Vid varje nytt projekt stÄr landskapsarkitekten inför en oÀndlig mÀngd ny information som direkt eller indirekt har potential att pÄverka projektets resultat. Hur navigerar och prioriterar landskapsarkitekten bland detta hav av information? I den hÀr uppsatsen undersöks olika landskapsarkitekters och teoretikers tankar och Äsikter kring hur de prioriterar i designprocessen. MÄlet Àr att skapa ett underlag som möjliggör för vidare studier och diskussion. Detta syftar till att skapa en större förstÄelse och insikt kring landskapsarkitektens yrkesroll och konstnÀrliga friheter.

Studiens syfte var att undersöka byrÄanstÀllda art directors och originalares olika perspektiv pÄ och förhÄllningssÀtt till sin yrkesroll med sÀrskilt fokus pÄ kreativitet och kundrelationer.Nio semi-strukturerade djupintervjuer genomfördes med sex art directors och fyra originalare. Respondenterna valdes ut genom ett kombinerat strategiskt bekvÀmlighetsurval frÄn nio reklambyrÄer.Professionalism inom yrkesrollen visade sig vara nÄgot som respondenterna inte reflekterat över men det framkom att det frÀmst handlar om hur art directors och originalare förhÄller sig till kunden. Dessutom framkom det att respondenterna sÄg variation i arbetet som en positiv aspekt av yrket medan de sÄg prestationsÄngest och utomstÄendes oförstÄelse av yrket som negativa.Det framkom Àven att art directors och originalare i första hand ser pÄ kreativitet som problemlösning, dock sÄg de olika pÄ problemlösning i sina respektive roller. De anvÀnde sig av samma metoder för att finna inspirationsamt hanterade Ängest pÄ liknande sÀtt.Studien visade Àven att kunden och kundrelationen spelade en stor roll för yrket och Àmnet berördes Äterkommande i respondenternas svar under intervjuernas gÄng. De anvÀnde sig av samma metoder för att finna inspiration.

Arbetet har syftat till att studera JÀrvalyftet i norra Stockholm och hur dialogen med de boende i omrÄdet genomförts gÀllande frÀmst den fysiska planeringen. Med avseende pÄ den fysiska planeringen avses hÀr hur Svenska BostÀders och Stockholms Stads planer pÄ ombyggnationer/ renoveringar av befintliga bostÀder och dialogprocessen har skett med de boende. Arbetet har undersökt om det uppkommit protester pÄ grund av bristande förankring av dessa planerna hos de boende och hur dessa har behandlats. Vidare sÄ har utvalda demokrati- och planeringsteorier studerats för att se om dessa kan appliceras i processen för att kunna utlÀsa om de de praktiska delarna kan knytas an till dessa. Intervjuer har gjorts med nyckelpersoner för att se om processen Àndrats och med vilka verktyg man nÄt ut med till medborgarna.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur verksamma förskollÀrare arbetar med att utforma förskolans fysiska inomhusmiljö för att frÀmja kreativitet och lÀrande. Med inriktning mot skapande verksamhet. Studien Àmnade att utifrÄn ett ramfaktorteoretisikt perspektiv undersöka huruvida verksamma pedagoger upplevde att lokaler inverkade pÄ deras möjligheter att utforma den fysiska inomhusmiljön. Undersökningen nÀrmar sig Àven lÀrande i förhÄllande till miljön ur ett sociokulturellt perspektiv samt hur pass delaktiga barnen Àr i utformningen av den fysiska inomhusmiljön. Studiens empiriska data samlades in under fyra samtalsintervjuer för att fÄ en bild av hur de intervjuade förskollÀrarna arbetar kring dessa frÄgor.

Gemensamma bostadsgÄrdar kan fungera som en plats dÀr de boende kan mötas och knyta sociala band, vilket kan bidra till en tryggare bostadsmiljö. MÀnniskor anvÀnder sin bostadsgÄrd pÄ olika sÀtt och i olika stor utstrÀckning och har dÀrmed skiftande krav och förvÀntningar pÄ gÄrden. För mÄnga mÀnniskor fyller gÄrden frÀmst ett syfte som utsikt frÄn fönstret eller som en plats de passerar, medan andra anvÀnder gÄrden mer aktivt. Men gÄrden har möjlighet att bli en vÀrdefull del av mÀnniskors boende. Denna uppsats, som utgörs av litteraturstudier, har som syfte att identifiera de egenskaper och funktioner som gör att en bostadsgÄrd uppskattas av de boende.

