Problem/Bakgrund: Snedrekryteringen till universitet och högskolor, utifrÄn klass, har endast förÀndrats marginellt de senaste decennierna. Trots politiska reformer Àr arbetarklassen fortfarande underrepresenterad.Syfte: Syftet har varit att beskriva och förklara hur individer med arbetarklassbakgrund upplever sitt val, möte och eventuella reproduktion av högre studier. Vidare har det varit att se om de har gemensamma erfarenheter med andra i samma situation, om de har upplevt svÄrigheter eller fördelar i mötet med utbildning som kan hÀrledas ur deras klassbakgrund.Uppsatsens utgÄngspunkter och undersökningens upplÀggning: Jag har utgÄtt frÄn att individer med arbetarklassbakgrund, som minoritet pÄ högre utbildning Àr med om upplevelser som grundas i deras sociala bakgrund. DÀrför har jag valt att samla in mitt empiriska material genom att göra intervjuer med tre individer ur arbetarklassen som valt att lÀsa vidare. Det empiriska materialet har tolkats med hjÀlp av teorier av Pierre Bourdieu, Thomas Ziehe och en del forskning kring klassresenÀrer, frÀmst Mats Trondman.Slutsatser/resultat: Jag har funnit en del faktorer i den sociala bakgrunden som överensstÀmmer samt skiljer sig mot vad tidigare forskning kring klassresor diskuterat.

Syftet med denna uppsats Àr att utreda och analysera huruvida det nuvarande nÀra sambandet mellan redovisning och beskattning kan fortsÀtta att existera om internationella redovisningsprinciper införlivas i svensk rÀtt. Vidare kommer olika skatte- och civilrÀttsliga förslag att analyseras utifrÄn ett statligt och företagsekonomiskt perspektiv. VÄra empiriska studier utgÄr till stor del utifrÄn redan befintlig litteratur i Àmnet och vÄr övergripande ansats Àr dÀrmed deduktiv. DÄ vÄra problemformuleringar, och pÄ dem förvÀntade svar, Àr vÀldigt komplexa, sÄ har vi valt ett kvalitativt angreppssÀtt med personliga intervjuer som metod för insamling av empiri. VÄr teoretiska referensram bestÄr av principer, lagar, normer och modeller som pÄ nÄgot sÀtt behandlar sambandet mellan redovisning och beskattning.

Bakgrund. Kostens sammansÀttning fÄr en stor betydelse för boende i Sverige dÄ de inte tillgodogör sig D-vitamin frÄn solen i samma utstrÀckning som lÀnder vid ekvatorn, speciellt vintertid. Hela 80 % av den intagna mÀngden D-vitamin absorberas i tarmen, ÀndÄ visar forskning pÄ att brist föreligger i större utstrÀckning bland boende över 55 breddgraden.Syfte. Studiens syfte var att undersöka hur troligt det Àr att boende i Sverige uppnÄr rekommenderat dagligt intag av D-vitamin.Metod. För att besvara syftet utfördes en internetbaserad kvantitativ studie, baserad pÄ en frekvensenkÀt.

Physiotherapists treat people with different views of the world and medical beliefs, which require a good understanding of cultural differences. One way to achieve cultural understanding is through self-reflection in a new context. During five weeks the authors, two physiotherapy students, completed a clinical practice at the rehabilitation center Pina Palmera, Zipolite, Oaxaca, Mexico. At the beginning of the period a critical incident was chosen, when the head physiotherapist for the ward Cuidados Especiales intended to sell jewellery to the authors during a treatment of a patient. The authors have by using the reflection framework "Framework to guide reflective process", and Interpretive Phenomenological Analysis (IPA) for analysis, discussed different ways of communication, adherence, education, and self-reflection and critical thinking.

