Att lÀrare utför merparten av arbetet i relation till andra mÀnniskor kan tÀnkas skapa sÀrskilda villkor för arbetet. Artikeln avses att belysa anvÀndbarheten hos artikelns fyra empiriska material vid studier av relationsarbetets villkor. SÀrskilt intresse Àgnas Ät organiseringen av de delar av arbetet som innefattar en lÀrare-elev-relation. Materialen omfattar tretton lÀrare inom specialpedagogisk verksamhet frÄn grundskolans tidigare Är till gymnasieskolan. Analysbegreppen Àr kommunikation, notistagande samt aspekterna avsikt, tid och rum.

??????????????????????????????????????Miljön Àr alltid en viktig och svÄr frÄga, vi mÄste hela tiden förbÀttra oss för att uppnÄ en mer hÄllbar miljö. En stor del av Sveriges totala energiförbrukning Àr idag knutet till vÄra byggnader och dÀrför mÄste vi minska deras energibehov. För att byggnaderna ska minska sin förbrukning av energi sÀtter BBR med jÀmna mellanrum nya och tuffare krav. Det har bl.a.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att redogöra för hur ledare och anstÀllda i en distansorganisation kan uppmuntras, via en god kommunikation till att förmedla sin kreativa förmÄga. Genom att beskriva hur arbetet med kommunikation sker mellan de bÄda partnerna, kan vi presentera en förstÄelse om hur det skapas nya kreativa idéer Àven nÀr medarbetarna inte Àr under kontorets tak. Metod: Den metod vi har utgÄtt ifrÄn Àr en kvalitativ studie dÀr data har samlats in genom en personlig intervju samt tre stycken telefonintervjuer. Den personliga intervjun genomfördes med KNS Bilfrakt AB ena delÀgare. Telefonintervjuerna genomfördes pÄ tre lastbilschaufförer inom samma organisation.

I dagens samhÀlle ökar intresset för, och vikten av, smÄföretagande alltmer. För den enskilde entreprenören handlar det om att en dröm kan gÄ i uppfyllelse, medan det för hela samhÀllet innebÀr ett bidrag till ökad tillvÀxt. En viktig aspekt i sammanhanget Àr att smÄ företag behöver byggas upp pÄ ett sÀtt som ger en hÄllbar utveckling pÄ lÄng sikt.Att utforma en marknadsplan kan hjÀlpa företag att definiera verksamheten och identifi-era konkurrensfördelar. Planen Àr dÀrmed ett verktyg för att nÄ lönsamhet och utveckling pÄ lÄng sikt. Uppfattningen i litteraturen Àr dock att marknadsplanering inte Àr generellt tillÀmpbart i alla typer av företag.

Syftet med studien var att öka förstÄelsen för hur personalen upplever den psykosociala arbetsmiljön pÄ ett sÀrskilt boende som drivs i privat regi. Studien genomfördes pÄ ett sÀrskilt boende i en norrlÀndsk kommun. För att uppnÄ syftet har undersökning genomförts med en kvalitativ ansats och data har samlats in via intervjuer. Intervjuerna har varit av öppen karaktÀr och frÄgestÀllningar har varit: Vilka möjligheter har personalen till medbestÀmmande? Vilka utvecklingsmöjligheter finns nÀr det gÀller karriÀr och kompetensutveckling? Vilka personalaktiviteter som inte Àr arbetsrelaterade förekommer? Hur planerar och organiserar det privata vÄrdföretaget arbetstiderna? En intervjuguide med övergripande teman kopplade till forskningsfrÄgorna har anvÀnts.

Det hÀr examensarbetet syftar till att belysa tre före detta floristelevers tankar och upplevelser av sin treÄriga gymnasieutbildning pÄ Hantverksprogrammet, med inriktning florist. Alla tre tog studenten frÄn samma klass 2011 och Àr i dag verksamma florister. Respondenterna har fÄtt svara pÄ frÄgor utifrÄn fyra begrepp; kreativitet, motivation, bildning och förstÄelse. De anser att de har fÄtt stort utrymme under sina praktikperioder och i skolan, till att vara kreativa, med undantag frÄn en av respondenternas upplevelser under det sista Äret. Men förutsÀttningarna för att vara kreativ under utbildningen, har sett lite olika ut.