Temat för arbetet Àr musikskapande och har som syfte att undersöka min individuella kreativitet och dess kÀnnetecken. Men syftet bestÄr ocksÄ i att avgöra anvÀndbarheten av detta. Det rör sig om en psykologisk sjÀlvstudie med ett fenomenologiskt angreppssÀtt. I mitt fall har detta inneburit att jag, efter att ha arrangerat en i mitt tycke kreativ upplevelse, beskrev denna hÀndelse för att sedan analysera texten pÄ fenomenologiskt vis. P.g.a.

Antologin syftar till att belysa olika boendeförhÄllanden i vÀlfÀrdsstaten Sverige. UtifrÄn aspekter som, Miljonprogramsförorter, unga vuxnas och hemlösas boendesituation har vi belyst de olika boendeförhÄllandena. Vi vill lyfta fram boende som ett livsvillkor och dess betydelse för en individs identitetsskapande. För att fÄ en förstÄelse för detta har vi utgÄtt ifrÄn en kvalitativ forskningsmetod, dÄ vi anvÀnt oss av fÀltobservationer och forskningsintervjuer. Det insamlade datamaterialet har vi analyserat utifrÄn Grundad teori som Àr en induktiv analysmetod dÀr forskaren utgÄr förutsÀttningslöst och inte har en pÄ förhand given teori.

Uppsatsen syfte Àr att identifiera och beskriva diskurser som omgÀrdar vÀxelvis boende genom att analysera förÀldrars tal om/konstruktioner av förÀldraskap. FörÀldrar vars barn bor vÀxelvis hos de bÄda förÀldrarna. Studien har följande frÄgestÀllningar:? Hur talar förÀldrar med erfarenhet av vÀxelvis boende om detta?? Hur konstruerar de i sina utsagor förÀldraskap ?sitt eget och andras?? Hur könas detta tal?? Vilka diskurser kan urskiljas i förÀldrarnas tal om förÀldraskap och vÀxelvis boende? ? Hur kan dessa förstÄs?? Hur samspelar de olika diskurserna med varandra?Studien baseras pÄ kvalitativ metod och utgörs av semistrukturerade intervjuer med nio förÀldrar med vÀxelvis boende. De teoretiska perspektiven Àr postmodernism, socialkonstruktivism, konstruktioner av förÀldraskap, konstruktioner av kön och kritisk diskursanalys.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om det finns ett samband mellan vÀxelvis boende och socioekonomisk bakgrund. Uppsatsens frÄgestÀllning Àr hur förÀldrarnas socioekonomiska bakgrund pÄverkar sannolikheten att barnen har ett vÀxelvis boende, konstanthÄllet för relevanta kontrollvariabler. Detta kopplas till den andra demografiska transitionen samt till de socioekonomiska följderna för barn. Datamaterialet som anvÀnts i uppsatsen samlades in Ären 2001-2003 och kommer frÄn Statistiska centralbyrÄns Barn-ULF. UtifrÄn det har bivariata och multivariata analyser skapats genom logistisk regression.I resultatet framgÄr att det finns ett samband mellan vÀxelvis boende och socioekonomisk grupp.

Sverige har i likhet med andra lÀnder en ökad andel Àldre, vilket leder till att mÄnga mÀnniskor kommer att bli beroende av vÄrd. NÀr mÀnniskan Äldras sker fysiska och psykiska nedsÀttningar som gör att mÀnniskan blir mer skör. Upplevelsen av hÀlsa Àr stÀndigt förÀnderlig och kan upplevas pÄ flera nivÄer. Att flytta till sÀrskilt boende Àr en förÀndring som kan pÄverka upplevelsen av hÀlsa. Man tvingas anpassa sig till andra boende, personal och rutiner.