Syftet med denna studie Àr att utforma ett förslag pÄ hur ett informationsmaterial om tvÀttstugan kan utformas sÄ att Àven invandrade med begrÀnsade eller inga fÀrdigheter i svenska sprÄket kan lÀsa och förstÄ. Studien avser Àven söka svar pÄ huruvida ett sÄdant informationsmaterial kan pÄverka negativa beteenden associerade med anvÀndning av gemensamma tvÀttstugor, och till vilken grad. Detta eftersom informationsmaterialet Àr menat att bidra till att förebygga felanvÀndning av utrustning, samt bristande hÀnsyn till regler i tvÀttstugan. Den empiriska grunden utgörs primÀrt av problemsökande intervjuer genomförda med bÄde boende och anstÀllda hos Kommunfastigheter i Eskilstuna. Intervjuerna visar att det förekommer mÄnga olika problem i de gemensamma tvÀttstugorna, samt att det finns tecken pÄ att det kan behövas ett bÀttre anpassat informationsmaterial.

ProblemAtt generera kreativa idéer i grupp kan anses vara en omöjlig uppgift nÀr en arbetsgrupp Àr homogen dÀr divergent tÀnkande saknas. DÄ veckomöten Àr identiska och innehÄller upprepande processer i form av att samma dagordning repeteras, anser författarna att nya metoder Àr nödvÀndiga för att nya idéer ska trÀda fram.SyfteFörfattarna vill undersöka om en stegvis förÀndring i arbetsgruppens veckomötes rutiner kan öka antal idéer/ förslag som arbetsgruppen genererar fram. Tanken Àr att ge produktionsledaren ett verktyg som denne kan anvÀnda sig av nÀr gruppen ska generera fram lösningar till arbetsrelaterade problem. MetodMetoden i arbetet Àr en systematisk observation, det vill sÀga att flera observatörer studerar flera individers beteende med en specifik instruktion. Instruktionen anger vilka hÀndelser som observeras. Instruktionen i detta arbete Àr studiens syfte som undersöker arbetsgruppens idégenerering.

Detta examensarbete undersöker elevers och lÀrares syn pÄ skolans fysiska miljö och dess betydelse för lÀrande. Undersökningen sker pÄ tvÄ gymnasieskolor i en och samma stad i SkÄne, den ena skolan Àr en kommunal skola och den andra skolan Àr en friskola. Syftet med studien Àr dels att studera hur elever och lÀrare pÄ gymnasiet förhÄller sig till skolans fysiska miljö och vad de har för tankar om hur denna miljö pÄverkar lÀrandet, dels att försöka se om det finns nÄgra skillnader eller likheter i resonemanget pÄ de tvÄ skolorna. FrÄgestÀllningar angÄende upplevelse av fysisk skolmiljö, pÄverkansmöjligheter samt medel för att Àndra den fysiska miljön formuleras. Till detta kopplas en teori angÄende möjligheter till aktivitet och kreativitet i klassrummet. Resultatet av undersökningen visar att friskolans elever och lÀrare trivs bÀttre med skolans fysiska miljö, upplever att de kan pÄverka miljön mer samt Àr mer nöjda med utrymmena pÄ skolan Àn vad den kommunala skolans elever och lÀrare Àr.

Projektet ligger i Stadshagen pÄ nordvÀstra Kungsholmen, dÀr den omkringliggande bebyggelsen bestÄr till stor del av större kontorsbyggnader och Àr mycket varierad i storlek. Fokus lÄg tidigt pÄ att hitta en byggnadsvolym för den speciella tomt som har angetts för projektet, nÀmligen den kuperade park en park ovanför tunnelbanestationen Stadshagen. Under projektets gÄng har avvÀgningen mellan hur mycket de enskilda lÀgenheternas kvaliteter ska fÄ styra utformningen av volym och fasad samt hur volymen ska fÄ begrÀnsa lÀgenheterna varit viktig.Byggnaden innehÄller Ätta bostadsplan med fyra lÀgenheter pÄ varje plan. LÀgenheterna Àr utformade samma sÀtt pÄ alla planen. Den största ligger i det nordvÀstra hörnet och Àr 71 kvadratmeter stor med tre sovrum.

This paper addresses the need to review the modern presentation of textile archaeology in museums. It is time to look at textiles in archaeology with new eyes. The reality behind archaeological textilestudy is holistic, embracing many different aspects of society. The presentation of textiles has in my opinion become old-fashioned. I will show in my paper that Jonathan Adams? `seven constraintsÂŽ model, developed for research on ancient ships, can also be applied to textile research.

