Sydkraft har genom sitt projekt Innovision gjort en lovvÀrd satsning att öka innovationsbenÀgenheten inom företaget. Arbetet har föregÄtts av gedigen planering dÀr man beaktat vÀrdet av vedertagna rÄd om hur innovationsverksamhet bör uppföras och drivas. Genom uppsatsens empiriska studier dras dock slutsatsen att den funktion Innovision har, i förhÄllande till operativ verksamhet, endast resulterar i punktinsatser och dÀrmed undgÄr att nÄ majoriteten av företagets medarbetare. Detta fÄr konsekvenser i form av stora svÄrigheter att genomsyra hela den operativa verksamheten. Innovisions funktion i företaget bör dÀrför diskuteras med syfte att finna en funktion dÀr större vÀrde för hela företaget kan genereras..

SAMMANFATTNINGBakgrundEfter att ha vistats ute i verksamheten, bÄde som vikarie och lÀrarstudent inom idrott och hÀlsa, har vi uppmÀrksammat att en stor del av eleverna har en negativ attityd gentemot dans i skolan. I vÄr empiriska studie hoppas vi fÄ svar pÄ varför det förhÄller sig sÄ. Det kommer Àven att framgÄ hur idrottslÀrare jobbar med dans i skolan. För att utveckla dansen sÄ kanske det behövs en förÀndring dÀr elever och lÀrare samverkar och tillsammans ser möjligheterna.SyfteSyftet med vÄr uppsats Àr att undersöka varför vi har dans i skolan ur ett elev- och lÀrarperspektiv, dÀr vi tar reda pÄ hur elever och lÀrare upplever dans i skolan. Vi vill Àven ta reda pÄ hur idrottslÀrare arbetar med dans i sin undervisning, finns det möjligheter till en samverkan för att utveckla dansen?MetodUppsatsen bygger pÄ en teoretisk och en empirisk undersökning.

Gustafsson, Maria (2011). Kan coaching öka elevers resultat i skolan? En undersökning om coachingprocesser i skolan och deras pÄverkan. Examensarbete inom lÀrarutbildningen 90 hp distans. Den hÀr uppsatsen Àr sprungen ur studier av vad coaching Àr, intervjuer med coacher i skolan, intervjuer av elever som blir coachade av skolcoacher, samt observationer av coachingprocesser. Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida coaching av elever i skolan kan pÄverka deras resultat pÄ ett positivt sÀtt. Coaching Àr ett relativt nytt fenomen i skolans vÀrld.

Bakgrund och problem: Detaljhandeln Àr en konkurrensutsatt marknad. Det blir allt vanligare med belöningssystem inom organisationer för att motivera sin personal för att undvika yttre pÄtryckningar. En problematik ligger i vad som motiverar personal till bÀttre prestationer i förhÄllande till kulturella olikheter, och hur belöningssystem pÄ bÀsta sÀtt skall anpassas efter den kulturella kontext den avser att anvÀndas i. DÀrför kommer kulturell- och arbetsrelaterad motivation studeras bÄde inom Sverige och USA.Syfte: Syftet med aktuell studie Àr att fÄ ökad kunskap om belöningssystem, att undersöka om det finns skillnader mellan amerikansk och svensk personal inom motivationsfaktorer, samt att undersöka om det finns skillnader mellan amerikansk och svensk personal i upplevelsen av arbetsplats i relation till belöningssystem.Metod: Studien Àr av kvantitativ utformning och datainsamlingen genomfördes med en redan framtagen enkÀt (QPS nordic). Urvalet bestod av totalt 103 personer, varav 53 av dessa var svensk personal och 50 var amerikansk personal.

