AbstraktTitel: Att styra i kreativa företag - för att stimulera kreativitet och nå lönsamhetFörfattare: Josefin Ahrenius och Annika SelerudHandledare: Petter BoyeExaminator: Thomas KarlssonKurs: 2FE71E - Företagsekonomi III - Ekonomistyrning, examensarbete 15 hpFrågeställning: Hur kan ett kreativt företag styras mot lönsamhet och samtidigt bibehålla kreativitet hos medarbetarna?Syfte: Syftet är att beskriva hur kreativa företag kan utveckla en mer effektiv styrning och samtidigt behålla medarbetarnas kreativitet. Syftet är även att förstå varför företagsstyrningen kan behöva anpassas till de specifika förutsättningar som gäller för kreativa företag. Vi har också som syfte att ta fram och identifiera särskilt viktiga saker att tänka på vid styrning av företag som LEON och andra företag i en liknande situation.Metod: Denna studie utgår från ett abduktivt angreppssätt. En kvalitativ undersökningsmetod har används för att få en djupare förståelse kring problemet som studerats.

3d-skärmar är en spännande teknik som har fått en ny vind på senaste tiden med artiklar som 3DeeShell till iPhone och Wazabees 3d-lösningar till PC.När dessa 3d-skärmar används till att visa spel i 3d så stöter spelutvecklare på problem när de ska utveckla visuella effekter såsom anti-aliasing och billboarding, då dessa tekniker kanske inte är anpassade till 3d-skärmens funktionalitet.Undersökningen i detta arbete söker att finna några svar på hur dessa tekniker fungerar tillsammans med dessa 3d-skärmar och det kommer att redogöras för några åtgärder för att förbättra kvalitéen på dessa visuella tekniker..

Vi ämnar, med denna uppsats, att utforska det kreativa området efter ett fenomen vi valt att kalla för Det kreativa samarbetet. Uppsatsen undersöker om huruvida en arsenal av kreatörer inom olika kompetensområden kan vägas mot den ensamma kreatörens arbetssätt. Sammanfattningsvis vill vi undersöka kombinationen av de två begreppen kreativitet och samarbete och dessas inverkan på en arbetsprocess inom kreativt skapande..

Syftet med undersökningen var att beskriva hur väl vi lyckats motivera eleverna till eget skrivande genom varierade och kreativa skrivövningar. Denna undersökning har bedrivits vid två olika skolor med elever i årskurserna 3?4 och vi kallar dessa för A och B. Klass A bestod av 20 elever och klass B av 24 elever. Vi har använt oss av både kvantitativa och kvalitativa metoder, i form av enkäter och intervjuer.

De problem som följer den traditionella systemutvecklingen är att det är många informationssystem som inte blir implementerade eller använda på grund av att användarna inte accepterat det nya informationssystemet, likaså är ofta projekten överbudgeterade och tidsöverskridande. En av orsakerna till detta är att användarna inte deltar aktivt under utvecklingsprocessen, vilket gör att systemutvecklarna inte får all den information de behöver för att utveckla ett informationssystem som motsvarar förväntningarna.I detta examensarbete undersöks om tillvägagångssättet participatory design (PD), som innebär att användaren aktivt deltar i hela utvecklingsprocessen, går att integrera med den traditionella systemutvecklingsansatsen, där utvecklingen sker med användarna som stöd till systemutvecklarna.Integrationen har gjorts genom att dels byta ut tekniker i systemutvecklingsmetoden SSADM och dels genom att kombinera SSADMs tekniker med PD-tekniker. Detta resultat har används tillsammans med intervjuer för att avgöra om PD-tekniker kan användas i alla traditionella systemutvecklingsmetoder. Resultatet av integrationen visar att det är möjligt att integrera PD-tekniker med den traditionella systemutvecklingsansatsen..

Uppsatsen är en fallstudie. Den består av samtal med tre representanter från olika stora arkitektföretag med anställda landskapsarkitekter. Det här arbetet har präglats av funderingar om hur man gör för att strukturera kreativt arbete. Frågan som detta arbete sökte besvara var, hur gör yrkesverksamma landskapsarkitekter för att finna ordning och metodik i sitt kreativa arbete?.

