Vi har på uppdrag från Vägverket undersökt hur väl implementeringen av det nya intranätet, Infarten, har genomförts och mottagits av berörd personal på lokalkontoret i Karlstad.Infartens övergripande mål är att vara en del av chefernas och medarbetarnas dagliga arbete samt fungera som ett verktyg för att söka information. Intranätet ska sprida aktuella nyheter, som alla inom organisationen ska kunna ta del av. Anledningen till att Vägverket valde att vidareutveckla Infarten, från regionala intranät till ett intranät för samtliga regioner, var att de upplevde svårigheter och problem med en icke fungerande uppföljning och dubbellagring av information.För att ta reda på hur väl Infarten fungerar i det dagliga arbetet i verksamheten genomförde vi en kvalitativ undersökning bland medarbetarna på lokalkontoret i Karlstad. I de intervjuer vi gjorde, studerade vi medarbetarnas användning av Infarten i sina dagliga arbeten och även deras egna uppfattningar om Infartens uppbyggnad.Resultatet visade att medarbetarna hade användning av Infarten, de uppgav att de inte skulle vilja vara utan Infarten. Vi såg ett mönster som visade att respondenterna endast använde sig av vissa delar av Infarten, de delar de behövde för att klara av sina arbetsuppgifter.

Ett evenemang är en isolerad händelse i tid och rum där en eller flera speciella aktiviteter äger rum. Besökarna på ett evenemang blir utsatta för en mängd olika upplevelser, både positiva och negativa. Syftet med denna avhandling var att undersöka vilka upplevelser som påverkade besökarna starkast på Skidskytte-VM i Östersund 2008 samt att jämföra resultatet med en tidigare forskningsrapport från Alpina VM i Åre 2007. Deltagande observationer gjorda av studenter på Mittuniversitetet i Östersund utgjorde grunden för studien. Där listades de bästa och sämsta upplevelserna av varje respondent under två dagars besök på evenemangen.

Menar du vad jag förstår? är en studie av barns språkutveckling i ett 3-6 -årsperspektiv. Syftet med följande studie är att vi vill undersöka specialpedagogens roll i barns språkliga utveckling. Vilka kunskaper behöver specialpedagogen för att upptäcka, stödja och stimulera barnens språkutveckling? Vår studie genomfördes genom litteraturstudier kring vår problemformulering, samt genom kvalitativa intervjuer med specialpedagoger.

The media landscape has exploded during the last decade, which has lead to a massive advertising clutter. Consumers defend themselves against this intrusive marketing by creating an advertising filter that sorts and blocks. These changing conditions have lead to new and tougher demands on creators and advertisers to create more efficient marketing communication that stands out in the clutter and penetrates the consumers? advertising filter. Many creators and researchers claim that creativity is the most efficient method to stand out in the clutter and generate sought communication effects.

Syftet med detta arbete var att synliggöra hur den fysiska lärmiljön kan främja barn i deras lärande. Vi ville ta reda på hur lärare arbetar för att utveckla barns lärmiljö. Vi ville även ta reda på hur barnen uppfattar sin lärmiljö samt hur de önskar att deras lärmiljö ska se ut. Vi ville även undersöka hur lärare anser att barnen gynnas i sitt lärande av att arbeta i en välplanerad lärmiljö. För att ta reda på detta genomförde vi en kvalitativ datainsamlingsmetod med semistrukturerade intervjuer för att synliggöra barn och lärares tankar kring ämnet.

Syftet med detta examensarbete är att försöka att ta reda på om motoriken har någon avgörande betydelse för lärandet och utvecklingen av de estetiska språken. Vi ville genom enkät och intervju få tydliggjort föräldrars och pedagogers tankar kring just detta. För att förankra vår idé och vårt syfte vände vi oss till tidigare forskning och litteratur som berör ämnet. Vi ville genomföra ett examensarbete som vi kan ha nytta av i framtiden och som har betydelse för oss i vår roll som pedagoger. Med detta som utgångspunkt genomförde vi intervjuer med två pedagoger.

Studien undersöker hur elevernas lärande i matematik påverkas av att undervisningen sker i utemiljön och riktar in sig på arbetssätt, innehåll och elevernas lärande. Litteraturen berör utomhuspedagogik, laborativ matematik och utomhusmatematik. Kvalitativa intervjuer gjordes med sex lärare som hade erfarenheter av att arbeta med utomhusmatematik och avgränsades till att beröra skolår ett till och med fem. Huvuddragen i resultatet visar att lärarna använder andra arbetssätt vid utomhusmatematiken än vad de gör i klassrummet. Inomhus arbetar de med matematikböcker och laborativt, utomhus arbetar de endast med laborativa arbetssätt.

Medievanorna förändras fort. Dagens mediekonsument kräver medier med ett ?rikt? utbud, med rörliga bilderoch musik, ungefär som i den smarta mobilen. Och produkten ska vara möjlig att ta med sig överallt, för det är juvad den nya teknologin vant oss vid. Ipaden erbjuder just detta.

