Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

På vilket sätt framställs Rinkeby ? Kista som en otrygg plats av politiker och tjänstemän jämfört med de boendes? Och hur ser de boende på politikerna och tjänstemännens trygghetsplanering? Dessa är frågeställningarna som vår studie undersöker. Metoden har bestått av två delar: text- och videoanalys samt kvalitativa intervjuer av både beslutsfattare och medborgare i stadsdelen. Teorierna som har legat till grund för vår analys är Foucaults diskursteorier, Ristilamis forskning om förortsdiskursen samt Stigendals teorier om sociala levnadsförhållanden.Text- och videoanalyserna och de kvalitativa intervjuerna har visat oss att politikernas och tjänstemännens bild av trygghetssituationen i stadsdelen har varit annorlunda gentemot medborgarnas perspektiv. Denna skillnad ligger till stor del i deras olika tolkningar av begreppet trygghet som kortfattat kan uttryckas som att beslutsfattarna har en snävare, säkerhetsbaserad syn på trygghet medan medborgarna generellt inkluderar fler aspekter såsom den socio-ekonomiska situationen.

Att öka tillgängligheten och få människor att använda stadens parker och grönområden som en naturlig del i vardagen är också ett sätt att förbättra folkhälsan. Forskning som folkhälsoinstitutet gjort visar att människor vistas mer regelbundet i grönområden om avståndet inte överstiger 300 m.En kvantitativ fältstudie med strukturerade enkätfrågor genomfördes med 98 stycken deltagare runt omkring stortorget i centrala Gävle.Studiens syfte var att undersöka vilken inverkan närheten till grönområden från boendemiljön har på människors självupplevda hälsa samt att jämföra skillnader mellan olika åldersgrupper, kön och typ av boende. I studien undersöktes även användandet av den egna trädgården / innergården samt användande, avstånd och typ av grönområdet samt vilken inverkan störande ljud och tysta miljöer har för människors upplevda hälsa.Resultaten visade att det finns en signifikant skillnad mellan kön och typ av boende men framför allt inom olika åldersgrupper när det gäller människors självupplevda hälsa och att dessa effekter framför allt var kopplade till grönområdet. Resultaten styrker även tidigare forskning om att avståndet till grönområdet har stor betydelse för hälsa och välbefinnande.

Under 2011 pågick diskussioner kring bildämnet i och med att Sverige antog nya läroplaner i grundskolan och gymnasiet. Röster hördes som menade att bild är mer av ett hobbyämne samtidigt som andra visade på ämnets värde och hur viktigt det är med visuell kompetens i dagen samhälle. År 2003 gjordes en nationell utvärdering av bildämnet som visade att de flesta elever tycker att bild är roligt men inte gav dem kunskaper som var nyttiga för kommande yrke. Denna utvärdering visade också att i bildämnet arbetade elever främst med hantverksmässig metoder trots att bildtolkning och analys samt digital bild borde ha plats i undervisningen. Det har nu gått nästan 10 år sedan denna utvärdering gjordes och en ny kursplan har införts där digitalt skapande och analys är tydligare inskrivet.

Examensarbetet berör vilka faktorer som de boende i ett visst område värdesätter i sin utomhusmiljö. Arbetet baseras på en enkätundersökning där svaren har sammanställts i tabeller och diagram. Vad som gör ett område attraktivt är personligt och beror på många olika aspekter, vilka vi har försökt att fastställa i arbetet..

Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur eleverna uppfattar textilslöjden. Jag ville ta reda på hur de uppfattar textilslöjden som ämne och även vad de anser att ämnet går ut på. Tycker eleverna de någon nytta av textilslöjden, eller är det ett ämne som tjänat ut sin roll? Eleverna går i årskurs 9 i en skola i Mellansverige. Intervjuerna har utförts som gruppintervjuer, fyra grupper med 3-4 elever i varje grupp.

Att motivera sina medarbetare i projektgruppen kan vara den största utmaning som en projektledare ställs inför. Det är därför viktigt att denne är förberedd för utmaningen. Målet med den här undersökningen var att identifiera befintliga teorier inom området samt analysera dess applicerbarhet i praktiken. Vid jämförandet av teori och empiri koncentrerades det empiriska underlaget till ett enskilt bolag. Detta gör att dragna slutsatser inte är universellt applicerbara men de kan ge en uppfattning om hur andra löser liknande problem.

Bakgrund: Kronisk smärta är vanligt hos personer med diabetes typ 2. Smärtan varierar i intensitet och är oftare närvarande hos kvinnor än hos män. Närvaro av smärta påverkar egenvården vid diabetes typ 2 negativt, vilket torde medföra en sämre skött diabetes typ 2. Syfte: Att undersöka smärta hos kvinnor och män i åldrarna 60 år och äldre med diabetes typ 2, boende i Karlskrona kommun, med särskilt fokus på boende, den dagliga aktiviteten och hur den påverkas av smärta. Metod: En kvantitativ studie, grundad på material från SNAC-B.

