I diskussionen om framtidens hÄllbara stÀder Àr ofta begreppet blandstaden i fokus. Blandstaden karaktÀriseras av en funktionsblandning, dÀr en nÀrhet till arbete, rekreation, handel och mötesplatser Àr bÀrande. HÀr kan mÀnniskor inte bara arbeta eller bo, utan Àven uppleva ett rörligt folkliv och hÀndelser i stadsrummet. I blandstaden efterstrÀvas att skapa stadsdelar med en stor bredd och mÄngfald men för att en stad ska vara blandad kanske det inte rÀcker med en blandning av funktioner, utan Àven en blandning av olika typer av mÀnniskor. I denna uppsats har jag fokuserat pÄ de delar av den blandade staden som pÄverkar den sociala mÄngfalden, med utgÄngspunkt i boendet och de offentliga rummen. I planeringen och utformningen av boendemiljöer och offentliga platser pÄverkar landskapsarkitekten hur mÀnniskor anvÀnder sig av och trivs i sin omgivning, men denne kanske ocksÄ pÄverkar vilka som kommer att anvÀnda sig av platsen. Med detta som bakgrund har jag försökt studera hur man som landskapsarkitekt och planerare kan arbeta med att bidra till den sociala mÄngfald som Àr en del av den blandade staden. Det blandade boendet kan rÀknas som en del av den blandade staden.

Under 2011 pĂ„gick diskussioner kring bildĂ€mnet i och med att Sverige antog nya lĂ€roplaner i grundskolan och gymnasiet. Röster hördes som menade att bild Ă€r mer av ett hobbyĂ€mne samtidigt som andra visade pĂ„ Ă€mnets vĂ€rde och hur viktigt det Ă€r med visuell kompetens i dagen samhĂ€lle. År 2003 gjordes en nationell utvĂ€rdering av bildĂ€mnet som visade att de flesta elever tycker att bild Ă€r roligt men inte gav dem kunskaper som var nyttiga för kommande yrke. Denna utvĂ€rdering visade ocksĂ„ att i bildĂ€mnet arbetade elever frĂ€mst med hantverksmĂ€ssig metoder trots att bildtolkning och analys samt digital bild borde ha plats i undervisningen. Det har nu gĂ„tt nĂ€stan 10 Ă„r sedan denna utvĂ€rdering gjordes och en ny kursplan har införts dĂ€r digitalt skapande och analys Ă€r tydligare inskrivet.

Introduktion: Enligt TandvÄrdslagen har alla rÀtt till tillgÀnglig omsorg med god kvalitet, men av olika anledningar kan munvÄrden bli lÄgt prioriterad. Genom att undersöka personalens instÀllning till att utföra munvÄrd identifieras vilka eventuella resurser som uppsökande verksamhet bör sÀtta in.Syfte: Beskriva omvÄrdnadspersonalens upplevelser av att utföra munvÄrd pÄ personer, boende pÄ ett Àldreboende.FrÄgestÀllningar: Hur beskriver omvÄrdnadspersonalen utförandet av munvÄrd samt hur kÀnner de inför uppgiften?Metod: En explorativ design utgÄende frÄn en kvalitativ ansats. Fyra undersköterskor pÄ ett sÀrskilt boende intervjuades. För att sammanstÀlla materialet utfördes en innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet visar att personalen beskriver sina upplevelser kring att utföra munvÄrd pÄ Àldre som svÄrt men betydelsefullt.

VÄrt examensarbete har som syfte att undersöka om studie- och yrkesvÀgledarens roll pÄ gymnasiet kan förÀndras med den nya gymnasiereform som föreslÄs i gymnasie-utredningen. Vi har med hjÀlp av intervjuer undersökt vad som pÄverkat eleverna till valet av yrkesförberedande gymnasieprogram samt vad de har för tankar kring fortsatta studier och arbete. Det empiriska materialet har samlats in pÄ en gymnasieskola i SkÄne genom tio kvalitativa intervjuer med elever, varav fem elever frÄn ?Fordonsprogram-met? och fem elever frÄn ?Hotell- och Restaurangprogrammet?, samt fyra intervjuer med vÀgledare. Vi har anvÀnt oss av teorier och tidigare forskning som förklarar pÄverkansfaktorer, framtidstankar och vÀgledarens roll.

