Statistik har visat att vÀxelvis boende har blivit en alltmer vanlig boendeform för barn efter att förÀldrar har separerat. Det Àr viktigt att klarlÀgga detta omrÄde för bÄde socialarbetare, förÀldrar och andra vuxna individer som kommer i kontakt med barn i vÄrt samhÀlle. Syftet med studien har varit att fÄnga upp barns egna upplevelser av vÀxelvis boende och belysa olika konsekvenser med boendeformen. Studien bygger pÄ tre kvalitativa intervjuer som har analyserats och jÀmförts med tidigare forskning. De teoretiska utgÄngspunkterna som anvÀnts under intervjuerna sÄvÀl som vid analysprocessen, Àr begrepp ur kristeori samt 1-2 §§ och portalparagrafen 2a § ur FörÀldrabalken.

Ett arbete om att bo urbant pÄ Àldre dar..

Livskvalitet Ă€r ett ord som anvĂ€nds i flera olika sammanhang och Ă€n finns ingen övergripande definition av begreppet. Vad livskvalitet Ă€r för Ă€ldre rĂ„der det ocksĂ„ delade meningar och fĂ„ studier har undersökt Ă€ldres upplevelse av sin livskvalitet. I Sveriges bor cirka 16% av de över 80 Ă„r i sĂ€rskilt boende och mĂ„nga Ă„tgĂ€rder görs för att förbĂ€ttra deras livskvalitet. Arbetets syfte var att undersöka och sammanstĂ€lla befintlig kunskap om upplevelsen av livskvalitet hos Ă€ldre i Nordiska sĂ€rskilda boende och metoden som anvĂ€ndes var en systematisk litteratur-studie av kvalitativa artiklar. Åtta artiklar inkluderades och resultatet tolkades att kunna beskrivas utifrĂ„n fem kategorier: Trygghet kontra otrygghet, oberoende kontra beroende, respekt kontra brist pĂ„ respekt, inre miljö kontra yttre miljö och gemenskap kontra ensamhet.

Syftet med denna uppsats Àr att studera dilemmat mellan Ä ena sidan yngre demenssjuka personers sjÀlvbestÀmmande och Ä andra sidan omsorgspersonalens professionella makt. VÄra frÄgestÀllningar i uppsatsen utgörs av: den professionella makten, omsorgstagaren sjÀlvbestÀmmande samt omsorgstagaren sjÀlvbestÀmmande i relation till omsorgspersonalens makt. Den struktur som utgör analysen bygger pÄ teman, dessa Àr: yrkesrollen, sjÀlvbestÀmmande samt hantering av svÄra situationer. Det empiriska materialet i uppsatsen utgörs av en kvalitativ metod bestÄende av en gruppintervju med en personalgrupp pÄ ett boende för yngre demenssjuka personer samt av litteraturstudier, detta för att illustrera teori med empiriska exempel i vÄr analys. I analysen av det empiriska materialet anvÀnds en heremenuetisk tolkningsansats.

Personer med dubbla diagnoser har beskrivits som dubbelt utsatta dels beroende pÄ kombinationen av sin sjukdom/funktionshinder och sin beroendeproblemtik, dels för att de befinner sig mellan tvÄ huvudmÀn, socialtjÀnst och landsting. Inom Tyresö kommun drivs HÀstskon boendeenhet, ett varaktigt boende för bostadslösa vuxna personer med dubbla diagnoser. Uppsatsen undersöker HÀstskons boendeenhet ur de boendes perspektiv gÀllande brukarinflytande men Àven ur HÀstskons samverkanspartners perspektiv gÀllande samverkan för mÄlgruppen personer med dubbla diagnoser. Undersökningen har genomförts med bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder. Den kvantitativa delen utgörs av en enkÀtundersökning med de boende pÄ HÀstskon, den kvalitativa delen innefattar intervjuer med tre av de boende pÄ HÀstskon och med HÀstskons samverkanspartners.

VÄr studie undersökte kreativitetens pÄverkan pÄ hÀlsan ur en skapande och utvecklande arbetsmiljö. Framför allt om kreativiteten har nÄgon betydelse för en mer hÀlsosam arbetsmiljö? VÄr studie behandlar Àmnena kreativitet, sociokulturellt perspektiv, lÀrande, ledarens roll och hÀlsan. Med dessa Àmnen ville vi fÄ svar pÄ frÄgorna; PÄ vilket sÀtt beskrivs en verksamhets kreativitet, lÀrande och kunskapsutveckling? Och vad har en skapande verksamhet för betydelse för arbetstagarens hÀlsa och personliga yrkesutveckling? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor anvÀnde vi oss utav kvalitativa intervjuer.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva rekryteringsprocessen och i synnerhet att identifiera avgörande faktorer i processen och dess omgivning som kan kopplas till ett talangfokus.Det vi kommit fram till Àr att rekryteringsprocessen pÄverkas av en rad faktorer som tar sin utgÄngspunkt i nÄgra stora samhÀlleliga tendenser. Dessa tendenser krÀver vissa förÀndringar i processen som gör att orden talang, kreativitet och stjÀrna börjat anvÀndas som profilering för företag dÄ syftet Àr att locka till sig kompetent personal frÄn 80-talistgenerationen..