 Ett passivhus Àr ett hus som i stort sett enbart vÀrms upp av mÀnniskorna och elapparaterna som finns i huset. SÀrskilda krav för att fÄ kalla huset för passivhus mÄste uppfyllas.Vi har gjort en enkÀtundersökning pÄ tre olika passivhusprojekt för att utreda vad de boende tycker om inomhusklimatet. De utvalda projekten finns i VÀrnamo, FrillesÄs och Glumslöv. EnkÀtsvaren visar att de boende i FrillesÄs Àr mycket nöjda, medan mer Àn 50 % av dem som bor i Glumslöv tycker att det Àr för varmt pÄ sommaren och för kallt pÄ vintern. För att utreda om de olika konstruktionerna har nÄgon inverkan pÄ inomhusklimatet har berÀkningar och simuleringar i datorprogrammen VIP+ och IDA gjorts.

Uppsatsen behandlar fra?gan om musiklekens betydelse fo?r de yngsta barnen (1-3 a?r) i fo?rskolan. I just denna ma?lgrupp a?r gra?nserna fo?r omsorg, lek och la?rande ta?mligen flytande. Den svenska fo?rskolan har en la?ng tradition av att anva?nda sig av musikaliska aktiviteter i verksamheten vilka kan uppfattas som tagna fo?r givna.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att belysa fyra elevers uppfattningar av hur bilder frÀmjar deras kunskapsutveckling och lÀroprocess i undervisningen. Undersökningen innehÄller fyra kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs fem och har en fenomenografisk ansats. I studien belyses kopplingen mellan Vygotskijs och Gardners teorier om kreativitet, utveckling, inlÀrning, social interaktion och bildÀmnets funktion i undervisningen. Den beskriver Àven Löfstedts sammanstÀllning av fem teorier om barns bildsprÄkliga utveckling och Parsons teori om fem stadier av estetiskt förstÄelse.Resultatet av undersökningen visar pÄ att de fyra eleverna anvÀnder bilder som ett visuellt hjÀlpmedel vid tolkning och förstÄelse av text och de anvÀnder det som studieteknik vid problemlösning i undervisningen. Eleverna har Àven olika individuella sÀtt för att ta in kunskap, exempelvis genom att göra skisser och sedan göra mentala problemlösningar eller att göra saker praktiskt med hÀnderna.

Syftet med studien Àr att utifrÄn fem fÀders berÀttelser undersöka effekten av rÀttstillÀmpning vid tvist om vÄrdnad, boende och umgÀnge. Genom detta har fÀders situation utifrÄn rÄdande normers pÄverkan i socialtjÀnstens och rÀttsvÀsendets agerande synliggjorts. Vi kommer att följa fem fÀdernas berÀttelser om hur deras vÄrdnadstvist ser ut och hur de upplever bemötande, agerande och rÀttstillÀmpning frÄn professionella aktörer. Enligt fÀderna sker detta pÄ ett icke tillfredsstÀllande sÀtt dÄ utredningarna ofta fÄr dem att framstÄ som otillrÀckliga förÀldrar och i vissa fall Àven farliga för sina barn.Studien Àr uppbyggd av semistrukturerade intervjuer med fÀder vilka samtliga varit i tvist i tingsrÀtt och/eller hovrÀtt gÀllande barnets vÄrdnad, boende eller umgÀnge.Med innehÄllsanalys, socialkonstruktivism och en rÀttssociologisk ansats lyfts faktorer vilka kan pÄverka synen pÄ rÀttstillÀmpning och rÀttssÀkerhet utifrÄn bland annat normförestÀllningar. Dessa faktorer speglas ur fÀdernas berÀttelser.

