de yttre faktorerna pÄ arbetsplatsen. Stora resurser lÀggs pÄ att kartlÀgga belastningsergonomin pÄ arbetsplatsen, samt vad exponering av kemikalier har för inverkan pÄ arbetstagarna1. Jag har valt en annan inriktning att studera faktorer inom arbetsmiljön. Jag vill genom denna studie visa pÄ hur landstingets professionella struktur i kombination med de formella och informella reglerna pÄverkar arbetsfördelningen/ arbetsförutsÀttningen hos de anstÀllda. Enligt forskning som bland annat Douglas North presenterar skall alla organisationer till viss del prÀglas av sÄvÀl formella som informella regler.

PÄ senare tid har intresset för sjukfrÄnvaron och ohÀlsan i arbetslivet ökat. Anledningen till detta Àr en insikt om att sjukfrÄnvaron och ohÀlsan pÄ arbetsplatsen innebÀr stora pÄfrestningar för bÄde mÀnniskor, företag och samhÀlle. I ett försök att motverka den negativa hÀlsoutvecklingen i arbetslivet presenterade regeringen i budgetpropositionen för 2002 ett 11-punktsprogram för ökad hÀlsa i arbetslivet. En av dessa punkter var ett förslag om att införa ett obligatoriskt hÀlsobokslut i företag. I propositionen definieras hÀlsobokslut som en redovisning av de anstÀlldas hÀlsolÀge, och det kan sÀgas vara ett verktyg för att kartlÀgga, analysera och följa upp hÀlsolÀget i organisationen.

BerÀttande har genom alla tider varit en del av mÀnniskans sÀtt att kommunicera information, Äsikter, vÀrderingar och tro. Denna studie undersökte kvalitativt berÀttarsituationens innehÄll, i syfte att förstÄ vad som hÀnder mellan lyssnare och berÀttare sett ur den erfarne berÀttarens perspektiv, varför man blir fÄngad av en berÀttelse, vad som underlÀttar uppkomsten av inre bilder samt hur man kan göra berÀttarsituationen till en positiv upplevelse. Intervjuer genomfördes med sju i Sverige verksamma berÀttare. Materialet analyserades med induktiv tematisk analys, utifrÄn ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt. Resultatet visade att berÀttarsituationens dragningskraft bestÄr i ett möte mellan de inblandade och berÀttelsen, att berÀttande upplevs som icke-konfrontativt, samt att lyssnarnas kreativitet engageras genom de inre bilder berÀttandet frammanar.

Ma?nniskor tenderar att motiveras av olika saker och svarar pa? sa? vis olika pa? motivationsfo?rso?k. Det a?r da?rfo?r viktigt fo?r ledningen inom organisationer att ha kunskap kring dessa olikheter. Ekonomer och ingenjo?rer a?r tva? grupper av akademiker som ofta figurerar pa? samma typer av arbetsplatser, da?rfo?r blir skillnaderna mellan ekonomer och ingenjo?rer och hur de tenderar att motiveras en viktig fra?ga.

SammanfattningUppsatsen Àr ett försök till att belysa fenomenet roller i serviceyrket; hur personalen i en klÀdbutik agerar gentemot kunder och hur de kÀnner inför den roll de besitter i sin profession. Idag innebÀr butiksarbete mycket mer Àn tidigare: numera förvÀntas man som butiksmedarbetare att ge god service i kundbemötandet ? det rÀcker inte med att kunna utföra sina arbetsuppgifter, utan man mÄste kunna leverera ett leende pÄ utsatt tid och man förvÀntas kunna sÀlja. Dessutom stÀlls mÄnga gÄnger i detaljhandeln krav pÄ att man ska kunna sÀlja för ett visst belopp eller ett visst antal artiklar per kund.[1]    I vardagslivets olika situationer innehar vi individer olika roller. Man kan ibland inneha rollen som ett Àldre syskon, ibland som rÄdgivare och ibland som vÀn eller kollega.