Arbetet är en kvalitativ studie av det sociala internetnätverket Facebooks statusuppdateringar ? de textstycken där en facebookanvändare skriftledes kan meddela sig till sina kontakter i det gemensamma nyhetsflödet. Studien undersöker huruvida det finns återkommande kategorier av statusuppdateringar och vilka dessa i så fall är, vilket språk som används i uppdateringarna samt hur användarens syfte med statusuppdateringen synliggörs. Materialet utgörs av fyra informanters statusuppdateringar under en sammanhängande begränsad tidsperiod. Studien visar att det finns återkommande kategorier av innehållsteman samt återkommande språkliga drag i statusuppdateringarna.

Bakgrund: Depression är ett växande problem som orsakar stort lidande hos befolkningen i form av nedstämdhet, isolering och sjukskrivningar samt uppskattas bli det största hälsoproblemet i världen. Tidigare forskning belyser depression i samband med annan sjukdom. Därav behövs ökad kunskap om människor som lever med egentlig depression.Syfte: Syftet med studien var att belysa människors upplevelser av att leva med depressionMetod: En litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa artiklar som analyserades i enlighet med Friberg (2012). Funna nyckelord dokumenterades och användes för skapande av teman.Resultat: Tre övergripande teman kunde identifieras, varav ett av temana innehöll två subteman. Ovisshet om sin situation belyser ett stadium före människans vetskap om sin sjukdom.

I uppsatsen undersöks några deltagares berättelser om negativa dramaupplevelser. Syftet är att förstå hur dessa upplevelser sett ut och vad i dramasituationen som kan ha legat bakom dem. Analysen tar fasta på vilka faktorer som kan utgöra sårbara punkter ur ett deltagarperspektiv, i utövandet av en dramapedagogisk verksamhet.Metoden som använts är berättande intervjuer med nio informanter och den teoretiska ansatsen är hermeneutisk - fenomenologisk. Studiens utgångspunkt är Margret Lepps definition av dramaarbetets fyra centralmoment - Ett pedagogiskt ledarskap, En grupp i samspel, En fiktiv skapande handling samt Pedagogiska mål. I dramapedagogisk litteratur och tidigare forskning identifieras olika problem kopplade till dessa fyra moment.I analysen av intervjusvaren utkristalliseras fem olika teman vilka kan tolkas som möjliga sårbara punkter i en dramapedagogisk verksamhet: 1) Favoriserande och värderande ledare, 2) Brist på fiktion, 3) Förutsatt frigjordhet, 4) Kulturkrock, 5) KonsensustvångStudiens slutsats blir att dramaledarens förmåga till en problematiserande hållning inför mötet med verksamheten och dess deltagare kan vara avgörande för upplevelsen hos de senare.

Det övergripande syftet med min studie är att undersöka hur pedagoger på en förskola arbetar med barns kommunikation i bildskapande aktiviteter. Utifrån syftet har jag valt att undersöka fyra aspekter. Jag har undersökt hur pedagogers och barns möte ser ut. Vidare har jag försökt ta reda på vilka intentioner pedagoger har med bildskapande aktiviteter. Jag har också tittat på miljöaspekter där jag bland annat genomfört en miljöbeskrivning av förskolan, för att läsarna lättare ska bilda sig en helhet kring förskolan. För att lättare förstå vad barn vill förmedla med sina bilder har jag undersökt detta genom att göra en bildanalys. För att besvara syftet samt frågeställningarna har jag genomfört kvalitativa observationer samt intervjuer.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad som kan hjälpa små barns tidiga språkutveckling samt vilka pedagogiska verktyg som verksamma pedagoger anser kan underlätta barns tidiga språkutveckling. Studien byggde på tidigare forskning inom området, samt enkäter från verksamma pedagoger. Sex pedagoger ingick i studien varav två av dessa även ställde upp på en muntlig intervju. Efter analys valde jag att presentera resultaten i form av olika teman. Dessa teman speglade jag sedan mot den tidigare forskningen.

Previous research within the field of advertising creativity has been based on the point of view of professional advertisers, deciding the norms of creativity without wondering how consumers define creativity. Thus, the main purpose of our thesis has been to investigate which dimensions advertising creativity consists of and the driving forces behind them. All based on a consumers? point of view. The secondary purpose has been to show how creativity affects efficiency through purchase intentions and Word- of-Mouth.

AbstractAtt verksamheten inom förskolan ska ha ett genus- och jämställdhetsperspektiv betonas i läroplanen, varför det låg nära till hands för oss att undersöka hur lärare upplever sitt arbete med genus- och jämställdhet i förskolan. Eftersom jämställdhet mellan könen grundläggs redan i tidig ålder har förskolan en viktig roll för att jämställdhet ska kunna uppnås. Vi har i vår undersökning utgått från ett intervjumaterial som omfattar åtta förskolor och nio verksamma lärare. Deras svar har vi analyserat och ställt i relation till aktuella styrdokument och relevant forskning inom ämnesområdet. Vi har utifrån intervjuerna kunnat konstatera att lärare ute i verksamheten menar att de försöker behandla alla individer jämställt, oavsett könstillhörighet och flertalet säger att de utgår från ett individperspektiv.