Uppsatsen behandlar Àmnet genus och genusframstÀllningen i barnböcker nu, och för 50 Är sedan. För att komma fram till ett resultat har tvÄ analysmetoder anvÀnts, Nikolajevas mimetiska metod samt en semiotisk bildanalysmetod. Resultatet visar att det skett en förÀndring av genusframstÀllandet i barnböcker de senaste femtio Ären och att den största förÀndringen skedde i mitten pÄ 60-talet..

Denna studie undersöker hur anstÀllda upplever att arbetet med Corporate Social Responsibility (CSR) pÄverkar lÀrandet pÄ arbetsplatsen. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och hur arbetet med CSR upplevs pÄverka lÀrandet inom en organisation. Studien grundar sig pÄ kvalitativ forskningsintervju  med fem anstÀllda pÄ ledningsnivÄ inom fem olika organisationer. De fem anstÀllda som intervjuas arbetar alla med ansvar för CSR inom medelstora till stora organisationer som uttalat arbetar med CSR. De teoretiska utgÄngspunkter som anvÀnds i studien Àr frÀmst Per-Erik Ellströms perspektiv pÄ lÀrande i arbetslivet och denna anvÀnds Àven som ett verktyg för att analysera det insamlade datamaterialet.Genom den utförda undersökningen framgÄr det att CSR faktiskt pÄverkar lÀrandet inom en organisation.

SammanfattningDenna studie syftar till att undersöka autonoma och kontrollerade motivationsfaktorers förekomst hon erfarna respektive oerfarna anstÀllda inom sÀljande organisationer. Detta har undersökts genom en kvalitativ studie med semi-strukturerade intervjuer som grund. Tre olika sÀljande företag och fem anstÀllda pÄ varje företag valdes ut för att utföra denna flerfallsstudie. Materialet analyserades sedan genom en abduktiv analysmetod i form av Well Grounded Theory.Resultatet visade vissa samband mellan sÀrskilda motivationsfaktorer hos de erfarna anstÀllda respektive de oerfarna. GrÀnsen för att vara erfaren anstÀlld Àr dragen vid 7 Är pÄ arbetsplatsen.

Abstract Titel: Lek och lustfyllt lÀrande i undervisningen under grundskolans tidiga Är. Författare: Karolina Gryckiewicz och Ruzica Filipovic Syftet med denna studie Àr för att fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om hur pedagoger anvÀnder och talar om leken i undervisningen i grundskolans tidiga Är. VÄr frÄgestÀllning bestÄr dÀrför av tvÄ frÄgor; Hur anvÀnder pedagogerna leken i undervisningen i grundskolans tidiga Är? Hur talar pedagogerna om leken i undervisningen i grundskolans tidiga Är? För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av underfrÄgor som; Hur definierar pedagogerna lek respektive lÀrande? Eftersom begreppet lek Àr svÄrt att definiera anser vi att det vore spÀnnande och se hur olika pedagoger definierar begreppet. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av observationer och intervjuer, dÀr vi först observerade lektionerna för att sedan intervjua de berörda pedagogerna.

Begreppet Human Resource Management, d.v.s. ledning av de mÀnskliga resurserna, har de senaste Ären vuxit sig större. Detta beror bl.a. pÄ att medvetenheten kring organisationer och hur man fÄr anstÀllda att öka produktiviteten har blivit större. Idag vet vi att de psykosociala faktorerna pÄ en arbetsplats Àr av stor vikt för att fÄ en ökad produktivitet och effektivitet.

 Stress och symtom pÄ stress, ökar inom hela den svenska befolkningen. I synnerhet har stressen ökat hos hÀlso- och sjukvÄrdens professioner. Stressrelaterade sjukdomar som hjÀrtkÀrlsjukdomar och depression leder till sjukskrivningar. Sjuksköterskan löper hög risk att utsÀttas för hög stress pÄ arbetsplatsen och stressens pÄverkan pÄ sjuksköterskan stÄr i relation till hur hon vÀrderar situationen samt vilka hanteringsmöjligheter hon ser. Ett ineffektivt hanteringsmönster kan fÄ svÄra konsekvenser för hÀlsa och socialt liv.