Syftet med denna studie Àr att undersöka möjligheten att betygsÀtta elevers arbeten i kursen Bild och form, 50 poÀng, i Äk 2 pÄ gymnasiet. FrÄgestÀllningen Àr om de för kursen angivna betygskriterierna rÀcker till för att sÀtta betyg i ett Àmne som förutsÀtter ett kreativt arbete. Forskningen bestÄr av kvalitativa intervjuer med fem lÀrare. IntervjufrÄgorna var öppna och sakliga. Styrdokumenten gÀllande betygsÀttning överhuvudtaget och betygsÀttning i praktiska Àmnen för gymnasiet i synnerhet samt annan relevant litteratur har granskats och sedan kombinerats med intervjuresultaten.

Vilken funktion fyller det odefinierade i skapande- och förstÄelseprocesser? Syftet med den teoretiska undersökningen Àr att försöka förstÄ hur normövertrÀdelse och kunskapssökande utifrÄn det odefinierade kan bidra till personlig och konstnÀrlig utveckling. Studien syftar ocksÄ till att synliggöra skapande- och förstÄelseprocesser som kan utnyttjas i skolan för att stÀrka motivation. UtifrÄn Julia Kristevas teori om abjektionen eller Alain Badious filosofi om multipeln undersöks fem konstnÀrer: Damien Hirst, Ana Mendieta, Jonathan Meese, Bill Viola och Zang Huan. Urvalet tematiserar döden och tangerar abjektionen eller grÀnszonen för det acceptabla.Den gestaltande undersökningen utgÄr frÄn utvidgad förstÄelse av abjektionen.

Studiens syfte i korthet har varit att ta reda pÄ hur slöjdlÀrare tolkar den nationella kursplanen för slöjd i en vidare bemÀrkelse Àn sjÀlva hantverkskunnandet. I detta syfte har sex slöjdlÀrare med olika bakgrund intervjuats. Inledningsvis har i arbetet gjorts en översikt över slöjdÀmnets historia, forskning kring praktiskt och intellektuellt arbete i förening och den rÄdande samhÀllssynen pÄ kunskap. Sedan har en tolkning av den nationella kursplanen för slöjd gjorts utifrÄn mitt eget perspektiv och Àven de intervjuade slöjdlÀrarnas. Resultatet som framkommit pekar pÄ att slöjdÀmnets egentliga nytta Àr större Àn sjÀlva hantverkskunnandet, men svÄr att definiera, och att Àmnets lÄngsiktiga syfte behöver tydliggöras.

Studien pÄbörjades hösten 2012 och Àr ett försök att hitta olika pedagogiska verktyg och förhÄllningssÀtt genom strukturerade intervjuer med 3 pedagoger som arbetar eller har arbetat med barn och ungdom med diagnosen ADHD. Studien belyser hur dessa olika pedagoger uppfattar sin undervisning, sin roll som lÀrare och vad deras generella erfarenheter av att arbeta med ADHD-elever Àr. Genom intervjuer skapas en bild av lÀrarna som arbetar med ADHD-elever och deras pedagogiska attribut, och med klusteranalys bestÀms deras musiklÀrartyp. I resultatet framkommer bl.a. vikten av att möta ADHD-eleven hÀr och nu, att varje elev Àr unik och att vid arbete med ADHD-eleven Àr tÄlamod, intuition, kreativitet och samt att vara en flexibel lÀrare viktiga egenskaper.

Psykoterapihandledning i grupp Àr en viktig del i utbildningen till psykoterapeut. Det finns dock inte mycket forskning om detta och framför allt inte om hur den terapeutiska relationen pÄverkas av grupphandledningen. Syftet med denna studie var att undersöka grupphandledningens upplevda pÄverkan pÄ den terapeutiska relationen utifrÄn de handledda terapeutstudenternas perspektiv. Metoden som har anvÀnts i studien Àr en kvalitativ ansats utifrÄn Grundad Teori. Resultatet visar att handledarens stil har stor betydelse för upplevelsen av grupphandledningen.

RÄn ökar i samhÀllet och dÀrmed kommer behovet av krishantering att öka. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att försöka förstÄ den drabbades upplevelse under ett rÄn pÄ sin arbetsplats och hur de upplever krishanterings­hjÀlpen. Fyra bandade intervjuer genomfördes ute pÄ del­ta­garnas arbetsplatser. Deltagarnas berÀttelser och upplevelser under rÄnet beskrivs i intervjuerna. Samtliga deltagare upplever att de fÄtt ett mycket bra krisstöd och sÀger sig ha ÄterhÀmtat sig vÀl efter rÄnet.