Syftet med uppsatsen är att visa på hur en stad, genom ett företagsekonomiskt synsätt, i sin destinationsmarknadsföring kan arbeta med storytelling för image-skapande och som verktyg. För att möjliggöra detta utvecklas egen teoretisk bas om storytelling i destinationsmarknadsföring, då det saknas litteratur inom detta område. Med utgångspunkt från systemsynsättet har jag anlagt en fenomenologi och hermeneutisk metodologi. Egen teori har utformats och en kvalitativ studie har gjorts genom intervjuer och samtal. Den insamlade empirin har sedan analyserats med hjälp av den insamlade, och den eget skrivna teorin, som jag ansett behövdes för att besvara frågeställningarna. Storytelling kan enkelt sägas vara en marknadsföringsform som kan förmedla en känsla eller en emotionell upplevelse via text, något som idag är allt viktigare i kampen om att vinna turister och besökare. Storytelling kan ses som ett komplement till stadens tidigare marknadsföringsteknik och inte enbart som ett ensamt marknadsverktyg.

Syftet med rapporten är att undersöka förutsättningarna för en introduktionskurs i musikproduktion på Kulturskolan i Karlskrona, samt att utforma en övergripande plan för undervisningen. Arbetet omfattar även en mindre undersökning av eventuella liknande kurser på kulturskolor i tolv större svenska städer. För att besvara frågeställningarna har intervjuer genomförts med lärare och ledning på Kulturskolan i Karlskrona, anställda på kulturskolor på andra orter, musikgymnasium i Karlskrona samt på kommunens kulturförvaltning. Undersökningen visade att endast två av tolv städer har motsvarande eller liknande kurser på sina kulturskolor. De materiella förutsättningarna för en musikproduktionskurs på Kulturskolan i Karlskrona är goda, i form av lokaler med befintlig ljudutrustning och programvara.

Menar du vad jag förstår? är en studie av barns språkutveckling i ett 3-6 -årsperspektiv. Syftet med följande studie är att vi vill undersöka specialpedagogens roll i barns språkliga utveckling. Vilka kunskaper behöver specialpedagogen för att upptäcka, stödja och stimulera barnens språkutveckling? Vår studie genomfördes genom litteraturstudier kring vår problemformulering, samt genom kvalitativa intervjuer med specialpedagoger.

Syftet med denna studie är att belysa mönster i barns utelek på två olika förskolor utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Ett ytterligare syfte är att försöka se om det framträder några skillnader i lekmönster mellan de två förskolorna utifrån det faktum att den ena förskolan sedan åtta år tillbaka bedriver ett aktivt genusarbete och den andra inte gör det. Tidigare forskning visar att pojkar och flickor använder förskolegården på lite olika sätt och att de leker delvis olika lekar. Data samlades in vid ett observationstillfälle på respektive förskola och grupperades under olika teman för analys. Det genusteoretiska perspektivet har gett verktyg för att analysera lekmönstren, vilka bland annat avspeglar samhällets genusordning.

Arbetet handlar om barn och ungdomars identitets skapande med fokus på faktorer i samhället som påverkar den enskilda individens möjligheter att med kläder finna och förmedla sin identitet. Syftet är att undersöka de möjligheter den enskilda individen har att i ämnet textilslöjd finna sin unika egenart och med slöjdprocessen utveckla en trygg identitet i skolan. De fyra frågeställningarna berör faktorer som ingår i identitets, kommunikations och slöjdprocessen, men också ett livslångt lärande. Detta för att få kunskap om hur visuell kommunikation kan främja barn och ungdomars identitetsprocess, men även stärka utvecklandet av en social och kommunikativ förmåga med slöjdprocessen. I arbetet har jag använt mig av en litteraturstudie, men också en enkätundersökning som genomfördes i textilslöjden på årskurs 9 under en av mina praktik perioder.

Sammanfattning:Denna uppsats syftar till att undersöka om och hur stora industriföretag använder sig av personalen som en innovativ kraft. Olika teoretiker beskriver innovation på olika sätt. Bland annat så hävdar Parker och Kerrie (2003) att det är ett proaktivt beteende som leder till innovationer, och att det är tillvägagångssättet i sig som är en innovation. Drucker (2000) och Dobni (2005) tycks vara ense om att en innovation är ett tankesätt. Jag fann ett intresse i att undersöka hur mina valda företag tycks uppleva innovationer.

Den här studien utgår ifrån pedagogers arbetssätt och syn på utevistelsen i förskolan. Studienriktar in sig på fördelarna som finns med utevistelse. Studien belyser utevistelsens betydelse för barns fysiska hälsa och lärande. Metoden som är använd i studien är enligt kvalitativ forskningsprincip där sex olika pedagoger intervjuats. Pedagogerna i studien är ovetande om varandra och varandras arbetssätt.