Livsmedelsverket utformade 2005 fem kostrÄd för att frÀmja bra matvanor hos befolkningen. En studie pÄ uppdrag av Livsmedelsverket visade att det fanns glapp mellan kostrÄden och befolkningens matvanor. Vidare har forskning visat att kÀnnedom om kostrÄd ökar förutsÀttningarna för goda matvanor. Undersökningen KÀnner du till de fem kostrÄden? syftade till att ta reda pÄ vad de anstÀllda pÄ ett hotell kÀnner till om Livsmedelsverkets fem kostrÄd och undersöka konsumtionen av frukt, grönsaker och fisk samt valet av bröd, matlagningsfett och nyckelhÄlsmÀrkta produkter i förhÄllande till kostrÄden.

I detta arbete undersöks attityder, motivation och tankar kring miljövÀnligt beteende pÄ arbetsplatsen bland anstÀllda inom skola och omsorg i tre Dalslandskommuner. TvÄ av dessa har infört en arbetsprocess som lÄter de anstÀllda, tillsammans i arbetslaget, sÀtta sina egna mÄl för miljövÀnliga arbetsrutiner pÄ arbetsplatsen. Inspiration till studien kommer frÄn Self-Determination Theory (Ryan & Deci 2000) och Value-belief-norm Theory (Stern 2000). Data samlades in och analyserades med bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder. Kvantitativa data frÄn 169 frÄgeformulÀr som behandlade motivation och attityder anvÀndes frÀmst som bakgrundsdata till fem stycken intervjuer.

Uppsatsen syfte Àr undersöka coachningens betydelse utifrÄn den anstÀlldes perspektiv nÀr det handlar om utveckling pÄ arbetsplatsen. Genom uppsatsen kommer de framkomma hur företag anvÀnder sig av coachning för bÄde individuell utveckling samt utveckling av företaget. Idag Àr coachning ett brett begrepp och anvÀnds inom mÄnga omrÄden. Termen coach har sitt ursprung i sportsammanhang, dÀr det anvÀndes för att identifiera lagledare. I dagens samhÀlle Àr det nu av intresse att anvÀnda sig av coachning i företagssammanhang.

Flera studier, utredningar och vetenskapliga artiklar pekar pÄ att hÀlsoinsatser pÄ företag kan ha betydelse för att exempelvis förebygga lÄngtidssjukskrivningar. FöretagshÀlsovÄrden, vars huvuduppgift Àr att agera utifrÄn vetenskap och beprövad erfarenhet, har en stor roll i detta arbete. Dock behöver flera olika delar samverka för att brukandet av företagshÀlsovÄrdens tjÀnster ska ha effekt pÄ arbetstagarna. HÀr spelar information, motivation och kommunikation en viktig roll.Syftet med denna undersökning Àr att se hur informationen angÄende företagshÀlsovÄrdens tjÀnster nÄr berörda parter inom en offentlig arbetsplats. det vi vill ta reda pÄ Àr hur personalen upplever den information de har fÄtt om företagshÀlsovÄrden.En begrÀnsad fallstudie gjordes pÄ en offentlig arbetsplats dÀr en intervju genomfördes med personalansvarig. Utöver intervjun gjordes en enkÀtundersökning pÄ 100 personer pÄ arbetsplatsen.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förklara, med fallföretaget som utgÄngspunkt, om det finns ett samband mellan innovation och kaos och i sÄ fall hur det kan se ut i liknande innovativa kunskapsföretag. Vi ska Àven beskriva vilka möjligheter och hinder kaos medför för sÄdana företag och för deras innovationsförmÄga. FrÄgestÀllningen som ska besvaras lyder; hur ser sambandet ut mellan innovation och kaos i innovativa kunskapsföretag och hur pÄverkar det arbetssituationen? Uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie av ett företag inom PR-branschen, i vilken arbetssÀttet har varit abduktivt. Den data som ligger till grund för uppsatsen Àr i första hand telefon- och mailintervjuer med nio av de anstÀllda samt VD:n för fallföretaget, men Àven företagsinternt material, artiklar, statistik och egna anteckningar frÄn föredrag om Àmnet har anvÀnts.