Uppsatsen undersöker faktorer som pÄverkar kreativitet i konstnÀrliga organisationer. Faktorerna har delats in i kategorierna process- och strukturfaktorer. Processfaktorer definieras som faktorer som Àr förÀnderliga över tid, medan strukturfaktorer Àr stabila över tid. Syftet med uppsatsen Àr bland annat att ge en breddad bild av faktorer som har betydelse för kreativiteten i konstnÀrliga organisationer. Uppsatsen utgÄr frÄn en Grounded Theory-metod och baseras pÄ kvalitativa intervjuer med personer som arbetar med film, respektive nycirkus.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka boendes attityder till omrÄdespolisen i HjÀllbo och Hammarkullen. UtvÀrderingar av boendes attityder till omrÄdespolis tycks inte alls vara beforskat i Sverige. Dock finns det internationella studier som belyser forskningsfÀltet. Men de studier som finns utgÄr frÀmst frÄn ett kvantitativt angreppssÀtt, dvs. siffror och statistik.

Vilka privatekonomiska och sociala konsekvenser uppkommer för de boende i fastigheter som har ombildats frÄn hyresrÀtt till bostadsrÀtt? VÄrt syfte Àr att identifiera och förklara vilka olika konsekvenser som uppstÄr för de boende som berörs av en ombildning. För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört ett antal intervjuer i tvÄ bostadsrÀttsföreningar i Göteborg. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod för att fÄ nÀrhet till de intervjuade och mer ingÄende information. För att fÄ sÄ uttömmande information som möjligt förde vi en diskussion med de boende kring vÄra stödfrÄgor som finns samlade i vÄr intervjuguide.

Bakgrund: Alla personer oavsett Älder har mÀnskliga behov som behöver tillgodoses för att personen ska kunna kÀnna vÀlbefinnande. Ibland tvingas en individ att flytta till ett sÀrskilt boende pÄ grund av sÀrskilda behov. För en del personer kan det vara svÄrt att vÀnja sig att bo pÄ ett sÀrskilt boende, som kan leda till ensamhet och depression. VÄrden som ges till de Àldre ska se till de fysiska, psykiska och sociala behoven. Det Àr dÀrför relevant att fördjupa sig i vad som skulle kunna underlÀtta denna förÀndring, vilket skulle kunna vara en hund.   Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om och i sÄ fall hur hundar pÄverkar Àldre personer som bor pÄ sÀrskilt boende.

Gemensamma bostadsgÄrdar kan fungera som en plats dÀr de boende kan mötas och knyta sociala band, vilket kan bidra till en tryggare bostadsmiljö. MÀnniskor anvÀnder sin bostadsgÄrd pÄ olika sÀtt och i olika stor utstrÀckning och har dÀrmed skiftande krav och förvÀntningar pÄ gÄrden. För mÄnga mÀnniskor fyller gÄrden frÀmst ett syfte som utsikt frÄn fönstret eller som en plats de passerar, medan andra anvÀnder gÄrden mer aktivt. Men gÄrden har möjlighet att bli en vÀrdefull del av mÀnniskors boende. Denna uppsats, som utgörs av litteraturstudier, har som syfte att identifiera de egenskaper och funktioner som gör att en bostadsgÄrd uppskattas av de boende.

FÄ studier har studerat personalens roll i att frÀmja fysisk aktivitet hos personer med utvecklingsstörning. Denna kunskapsbrist utgjorde syftet för denna studie. Syftet med studien var att undersöka hur personalen upplevde den fysiska aktiviteten hos vuxna personer med lindrig- och medelsvÄr utvecklingsstörning, som bodde i gruppbostad. SÀrskilt fokus fanns pÄ vilka hinder och möjligheter som personalen upplevde sig ha för att frÀmja fysisk aktivitet hos de boende. Studiens metod byggde pÄ sex semi-strukturerade intervjuer med personal pÄ gruppbostÀder för vuxna personer med lindrig- och medelsvÄr utvecklingsstörning.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av terapeutiskt förhÄllningssÀtt i arbetet med Àldre pÄ sÀrskilt boende. Nio arbetsterapeuter som arbetade inom sÀrskilt boende intervjuades angÄende sitt terapeutiska förhÄllningssÀtt till de Àldre. Data analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats. Analysen av materialet resulterade i fyra kategorier. Resultatet visade att arbetsterapeuterna lutade sig mot den professionella rollen för att hitta ett terapeutiskt förhÄllningssÀtt som motsvarade vad varje enskild Àldre behöver.

Ädelreformen som genomfördes i början av nittiotalet hade till syfte att tillförsĂ€kra Ă€ldre mĂ€nniskor livskvalitet. Undersökningar hade visat pĂ„ att sjukhemmen inte sĂ„g till individen och att Ă€ldre saknade möjligheter till privatliv. Alla mĂ€nniskor har enligt SocialtjĂ€nstlagen rĂ€tt till sjĂ€lvbestĂ€mmande och integritet, men att vara Ă€ldre och bosatt i ett sĂ€rskilt boende kan medföra inskrĂ€nkningar i rĂ€tten till integritet. Med stöd av kvalitativ ansats undersöktes hur Ă€ldres integritet respekteras och bevaras nĂ€r de bor i ett sĂ€rskilt boende. Först genomfördes observationer pĂ„ verksamheten.