Syftet med arbetet har varit att undersöka texterna inom SFI, svenska för invandrare; varför de väljs och hur lärarna väljer att arbeta med dem. För att få svar på våra frågor observerade vi undervisning hos fyra lärare på två olika skolor. De texter som lärarna använde sig av under dessa observationer fungerade sedan som underlag för de kvalitativa intervjuer med lärarna som vi genomförde. I vårt resultat har det framkommit att de intervjuade lärarna använder texter med tre olika ursprung: läroböcker, lärares eget skapande samt sådana som är skapade utanför skolans värld. Det var de sistnämnda som i vår undersökning gav läsarna den bästa möjligheten till en mer fördjupad diskussion runt innehållet och gav möjlighet till kritiskt läsande. Valet av texterna, som görs medvetet eller omedvetet, kan kopplas till lärarnas inställning om textens språk respektive innehåll, val av metod och tillgång till planeringstid. Annat som framkommit är att lärarnas möjligheter till pedagogiska diskussioner påverkar såväl val som arbetssätt.

SammanfattningDet här arbetet utgör en studie av Piagets och Vygotskijs teorier om kunskapsutveckling hos individen. Piagets och Vygotskij teorier har i flertalet andra texter presenterats som varandras motsatser. I stället för att skapa ett huvudsakligt motsatsförhållande har den här studien försökt att om inte kombinera så åtminstone relatera Piagets och Vygotskijs teorier på området. Vygotskij har fokuserat på processer runt den lärande människan, men inte uteslutande. Piaget har fokuserat på processer inuti den lärande människan, men inte uteslutande.

Vi har genomfört en studie om estetiska uttrycksformer i förskolan och grundskolan. Syftet med denna undersökning är att belysa estetiska lärprocesser i förskola och skola ur ett barn/elev- och lärarperspektiv samt ta del av lärarnas och barnens/elevernas tankar om estetik och estetiska uttrycksformer. Vårt intresse för lärandet via estetiken samt språkutveckling har avgjort valet av innehåll i denna studie. De metoder vi använde i vår studie var barn och elevsamtal, observationer och intervjuer. Resultatet visade att alla barn tycker att estetiska uttrycksformer är roligt och att kreativiteten gör förskolan och skolan rolig.

Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt.

Syftet med det här utvecklingsarbetet har varit att pröva olika metoder att arbeta med dansimprovisation på gymnasieskolans estetiska program dansinriktningen. Jag har upplevt att detofta har varit svårt i början för eleverna att släppa hämningar och krav och att våga utforskaegna rörelser i tid, rum och kraft. I det här utvecklingsarbetet prövades som metod tre olikauttryck: rörliga bilder, en text eller ett musikstycke. Därför var jag nyfiken på hur elevernaupplevde de olika estetiska inspirationskällorna och om någon kunde öka elevens motivationatt arbeta med dansimprovisation. Samtidigt ville jag knyta ihop några moment ur kursernascentrala innehåll med förhoppning om att eleverna skulle få en ökad förståelse för denskapande processen i dans.

Forskning visar att anhörigvårdaren upplever glädje och närhet tillsammans med närstående trots bördor. Syftet med studien var att belysa vad det innebar att må bra och att stärka hälsan som anhörigvårdare. Intervjuer med fem anhörigvårdare genomfördes. Analysen gjordes med kvalitativ innehållsanalys. Huvudtemat beskrevs som en process mot helhet och hälsa.

Uppsatsen handlar om ett undervisningsförsök där en klass i årskurs sex har blivit indelad i två grupper. Vi bedriver under tre lektioner, i varje grupp, två olika typer av undervisning, där grupp 1 får undervisning genom att lyssna, läsa, skriva och rita och grupp 2 får undervisning genom att sjunga, göra rörelser, dramatisera och arbeta med lera. Undervisningen följs sedan upp med två kunskapstest med två veckors mellanrum för att mäta barnens kunskaper i båda grupperna. Vårt syfte med uppsatsen är att diskutera olika arbetsmetoder i skolan. Frågeställningarna vi kommer att svara på är vilka erfarenheter som gynnar barnens skapande och fantasi, om barnens lärande påverkas av sång, hur barnens lärande påverkas av att få arbeta med kropp och händer och hur barnens minne påverkas av lekfullt lärande.

ABSTRAKT En föreställning om vad identitet, tillhörighet och religion för många ungdomar i dagens mångkulturella svenska samhälle har framkallat en nyfikenhet hos oss som har lett till att vi härigenom ville ta reda på mer om hur identitetsförändring kan te sig i samband med migration. Våra egna tankar och funderingar har inspirerat oss till att fördjupa oss ytterligare och belysa dessa frågor. Dels för att detta ämne ligger oss nära personligt ville vi forska och urskilja ifall detta fenomen är likadant hos andra ungdomar eller inte? Våra informanters självbild är beroende av både det förgångna och det framtida. Det förgångna inkluderar deras härkomst, värderingar samt deras kulturella tillhörighet från ursprungslandet.