Syftet var att beskriva en grupp vÀrmlÀndska ungdomars tobaks- och munhÀlsovanor samt undersöka möjliga associationer av dessa till ett tobakspreventivt program i skolan och tilltro till egen förmÄga (self-efficacy). Urvalet var elever (15-16 Är, n=631) som genomgÄtt ett tobakspreventivt program med information och vÀrderingsövningar i klass 5 och 7. Rökning var vanligare bland flickor Àn bland pojkar (13% resp 8%), med omvÀnt förhÄllande avseende snusning (6% resp 15%). Tandborstning <2 gÄnger/dag var vanligare bland pojkarna (21%) Àn bland flickorna (12%). Flickorna hade som grupp lÀgre self-efficacy.

Denna uppsats visar att det finns hyresskillnader mellan omrĂ„den i Örebro trots att en hyresreglering rĂ„der. Dessa hyresskillnader kan förstĂ€rka boendesegregering som i sin tur kan leda till ökad skolsegregering. Eftersom skolsegregering kan leda till skillnader i utbildningsresultat kan detta pĂ„ sikt bidra till ytterligare inkomstskillnader och boendesegregering. Ett sĂ€rskilt problem Ă€r att personer och familjer som erhĂ„ller försörjningsstöd begrĂ€nsas i sina val av bostad samt skola. I uppsatsen studeras hur denna regel slĂ„r i Örebro.

Syftet med denna C-uppsats har varit att fÄ ökad insikt och kunskap kring förÀldrasamverkan i förskolan. Vi har valt att undersöka och analysera förÀldrasamverkan ur ett förskollÀrarperspektiv. I litteraturstudien ger vi en bild av hur förÀldrasamverkan behandlas i tidigare forskning, utredningar och styrdokument utifrÄn följande tre aspekter: syftet, rollfördelningen och formerna. Resultatet i litteraturstudien visar att förÀldrasamverkan har setts av staten som ett ej fungerande omrÄde i förskolan men ocksÄ som en grundsten i den pedagogiska verksamheten. Vikten av en fungerade förÀldrasamverkan poÀngteras Àven i Lpfö 98.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vad DAMP (Dysfunktion i frÄga om Avledbarhet, Motorik och Perception) Àr och hur vi kan hjÀlpa barn med denna problematik i skolan. För att finna svar pÄ mina frÄgor i Àmnet har jag lÀst litteratur samt gjort egna empiriska studier. DAMP-problematiken Àr oerhört utbredd i Sverige idag. Man rÀknar med att det finns minst ett barn i varje klass som har DAMP i vÄra skolor. Min viktigaste slutsats i detta arbete Àr att barn som har DAMP Àr individer liksom alla mÀnniskor i samhÀllet.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika uppfattningar pedagoger har vad gÀller hur utomhuspedagogiken pÄverkar elevers beteende. Den viktigaste slutsatsen jag drar av studien Àr att pedagogerna uppfattar att det hÀnder nÄgot i elevernas beteende nÀr de passerar tröskeln in och ut. Utomhus fÄr elevernas egen fantasi och kreativitet anvÀndas och dÀrmed blir beteendet hos eleverna förÀndrat och uppfattas av pedagogerna som tillÄtande och konstruktivt. Vid tröskeln ut dÀmpas och i vissa fall försvinner den etikett som en del elever har i inomhusmiljön. .

MĂ„nga Ă€ldre lider av lĂ„ngvarig smĂ€rta och fĂ„r inte alltid den hjĂ€lp de behöver. Ökad kunskap inom omrĂ„det behövs dĂ„ antalet Ă€ldre kommer att öka. Att utvĂ€rdera och lindra smĂ€rta hos Ă€ldre utgör en viktig del av sjuksköterskans ansvarsomrĂ„de. Genomförd studie syftar till att undersöka vilka kunskaper som finns om utvĂ€rdering och lindring av smĂ€rta riktad till Ă€ldre boende i kommunen. Genom litteraturöversikt av bĂ„de kvalitativa och kvantitativa artiklar redovisas resultatet i fyra teman: sjuksköterskans utvĂ€rdering av smĂ€rta, vĂ„rdtagarens utvĂ€rdering av smĂ€rta, sjuksköterskans lindring av smĂ€rta och vĂ„rdtagarens lindring av smĂ€rta.