De största konsekvenserna av förÀldrarnas beslut att gÄ skilda vÀgar bÀr tredje part i familjen ? barnen. Samtidigt Àr det de som har rÀtt till en trygg uppvÀxt och utveckling som skall tillgodoses av förÀldrarna. Hur kan barnperspektiv framhÄllas och inte hamna i skuggan av de vuxnas perspektiv? Finns det klara linjer för hur barnperspektiv ska framhÄllas? Av vem kan barnen förvÀnta sig stöd under den svÄra tiden? Hur kan den laddade situationen mellan förÀldrarna som utspelas i vÄrdnads, boende och umgÀngestvister minskas? Syftet med uppsatsen Àr att utreda vilken stÀllning barn som grupp har efter lagÀndringarna i förÀldrabalken (FB) 1 juli 2006 i frÄgor/tvister rörande dem sjÀlva gÀllande vÄrdnad, boende och umgÀnge.

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera aspekter som kan vÀgleda gestaltare i valet av vÀxter sÄ dessa anpassas till rÄdande skötselförutsÀttningar. Arbetet har sin grund i en litteraturstudie dÀr forskning och rön kring vÀxter och deras etablering och utveckling undersöks och presenteras. Resultatet av detta Àr en checklista med aspekter att ta hÀnsyn till vid gestaltning för att gynna vÀxters etablering och tillvÀxt. Enligt checklistan ska gestaltaren förhÄlla sig till följande aspekter: befintligt vÀxtmaterial och indikatorvÀxter, markförutsÀttningar pÄ platsen, vÀxtzon, klimat, vÀderstreck i anlÀggningen, skötselutförare och sociala aspekter, skötselkontinuitet, inhemskt vÀxtmaterial samt estetiska kvaliteter. I uppsatsen appliceras checklistan i ett bostadsomrÄde i Knivsta.

Uppsatsens syfte Àr ta reda pÄ hur nÄgra elever och lÀrare uppfattar att man utvecklar sin kreativitet. Jag ville titta speciellt pÄ i Àmnet rörlig bild, ett Àmne som kÀnnetecknas av att skapandet sker till huvuddelen i grupp, eftersom jag förestÀller mig att kreativitet Àr nÄgot som kan var behÀftat med en del romantiska konstnÀrliga förestÀllningar som sÀtter den skapande talangfulle individen i centrum. Den tidigare forskningen inom estetiska Àmnen i grundskolan visar dessutom att den pedagogik som dominerat dÀr under lÄng tid Àr det fria skapandet. Med tanke pÄ detta vill jag frÀmst se hur lÀrarens roll uppfattas i ett sÄdant hÀr skapande Àmne pÄ gymnasienivÄ. Ses lÀraren som nÄgon som kan bidra till den kreativa processen? HÀr finns som jag ser det en möjlig krock mellan en fri skapande syn och en mer yrkesmÀssig syn (Molander, 1996) och Vygotskij, som sÀger att vi skapar tillsammans.

Sittandet och vila har betydelse för Àldre rullstolsburna personers möjlighet att vara delaktiga i de dagliga aktiviteterna. Arbetsterapeutens roll Àr bl.a. att frÀmja aktivitetsutförandet för rullstolsanvÀndaren och sittandet Àr en viktig förutsÀttning för detta. Arbetsterapeuten pÄ ett sÀrskilt boende har oftast stora arbetsomrÄden, och har inte möjlighet att vara med de boende dagligen. Det Àr omvÄrdnadspersonalen som stödjer de boende i vardagen.

Precis som samhÀllet utvecklas, mÄste Àven familjekonstellationerna följa samma utveckling.Kvinnor och mÀn kan ha 'före detta partner' och 'expartner', men det finns inget barn som kanvara ett 'före detta barn'. Ett barn Àr ett livslÄngt Ätagande, och dÀrför Àr det viktigt att integlömma bort barnet nÀr förÀldrarna separerar.VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur unga vuxna talar om vÀxelvis boende, samthur informanterna tycker att deras familjer fungerar/fungerade nÀr den unga vuxna boddevÀxelvis. Vi utförde sex kvalitativa intervjuer med ungdomar och unga vuxna, i Äldrarnamellan 16-30 Är. Vi analyserade intervjuerna med ett systemteoretisk synsÀtt, och förklarar hurolika system Àr uppbyggda med subsystem, och mellan dessa system finns grÀnser som Àr avbetydande för hur dessa system kan kommunicera med varandra och med omvÀrlden. NÄgraav vÄra informanter har styvförÀldrar, styvsyskon och/eller halvsyskon.