Under senare Är har den psykiska ohÀlsan i arbetslivet tilltagit och inom vÄrden Àr psykisk ohÀlsa ett vanligt problem. För att frÀmja den psykiska hÀlsan hos vÄrdpersonalen bör en optimal arbetsmiljö efterstrÀvas. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur den psykosociala arbetsmiljön inom slutenvÄrden pÄverkar den psykiska hÀlsan hos vÄrdpersonalen samt hur vÄrdpersonalen hanterade de krav som de stÀlldes inför pÄ arbetsplatsen. Artiklar har sökts i databaserna Pubmed, Cinahl och Psychinfo. Resultatet innefattar 15 kvantitativa artiklar.

Alkohol Àr den vanligaste drogen i Sverige och konsumtionen ökade mellan Ären 1993-2003 med cirka 30 %. Detta kan pÄ en arbetsplats omrÀknas till nÀstan 10 liter ren alkohol per anstÀlld och Är. SÄ mÄnga som 10-20% av personalen pÄ en arbetsplats kan ha en riskfylld alkoholkonsumtion vilket i förlÀngningen kan leda till missbruk eller ett alkoholberoende. Syftet med denna studie var att undersöka vad som pÄverkar att personer inte Äterfaller i sitt alkoholberoende eller missbruk. UtifrÄn frÄgestÀllningarna granskades innehÄll i öppenvÄrdsbehandlingar som gav positiv effekt pÄ Äterfallsrisken samt andra preventiva faktorer för Äterfall.

SyfteAvsikten med vÄr studie Àr att undersöka huruvida den individ som drivs av ettgrundlÀggande behov av att framstÄ som unik, kan skapa ett individuellt uttryckgenom modifiering av en massproducerad heminredningsartikel, samt hur ensÄdan modifiering av varan pÄverkar dess modelivslÀngd. Teoretiska perspektivGenom en beskrivning av den individualistiska mÀnniskan skapas en bild av vadsom karaktÀriserar den unika individen. DÀrefter avhandlas teorier kring symboliskkonsumtion och referensgrupper för att ge en förstÄelse för mÀnniskanskonsumtionsbeteende. Vidare redogörs för hur individen gÄr till vÀga i sin konsumtiondÄ hennes frÀmsta motivation Àr att framstÄ som unik. Metod & empiriMed ett övergripande interpretivistiskt angrepp och en abduktiv ansats som grundför undersökningen, har vi valt att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuermed individer som i sin konsumtion drivs av en motivation av att framstÄsom unika.

Arbetet ifrÄgasÀtter hur torg ser ut och anvÀnds idag. Detvisar pÄ och diskuterar hur torg skulle kunna se ut ochanvÀndas i framtiden. Torget representerar ett exempel pÄen plats och ett rum i staden, vilket ocksÄ fungerar somavgrÀnsning för arbetet. För att nÄ fram till mÄlet av arbetet genomfördes en litteraturstudie, samtal med bland annat gestaltare av och i det off entliga rummet, samt analyser av exempelplatser. Litteraturstudien fokuserade pÄ ?torget i staden?och ?mÀnniskan i stadsrummet?.

Den hÀr undersökningen behandlar frÄgorna:Hur kan erfarenheter och lÀrande formuleras genom hÀndernas kreativa arbete hos en grupp elever i ett hantverkspedagogiskt projekt? och Hur kan handens kunskap fungera som sprÄkligt verktyg i en lÀrandesituation? Undersökningen tog plats i en workshop utformad kring handens kunskap och kreativitet. En grupp döva och hörselskadade elever fick arbeta kreativt med hÀnderna med broderi och praktiskt arbete i ett försök att se hur erfarenheter och lÀrande formuleras i grupp och individuellt. Min ambition var Àven att utforska hur det gÄr att kommunicera med handens kunskap.Jag har utfört en hantverkspedagogisk undersökning inspirerad av etnografisk metod, vilket i praktiken har inneburit deltagande observationer och samtal med deltagare i en workshop. Jag har arbetat utifrÄn sociokulturell teori med rötter i Lev S Vygotskijs tÀnkande och som utvecklats av bland andra Roger SÀljö.