Syftet var att beskriva en grupp vÀrmlÀndska ungdomars tobaks- och munhÀlsovanor samt undersöka möjliga associationer av dessa till ett tobakspreventivt program i skolan och tilltro till egen förmÄga (self-efficacy). Urvalet var elever (15-16 Är, n=631) som genomgÄtt ett tobakspreventivt program med information och vÀrderingsövningar i klass 5 och 7. Rökning var vanligare bland flickor Àn bland pojkar (13% resp 8%), med omvÀnt förhÄllande avseende snusning (6% resp 15%). Tandborstning <2 gÄnger/dag var vanligare bland pojkarna (21%) Àn bland flickorna (12%). Flickorna hade som grupp lÀgre self-efficacy.

VÄr studie syftar till hur pedagoger samtalar om likabehandlingsplaner och vilka erfarenheter de har av likabehandlingsplaner i förskolan. Vi har studerat tvÄ förskolor i tvÄ olika omrÄden i Malmö och undersökt eventuella skillnader och likheter. VÄr studie har utgÄtt ifrÄn en kvalita- tiv metod och vi kommer samla in det empiriska materialet genom intervjuer pÄ dessa tvÄ förskolorna. Intervjuerna Àr semi-strukturerade, dÄ vi agerat moderatorer och enbart stÀllt frÄgor och inte deltagit i intervjuerna med informanterna. Vi transkriberade det empiriska materialet som sedan blev grunden till vÄr analys och vÄrt resultat.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka diskurserna kring ett antal bostadskvarter isödra GÄrda i Göteborg. Utsagorna som utgör diskurserna Àr hÀmtade frÄnkommunala politiker, boende, media samt Göteborg stads stadsarkitekt.Genom en kvalitativ metod intervjuar uppsatsförfattarna Ätta politiker frÄn GöteborgsbyggnadsnÀmnd och fastighetsnÀmnd, en boende i södra GÄrda samt Göteborgs stadsstadsarkitekt. Det insamlade materialet analyseras med hjÀlp av teori och tidigareforskning. De teoretiska referensramar som anvÀnds Àr identitet, makt, psykoanalys,gentrifiering och diskursanalys. Den tidigare forskningen behandlar bostadspolitik,boendestandard, gentrifiering och social polarisering.I analysen redogörs för de fyra diskurser som urskiljs: Bevarandediskursen,rivningsdiskursen, den sociala diskursen om bostadens vÀrde och den materielladiskursen om bostadens vÀrde.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att ta reda pÄ huruvida ett förvÀrv Àr ett lönsamt strategiskt beslut för företag eller ej. FöretagsförvÀrv förekommer frekvent idag och det finns mÄnga studier i Àmnet som lyfter fram mÀngden av misslyckade förvÀrv. Detta gjorde oss intresserade av hur det egentligen ser ut finansiellt för företag efter de gjort förvÀrv och om detta beslut gett företaget en högre lönsamhet. Vi försökte dÀrför ta reda pÄ om det finns nÄgot generellt utvecklingsmönster av lönsamheten efter företagsförvÀrv. För att komma fram till en slutsats gjordes en sammanstÀllning av tidigare forskning kring lönsamhetsutveckling vid företagsförvÀrv.

Bakgrund: Äldre pĂ„ boende idag kan kĂ€nna att de saknar sociala interaktioner med vĂ„rdpersonal, familj eller vĂ€nner. För att uppleva god livskvalitet krĂ€vs bland annat trygghet, sociala interaktioner och aktiviteter. Djur kan anvĂ€ndas som behandlingsmetod i vĂ„rden i form av Animal-Assisted Activity (AAA) och Animal-Assisted Therapy (AAT). Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sĂ€llskapsdjurs betydelse för Ă€ldres livskvalitet pĂ„ Ă€ldreboende. Metod: Studien har genomförts som en allmĂ€n litteraturstudie.