Syftet med studien var att beskriva vilken betydelse personalen upplever att ett bra bemötande och en bra boendemiljö har för personer med demens. Vi har valt att intervjua omsorgspersonal som arbetar med personer med demens pÄ ett demensboende. Studien utgick ifrÄn ett personalperspektiv och beskrev vilken betydelse personalen upplever att bemötandet och boendemiljön har för personer med demens. Metoden som anvÀnts har en kvalitativ ansatts dÀr det gjordes intervjuer av sex personal. I analysen av studien framkommer det att bemötandet har större betydelse Àn vad boendemiljön har för att kunna bedriva en god omsorg om personer med demens.

Bakgrund: Det r?der en global brist p? organ och trots att det utf?rs fler organdonationsoperationer, m?ter det inte antalet som ?r i behov av organ f?r sin ?verlevnad. F?r att en avliden m?nniska ska f? donera beh?ver individen avlida under s?rskilda omst?ndigheter, f?r att sedan genomg? en donationsprocess. En donationsoperation involverar m?nga professioner, inklusive perioperativa sjuksk?terskor. Tidigare forskning visar att medverkan kan ge uppkomst till existentiella fr?gor samt p?verka sjuksk?terskans attityd om donationsoperation.

Uppsatsens syfte Àr att se erfarenheter av ett bostadsomrÄde ur ettförÀldraperspektiv och hur erfarenheten pÄverkar förÀldern i val gÀllande barnen. Genom att fÄ enökad förstÄelse för hur förÀldrarollen pÄverkas av ens bostadsomrÄde, kan förÀlderns situationnyanseras och möjliga problem kan synliggöras.- Vad har förÀldrar för upplevelse av BiskopsgÄrden som bostadsomrÄde?- Hur upplever förÀldrarna relationen mellan boende i BiskopsgÄrden?- Hur agerar förÀldrar utifrÄn sina erfarenheter av omrÄdet i frÄgor gÀllande sina barn?Metod och material: Syftet och FrÄgestÀllningarna besvaras med hjÀlp av kvalitativ metod. Genomen fokusgruppintervju och en enskild intervju, med totalt 5 förÀldrar.Huvudresultat: FörÀldrars upplevelser av BiskopsgÄrden prÀglas av strukturell problematik, sÄsomsegregation och brister i de lokala skolorna. Man upplever ocksÄ kriminalitet i omrÄdet somproblematiskt.

Opererade patienter riskerar att utveckla lungkomplikationer, som Àr en av de vanligaste komplikationerna i det postoperativa skedet. Syftet med studien var att beskriva vilka omvÄrdnadsinterventioner sjuksköterskan kan utföra, för att förebygga postoperativa lungkomplikationer hos den opererade. Litteratursökningen resulterade i 15 studier som motsvarade syftet. Studiernas resultat kategoriserades och formulerades i fyra pÄstÄ enden. Identifiera riskfaktorer förebygger postoperativa lungkomplikationer, detta stÀrktes med 10 studier.

Sammanfattning Syftet med föreliggande examensarbete var att undersöka hur barn med annat modersmÄl Àn svenska och deras vÄrdnadshavare, tillsammans med pedagoger och oss kan utveckla arbetssÀtt och metoder som stÀrker barns och vÄrdnadshavare identitet, samt utvecklar och stödjer sprÄkutvecklingen. Syftet var ocksÄ att utifrÄn dessa metoder och arbetssÀtt utarbeta ett metodhÀfte. Detta examensarbete baseras pÄ kvalitativ aktionsforskning ur ett interpretivistiskt perspektiv. Metoderna som anvÀnts Àr intervjuer, observationer, dokumentation och gruppstÀrkande övningar/lekar. Deltagarna har varit barn och vÄrdnadshavare frÄn kurdiska, somaliska och arabisktalande sprÄkgrupper samt pedagoger.