Dagens samhÀlle Àr ett informations- och kunskapssamhÀlle dÀr kunskap och kompetens Àr nyckeln till företags framgÄng. En förÀndring har skett i nÀringslivet dÄ de tillverkande företagen har blivit allt fÀrre och de kunskapsbaserade företagen har ökat. För att kunna överleva i det nya samhÀllet mÄste ledning och anstÀllda i ett kunskapsbaserat företag stÀndigt utveckla sina kunskaper, sitt humankapital. Humankapitalet Àr den mest vÀrdefulla tillgÄngen i ett kunskapsbaserat företag dÄ företaget Àr beroende av de anstÀlldas kompetens och kreativitet. DÀrför Àr det viktigt att dessa företag tar tillvara pÄ och förÀdlar sitt humankapital.

SammanfattningPÄ Scania anvÀnds idag ett antal olika dokument som informationsbÀrare mellan olikaavdelningar. Ett av dessa dokument Àr teknisk specifikation. Teknisk specifikationuppkommer redan under förutvecklingsfasen, kallas dÄ teknisk specifikations extract,inför nya projektet och har dÄ som syfte att stötta projektets medlemmar medinformation. Informationen som dokumentet ger i denna fas Àr vad som skall producerasoch eventuellt vad som skall ersÀttas. Det uppkommer Àven som en publicerad variantoch Àr dÄ ett grunddokument för organisationen som visar alla möjliga kundval Scaniakan erbjuda.Teknisk specifikations syfte och framtagningsprocess Àr nÄgot som ifrÄgasatts interntpÄ Scania.

Bakgrund: UndernÀring hos Àldre Àr vanligt förekommande. Orsakerna till undernÀring Àr mÄnga och leder till ökad risk för komplikationer och minskad livskvalité. Enligt tidigare forskning ansÄgs kunskap om undernÀring och ÄtgÀrder brista och en avsaknad av riktlinjer identifierades. Syfte: Syftet med intervjustudien var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av nutritionsbedömningar, dess ÄtgÀrder samt uppföljning för vÄrdtagare i risk för undernÀring pÄ sÀrskilt boende. Metod: Intervjustudie med sex sjuksköterskor i en kommun i sydvÀstra Sverige.

It is a well known archaeological concern that the remains of human bones left from the bronze age and early iron age Scandinavia are not nearly enough to represent the estimated population of the time. Furthermore the bones of each find rarely represent a whole individual. The majority of the bones must have been disposed of somewhere else, possibly scattered in running waters or in the fields, where they have evaporated or are securely hidden from archaeological excavations.This thesis deals with the grave concept and the problem in using a word that is so very clouded by its modern, western meaning. It also offers an alternative explanation to why the bones are handled the way they are and why they are found in such awkward contexts..

Antalet ensamkommande barn och ungdomar som kommer till Sverige ökar för varje Är. Det har gjort att fler kommuner nu tar emot dessa barn och ungdomar. Syftet med denna studie Àr att undersöka grannskapsrelationer med boende för ensamkommande barn och ungdomar i VÀrnamo kommun samt grannskapsrelationernas betydelse för barnens och ungdomarnas integration. I studien genomfördes 9 intervjuer med grannar i grannskapet till boendet för ensamkommande barn och ungdomar. Intervjuer genomfördes Àven med verksamhetschefen Anna Thuresson pÄ HVB- hemmet Bryggan samt med medborgarnÀmndens ordförande Maria Johansson i VÀrnamo kommun.

Förtroende för rÀttsvÀsendet och trygghet i samhÀllet Àr tvÄ ting som Àr basala för ett fungerande och icke korrupt samhÀlle. Syftet med detta examensarbete var att undersöka LuleÄ kommuns invÄnares förtroende för rÀttsvÀsendet samt att mÀta otryggheten bland dessa. Följande frÄgestÀllningar anvÀndes: ?Hur stort Àr förtroendet för rÀttsvÀsendet som helhet, för de enskilda myndigheterna och deras sÀtt att utföra olika uppgifter?? och ?Hur utbredd Àr otryggheten i LuleÄ kommun och hur vanligt Àr det att personer oroar sig för olika typer av brott??. En kvantitativ enkÀtundersökning genomfördes med mÀn och kvinnor, i olikaÄldersgrupper, boende i LuleÄ kommun.