Denna studie Àr grundad i intervjuer som Àgde rum pÄ en reklambyrÄ. Studiens syfte Àr att utforska innebörden av 'kreativitet' i reklamvÀrlden. I intervjuerna betonade informanterna i synnerhet vikten av att reklam kommunicerar genom kÀnslor och emotioner. I denna uppsats ges en nÀrmare inblick i vad informanterna anser att kÀnslor och emotioner har för innebörd för reklamskapande.Detta görs genom att tillÀmpa fenomenologisk teori. Den fenomenologiska analysen förser oss med en djupare och mer vidstrÀckt förstÄelse för den intuitiva kunskap informanterna förmedlar.

Under denna studie sÄ hade författarna ett uppdrag frÄn en uppdragsgivare som var att skapa en ny agil projektmetod Ät denna, för att frÀmja deras arbete med ett projekt som de genomför Ärligen, som heter Jobb Shop. Projektet hade under det senaste genomförandet inte genomförts med hjÀlp av nÄgon sÀrskild projektmetod. Författarna till denna studie skapade under arbetets gÄng en specifik agil metod Ät uppdragsgivaren som de kan anvÀnda under kommande Är vid genomförandet av Jobb Shop. Vid sidan av detta sÄ gjorde författarna Àven en metaanalys av den nya metoden dÀr de studerade hur den nya agila arbetsmetoden, rent teoretiskt, kan frÀmja kreativitet och innovation. Resultatet av studien visade att den teoretiska grunden för ovanstÄende frÄga var god, och de drog slutsatsen att agila metoder, teoretiskt sett, mycket vÀl kan frÀmja kreativitet och innovation..

Varje dag kommer det nya rön om hur vÄra levnadsvanor pÄverkar vÄr planet. I allt vi gör frÄn bilkörning, konsumtionsvanor och inte minst i vÄrt boende. Som en reaktion pÄ dagens "slit och slÀng"-samhÀlle har ekobyrörelsen vÀxt fram ur 60- och 70-talens gröna vÄg. Att leva i harmoni med naturen i ett kollektiv, dÀr samtliga av de boende i byn hjÀlper till med byns förvaltning. Tuggelite, Sveriges första ekoby, invigdes 1984 i Karlstad.

VĂ„rt övergripande syfte med detta arbete Ă€r att ta reda pĂ„ vilket sĂ€tt drama, enligt ett antal pedagoger, kan ha en positiv inverkan pĂ„ tryggheten hos elever. Genom vĂ„ra teoretiska studier har vi fĂ„tt resultatet att pedagogiskt drama kan ha en positiv inverkan pĂ„ tryggheten. I vĂ„ra empiriska studier har vi anvĂ€nt oss av kvalitativa metoder för att ta reda pĂ„ vĂ„rt syfte. Vi anvĂ€nde oss av intervjuer med fyra olika pedagoger, samt av observationer pĂ„ fyra barngrupper vid tre tillfĂ€llen, dĂ€r man medvetet anvĂ€nder sig av drama i undervisningen. Även vĂ„ra empiriska studier visade att drama kan ha en positiv inverkan pĂ„ tryggheten.

Syftet med föreliggande studie var att jÀmföra stressupplevelsen hos unga kvinnor som har bott i vÀxelvis boende med unga kvinnor som har bott i kÀrnfamilj. TvÄ fokusgruppsintervjuer genomfördes dÀr sammanlagt tio kvinnor medverkade i Äldern 16-20 Är. Med hjÀlp av en intervjuguide, som innehöll frÄgestÀllningar vilka behandlade begreppet stress, upplevelsen av kvinnornas vardag och boendeform samt kvinnornas kontakt med förÀldrar, syskon, slÀkt och vÀnner, besvarades frÄgestÀllningarna. UtgÄngspunkten för analysen har förutom tidigare forskning varit Aaron Antonovskys teori KASAM vilket ansÄgs relevant dÄ kÀnslan av sammanhang grundlÀggs i barndomen och fokuserar pÄ god hÀlsa. Resultatet visade bland annat att de unga kvinnorna vilka hade bott i kÀrnfamilj endast gav uttryck för en skolrelaterad stress medan kvinnorna med erfarenhet frÄn ett vÀxelvis boende uppgav att deras stress var kopplad till bÄde boendeform, fritid och förÀldrarelationen.