Att beskriva erfarenheter av aktivitetsutförande för personer med whiplashskada och om aktivitetsutförandet pÄverkar deras livstillfredsstÀllelse. En enkÀtstudie som genomfördes med personer som drabbats av en whiplashskada och som var medlemmar i personskadeförbundet RTP vid tillfÀllet för studien. I studien anvÀndes tvÄ instrument som sattes ihop till ett frÄgeformulÀr. I det första instrumentet Occupational gaps Questionnaire berörs aktiviteter i omrÄdena boende, fritid, arbete samt det sociala livet. I det andra instrumentet LiSat-11 berörs omrÄdesspecifik livstillfredsstÀllelse.

Ma?ns va?ld mot kvinnor i na?ra relation a?r ett omfattande och aktuellt samha?llsproblem. A?mnet ges dessva?rre ett mycket begra?nsat utrymme pa? Socionomprogrammet vid Go?te- borgs universitet. Syftet med studien a?r att underso?ka och beskriva en grupp va?ldsut- satta kvinnors upplevelser av erha?llet sto?d fra?n ett specifikt skyddat boende, samt hur sto?det pa?verkat deras livssituation.Vi har utfo?rt en kvalitativ studie och med hja?lp av semistrukturerade intervjuer genom- fo?rt intervjuer med fem kvinnor.

Inlandskommunerna Àr de kommuner som tar emot flest flyktingar per invÄnare. Mycket har forskats pÄ temat integration men fÄ studier har undersökt integration pÄ mindre orter. Syftet med uppsatsen var att undersöka om kvotflyktingar över 18 Är som bor i en liten kommun anser sig vara eller ha möjlighet att bli integrerade i den kommunen samt vad de anser att inegration Àr. Studien baserades pÄ sex kvalitativa intervjuer med kvotflyktingar boende pÄ tvÄ orter i en norrlÀndsk inlandskommun. Teorier som anvÀnts i studien Àr KASAM samt teorier om integration.Resultatet visar att de som bodde i centralorten överlag var nöjda och kÀnde sig integrerade medan de som bodde pÄ den mindre orten tyckte att den var för liten och inte erbjöd tillrÀckliga integrationsmöjligheter.

Syftet med denna studie Àr att spegla tidsandan i det tidiga 2000-talets Sverige sÄ som den tar sig uttryck vid annonser för bostadsförsÀljning. Hur kan ett svenskt hem se ut idag? Vad finns det för ideal kring hem och heminredning?.

I den hÀr uppsatsen tar vi hjÀlp av den franske filosofen Foucaults tankar om det disciplinÀra samhÀllet för att undersöka och resonera kring det fysiska rummets styrande effekter pÄ organisationer. En fallstudie har utförts pÄ ett fastighetsbolag i Uppsala, som för nÄgra Är sedan flyttade frÄn flera utspridda kontor till en ny gemensam byggnad. Genom intervjuer med personal har vi undersökt vilka förÀndringar som skett i organisationen sedan flytten med fokus pÄ visuell kontroll, kreativitet samt företagskultur. Resultatet av studien har bidragit till att vi har kunnat dra slutsatser om det fysiska rummets styrande effekter. Genom att se till att de anstÀllda dagligen trÀffar chefer och kollegor i en gemensam byggnad leder inte bara till ökad kontroll och ett större ansvar, utan ocksÄ till att kreativitet och kunskapsspridning fÄr ett bÀttre flöde.

Denna uppsats handlar om att studera varför den faktiska prisförÀndringen pÄ utdelningsdagen skiljer sig frÄn det som teoretiskt borde infalla om privata investerare Àr de som till sist pÄverkar prisförÀndringen. Tidigare studier har gjorts pÄ andra marknader, dÀribland USA och har grundats pÄ ett progressivt skattesystem. I Sverige kan vi dock observera ett platt skattesystem under den studerade tidsperioden. I jÀmförelse med tidigare studier kan vi ocksÄ observera en större variation i skatteregimer.För att genomföra denna studie formulerar vi tvÄ modeller, dÄ vi misstÀnker att den första modellen kan vara missvisande eftersom att en variabel har mÄnga missing values. I bÄda modellerna anvÀnder vi oss av samma beroende variabel, som visar skillnaden mellan den faktiska prisförÀndringen pÄ aktiers utdelningsdag och det som teoretiskt borde gÀlla vid respektive skatteregim.