Vardagsrehabilitering skapar förutsÀttningar för den Àldre att klara sina dagliga aktiviteter utifrÄn bÀsta förmÄga och omgivande miljö. Ett rehabiliterande förhÄllningssÀtt som arbetsmetod kan inverka pÄ vÄrdpersonalens trivsel pÄ arbetsplatsen. Syftet var att undersöka vÄrdpersonalens upplevelser av att arbeta vardagsrehabiliterande pÄ sÀrskilt boende för Àldre. Urvalet var nio kvinnor, anstÀllda som vÄrdpersonal pÄ ett kommunalt sÀrskilt boende för Àldre i södra Sverige. Samtliga hade varit delaktiga i ett projekt för att skapa en modell för vardagsrehabilitering pÄ arbetsplatsen.

Sammandrag Rapporten Àmnar att i huvudsak finna vilka faktorer som kunder vÀrderar nÀr de letar efter sin marknadsföringsleverantör men Àven vilka faktorer som gör att kunden vÀljer att byta byrÄ. Vidare för rapporten Àven en diskussion kring hur företagen bör göra nÀr de ska leta efter en ny byrÄ. Syftet med rapporten Àr sÄledes att göra branschen uppmÀrksam pÄ hur kunder selekterar i utbudet samt vilka saker som fÄr samarbetet att hÄlla lÀngre, men Àven för företagen att se hur de kan fÄ ut mer frÄn branschen genom att utföra en ordentlig byrÄvalsprocess. Arbetet bygger i huvudsak pÄ gjorda intervjuer samt enkÀtundersökningar, uteslutande genomförda i SkÄne. Anledningen till denna geografiska avgrÀnsning Àr för att begrÀnsa arbetets storlek med risk att den annars hade blivit för omfattande för kursen. Undersökningarna visade byrÄns kreativitet samt god kommunikation som de tvÄ viktigaste faktorerna. Vidare visade undersökningen ocksÄ pÄ att nÄgra av företagen hade valt sina nuvarande byrÄer genom etablerade bekantskaper och rekommendationer, vilket Àr nÄgot som teoretikerna inte rÄder till. Hur det kommer sig att kunden finner vissa faktorer viktigare Àn andra Àr svÄrt att diskutera kring, eftersom syftet med arbetet Àr att kartlÀgga dessa.

Abstract Titel: Entreprenörskap i fritidshem. Författare: Damian, Anca & Falih, Fatma (2014). Syftet med vÄr studie var att öka förstÄelsen för ett diffust begrepp som entreprenörskap i fritidshemmet. Detta gjorde vi genom att undersöka fritidspedagogers tolkningar av vad entreprenörskap innebÀr för deras arbete och för elevers lÀrande och utveckling i fritidshemmet. VÄrt arbete utgÄr frÄn tre frÄgestÀllningar: Hur tolkar fritidspedagoger uppdraget kring entreprenörskap i fritidshemmet som införts i LÀroplanen 2011? Hur talar fritidspedagoger om att de implementerar entreprenörskap i fritidshemmets verksamhet för att lyckas med detta uppdrag? Vilka fördelar respektive nackdelar ser fritidspedagoger med detta arbetssÀtt? För att besvara dessa frÄgor har vi valt att utföra kvalitativa intervjuer som metod för vÄr undersökning.

AbstractResource efficient manufacturing is a term that has been increasingly applied within manufacturing, where one of the key points is to reduce waste of such forms that do not add value for the end customer. By the Lean principles, there are seven plus one types of waste, in which the definition of the eighth point varies among sources. In this study, the eighth type of waste has been interpreted as the untapped creativity and competence among employees that has not been put to use. From this, our question was incubated; How can you make the most of the employees? untapped creativity and potential within manufacturing? The case study will be developed with empirical data obtained from Dometic Group by conducting interviews.From the gathered literature, it was concluded that the communication between employees contributed to an increased understanding of one another as well as it allowed for improvement in work.