Lindblom, C. och Skoog, D. (2008) Uppdrag och verklighet - En studie omuppdragsbeskrivningens inverkan på chefskapet.C-uppsats i sociologi.Högskolan i Gävle, institutionen för vårdvetenskap och sociologi.Undersökningens syfte var att undersöka om verksamhetschefer upplever att deras uppdragsbeskrivning stämmer överens med det dagliga arbetet inom verksamheten samt om uppdragsbeskrivningen inverkar på deras yrkesroll som verksamhetschef inom ordinärt boende, hemtjänst.Undersökningen utgjordes av en kvalitativ studie i form av intervjuer.Antal informanter som deltog i studien var fyra verksamhetschefer inom ordinärt boende inom Omvårdnad Gävle. Resultatet visade att verksamhetscheferna inte upplevde att uppdragsbeskrivningen motsvarade vad de utförde i det dagliga arbetet i verksamheten. Uppdragsbeskrivningens inverkan på ledarskap respektive chefskap upplevdes som viktig,dock upplevde inte cheferna att den var uppdaterad.

Bakgrund: När beslutet att flytta in på ett särskilt boende fattats förändras livssituationen för både den som drabbats av demens som för de anhöriga.Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att studera och beskriva anhörigas upplevelser i samband med att en person som drabbats av demens flyttar in på ett särskilt boende. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Litteratur­sökningarna gjordes i databaserna Medline och Cinahl efter relevanta artiklar. Sökord som användes var relatives, experience, caregivers burden, coping, dementia, nursing home, placement, decision, Sweden, family caregivers. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur uppsagda upplever jobbcoachning i samband med uppsägning. Frågor som undersöks i studien är hur jobbcoachning genomförs i samband med uppsägning, samt vilken betydelse jobbcoachning har för de uppsagdas inställning till att hitta nytt arbete eller påbörja studier. Kvalitativa intervjuer med sex uppsagda och två jobbcoacher har genomförts. De uppsagda valdes mot bakgrund av att de omfattas av LO:s omställningsavtal, medan jobbcoacherna valdes för att få en fördjupad förståelse i deras arbetssätt. Tidigare forskning visar på att det är sparsamt med forskning inom ämnet eftersom det är ett relativt nytt forskningsområde.

Samhället i Sverige och Europa står inför en stor utmaning när det gäller den åldrande befolkningen, medellivslängden ökar och allt fler blir allt äldre och friskare. För att möta upp dessa utmaningar är det av stor vikt att skapa ett synsätt där man ser att målgruppen äldre är en investering och att det är viktigt att skapa förutsättningar för ett gott åldrande. Detta arbete kan göras med hälsofrämjande arenor och förebyggande insatser i samhället. En sådan plats i samhället kan vara ett trygghetsboende som både kan inbringa en trygghet och stimulera till socialt deltagande med andra. Syftet med studien var att undersöka sociala faktorers betydelse för äldres hälsa på ett trygghetsboende.

Självbestämmande och livskvalitet är starkt kopplat till varandra och självbestämmande är samtidigt en viktig kvalitetsindikator på hur äldreboendet fungerar. Syftet med studien var att lyfta fram de äldres egna tankar och upplevelser av självbestäm-mande och värde på sitt särskilda boende. I denna kvalitativa studie har elva äldre personer på fem olika äldreboenden i en medelstor stad i Sydsverige intervjuats. Data har analyserat med manifest och latent kvalitativ innehållsanalys. I studien har följande fem huvudkatego-rier vuxit fram under analysens gång: Att ställas inför fullbordat faktum, Att vara till lags, Att vara beroende, Att känna uppgivenhet, Att inte värdesättas.

Idag står bostads- och servicesektorn för cirka 40 procent av Sveriges energianvändning, det är därför viktigt att vidta åtgärder som leder till en effektivare energianvändning. Det gör man bland annat genom att minska energianvändningen för uppvärmning av bostäder. Energiförbrukningen i ett passivhus är ungefär en fjärdedel av förbrukningen för ett traditionellt hus. Passivhus är välisolerade och täta byggnader som till stor del värms upp av den energi som redanfinns i huset. De boende och deras hushållsapparater är mycket viktiga energikällor.

Sammanfattning Titel: Dagens agenda: Nöjd kund Fastighetsföretags syn och arbetssätt för att få nöjda hyresgäster i Malmös bostadsområden. Författare: Stina Pettersson & Isabella Gadde Avdelning: Teknik och Samhälle vid Malmö Högskola Handledare: Peter Hansson & Sarah Jaxell Syfte: Syftet med rapporten är att göra en undersökning av hur fastighetsföretag arbetar med service i centrala Malmö samt i Malmös ytterområden som Fosie, Hermodsdahl, Holma, Södervärn och Bellevuegården. Vi vill få fram om fastighetsföretag arbetar med service på olika sätt i olika områden, inre samt yttre områden. Vi vill få reda på hur fastighetsföretag skapar trivsel för deras bostadsgäster i inner- och ytterområden i Malmö. På så sätt försöker vi skapa en helhetsbild av hur man arbetar med service och kundrelationer i inre och yttre bostadsområden i Malmö. De tre frågeställningarna lyder: - Hur arbetar fastighetsföretag för att få nöjdare kunder? - Vilken inställning har fastighetsföretag till att skapa trivsel och nöjda kunder? - Skiljer sig fastighetsföretagens arbetsinsats för att skapa nöjda kunder i olika bostadsområden? Metod: De tre frågeställningarna har undersökts med hjälp av kvalitativ forskningsmetod.