Uppsatsen stÀller frÄgan Vilka Àr konstens slumpmetoder och hur kan man förstÄ och förklara dem utifrÄn ett socialkonstruktivistiskt sÀtt att se pÄ kreativitet? Med andra ord kan man sÀga att konsthistoriens slumpmetoder hÀr dammas av och belyses i ett socialkonstruktivistiskt sken.Upprinnelsen till uppsatsÀmnet kommer av kÀnslan att den egentligen hade kunnat handla om vad som helst. Allting kan bli intressant om man bara ger det en chans. Vinsten med ett slumpförfarande i valet av uppsatsÀmne hade varit att man sluppit valsituationen och att startstrÀckan troligtvis hade kortats ner betydligt. För det Àr just detta, som slumpmetoderna syftar till; att komma in i ett flöde.

Den sociala omgivningen spelar en viktig roll för designerns kreativa förmÄga. Framförallt har omgivningen en viktig inverkan för designerns emotionella tillstÄnd som i sin tur pÄverkar humöret och kreativiteten. Undersökningen visar ocksÄ att inspiration oftast hÀmtas frÄn arbetsgruppen snarare Àn den privata omgivningen, ett mönster som förstÀrks med erfarenhet och Älder..

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur kompositörer inom genren svensk folkmusik idag gÄr till vÀga nÀr de komponerar ny musik, hur deras arbetsprocess ser ut och vilka arbetssÀtt de anvÀnder sig av. Det teoretiska perspektivet Àr hÀmtat frÄn Stan Bennet och Max Grafs tidigare forskning om hur kompositionsprocessen ser ut för kompositörer inom konstmusikgenren. Ett didaktiskt perspektiv anvÀnds ocksÄ som utgÄngspunkt. Bakgrunden till arbetet baserar jag pÄ tidigare forskning om kompositionsprocessen, forskning om gehörsmusik och kreativitet och idé-skapande. Jag ser Àven till vikten av att trÀnas i sitt divergenta tÀnkande som komponerande innebÀr.

Idag Àr arbetet en stor del av vÄrat liv, dÀr möter vi dagligen mÀnniskor som vi interagerar med och som vi ska samarbeta med mot ett gemensamt mÄl uppsatt av vÄr arbetsgivare. Syftet med uppsatsen Àr att se vilka strukturella förutsÀttningar och vilka handlingar som behövs för att skaffa makt och inflytande i en byrÄkratisk organisation samt att se vilken medvetenhet om sina handlingar som finns hos personer som uppnÄr makt och inflytande i arbetslivet.Genom en förundersökning dÀr tre personer frÄn olika delar av nÀringslivet intervjuades konstaterades det att mÀnniskor i dagens arbetsliv medvetet anvÀnder sig av diverse strategier för att fÄ öka sitt inflytande och fÄ sin vilja igenom i arbetslivet. Den vidare undersökningen gjordes induktivt genom intervjuer och observationer under ett antal mÄnader pÄ en personalavdelning i en statlig organisation.Det kan konstateras att det finns bÄde organisationsstrukturella och handlingsmÀssiga strategier för att Ästadkomma mer inflytande och makt pÄ arbetsplatsen. Vetskap och inblick i den inofficiella hierarkin Àr av stor vikt samt hur organisationskulturen pÄverkar gruppsociologiska fenomen. Det finns Àven en skillnad i vilken medvetenhet och ?frÀckhet? olika medarbetare har att vÄga prova olika strategier för att uppnÄ makt och inflytande.För att fÄ ökat inflytande och makt i arbetslivet bör man ha en god överblick över alla tre delar.