Trots att Sverige har kommit lÄngt med sitt jÀmstÀlldhetsarbete Àr arbetslivet fortfarande inte jÀmstÀllt. SamhÀllet prÀglas av könsmönster och könsstrukturer som i sin tur skapar en genusordning. Den innebÀr av att mÀn och kvinnor hÄlls isÀr och skillnader görs mellan manligt och kvinnligt. Dessutom innebÀr den att kvinnan Àr underordnad mannen och mannen ses som norm. Detta Àr kulturellt betingat och uppfattas dÀrför som nÄgot naturligt.

Palliativ vÄrd innebÀr ett förhÄllningssÀtt som bekrÀftar livet och ser döden som en normal process och som en viktig slutpunkt av livet. Den palliativa vÄrden bör omfatta symtomkontroll, samarbete av mÄngprofessionellt arbetslag, god kommunikation samt stöd till nÀrstÄende. Palliativ omvÄrdnad stÀller höga krav pÄ sjuksköterskan, inte minst vad gÀller kommunikativa fÀrdigheter. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter i palliativ vÄrd. Metoden som valdes var en litteraturbaserad studie.

DÄ mÀnniskor befinner sig till stor del av sin vakna tid pÄ arbetsplatsen har denna blivit en viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete. Studier visar hur viktigt det Àr för företag att ha en frisk och vÀlmÄende personal. Fokus ligger dÄ oftast pÄ företagets behÄllning av hÀlsofrÀmjande arbete. Syftet med studien var dÀrför att beskriva hur anstÀllda upplevde hÀlsofrÀmjande arbete pÄ sin arbetsplats. Kvalitativa intervjuer genomfördes med samtliga anstÀllda pÄ ett litet företag.

Arbetsplatsernas stÀndiga utveckling och förÀndring har lett fram till ökade psykosociala krav frÄn de anstÀllda som företaget mÄste bemöta. Ska man bedriva ett hÀlsofrÀmjande arbete bör hÀnsyn tas till hur kulturen ser ut pÄ arbetsplatsen. Samlade vÀrderingar och verklighetsuppfattningar kring hÀlsa skapas nÀr individer samverkar med varandra och omvÀrlden, detta kallar vi ?hÀlsokultur?. Syftet med studien Àr att beskriva hur hÀlsokulturen ser ut pÄ ett företag och vilka möjligheter och resurser som finns pÄ företaget för att utveckla denna.

SAMMANFATTNING Mycket av rapporteringen kring förskollÀrares arbetsvillkor bestÄr av ?elÀndesskildringar? (Westin 2003). DÀrmed Àr det lÀtt hÀnt att personalen positioneras som offer i sin yrkesutövningsroll. Jag var intresserad av att betrakta mÀnniskorna som arbetar som förskollÀrare ur en annan synvinkel; nÀmligen som aktörer kompetenta nog att pÄverka sin situation och utföra ett engagerat arbete pÄ arbetsplatsen. Strategierna de anvÀnder sig av för att nÄ dit kan förstÄs slÄ fel ? Aronsson, Astvik & Gustafsson (2010) beskriver t.ex.

I dagens kunskapssamhÀlle Àr arbetstagaren en investering i tid och pengar för arbetsgivaren. Det har medfört att det inte Àr lika lÀtt för arbetsgivaren att ersÀtta arbetare som tidigare, utan det lÀggs större vikt vid att hitta ?rÀtt person?. Enligt politiska beslut har arbetsgivarna tillförts ett vÀxande ansvar för arbetstagarna i form av sjuklön, rehabiliteringsutredningar samt att organisera rehabiliteringsverksamhet pÄ arbetsplatsen. Detta ansvar har gjort arbetsgivarna mer angelÀgna att veta sÄ mycket som möjligt om arbetssökande och anstÀllda, vilket har rest en frÄga om integritet i arbetslivet.