 Implementering och analysering av existerande tekniker inom generering av höjdkartor (eng. Heightmap). Försök till att komplettera brister i dessa med en egen teknik. Samt jämföra dessa tekniker med verklig data från områden i USA. .

Vi ämnar, med denna uppsats, att utforska det kreativa området efter ett fenomen vi valt att kalla för Det kreativa samarbetet. Uppsatsen undersöker om huruvida en arsenal av kreatörer inom olika kompetensområden kan vägas mot den ensamma kreatörens arbetssätt. Sammanfattningsvis vill vi undersöka kombinationen av de två begreppen kreativitet och samarbete och dessas inverkan på en arbetsprocess inom kreativt skapande..

I detta utvecklingsarbete ligger fokus på den fysiska miljön, dess betydelse och förändringen av den. Syftet med detta utvecklingsarbete är att skapa ett rum som utmanar barnens kreativa förmågor och utvecklar ett multimodalt arbetssätt. Med arbetet vill vi även fördjupa förståelsen för miljön och skapa en förändring. Vi har genomfört arbetet i en förskoleklass, där önskemålet om en förändring från ett outnyttjat rum till en kreativ ateljé och ett stimulerande dansrum fanns. Metoder som använts är: intervjuer i form av feedback, observationer och den fysiska miljöförändringen.

I takt med upplevelsesamha?llets utveckling sta?ller den kreativa klassen ho?gre krav pa? arbets- upplevelsen. I dagens samha?lle sta?lls a?ven ho?gre krav pa? kreativa lo?sningar i arbetet fo?r att som fo?retag vara konkurrenskraftiga och ligga i framkant. Ma?nga kreativa processer sker i grupp under mo?ten och fo?r att kunna skapa ett kreativt klimat sta?lls ho?ga krav pa? ledaren och att mo?tet a?r va?l fo?rberett och genomta?nkt.

Målsättningen med projektet var att det skulle utmynna i någon form av produkt som skulle fylla en funktion samtidigt som fokus skulle ligga på att skapa ett designvärde. Vi såg det som en utmaning att skapa ett koncept som attraherar kreativa och designintresserade människor. Resultatet blev inspirationskonceptet En ingivelse från Gud som riktar sig tillen designintresserad och kreativ målgrupp. Konceptet innehåller en väggkalender, ett skissblock, CD-skiva med bakgrundsbilder och tillhörande förpackning. Målet är att produkten ska uppmuntra och inspirera målgruppen till kreativitet.

Syftet med den här studien är att försöka klarlägga hur elever ur en niondeklass förhåller sig till begreppet kreativitet. Skolan eleverna studerar på har en profil mot kultur/media och går ut med att vara ?den kreativa skolan?. Arbetet på skolan är till stor del ämnesövergripande och projektbaserat. Som metod använder jag mig av kvalitativa intervjuer och filmobservation.

Uppsatsens syfte är att presentera ett synsätt över hur ledaren kan främja kreativa processer på reklambyråer. För att skapa detta synsätt behöver förståelsen om kreativa processer i en reklambyrå ökas. Studien utgår från att kreativa processer föranleder kreativ reklam. Vi vill understryka att vi både har ett teoretiskt och ett praktiskt syfte.Metoden är en kvalitativ mikroetnografisk studie. Uppsatsens empiriska insamling består av cirka 100 timmar observationer på en reklambyrå följt av fem kvalitativa djupintervjuer på samma byrå.

Ordbehandlaren är idag det verktyg som är vanligast vid författande av uppsatser och rapporter. Anledningen till ordbehandlarnas popularitet är att de ger stor kreativ frihet till anv ändarna. I takt med att ordbehandlarna har blivit allt mer avancerade, har också fler och fler funktioner f ör typsättning och utforming av dokumentens utseende utvecklats.Detta kan vara h ämmande för den kreativa skrivprocessen. Detta examensarbete visar hur man kan l åta själva skrivprocessen vara separerad från typs ättningen och utseendehantering. Genom att med hjälp av olika tekniker utveckla en webbaserad applikation visar denna uppsats hur separationen kan fungera i praktiken.Resultatet av examensarbetet är en prototyp av en webbaserad applikation som är tänkt att underl ätta författandet av uppsatser..

Art directing i en digital kommunikationsbyrå och att arbeta heltid eller deltid som konstnär är två yrken som har en sak gemensamt. I egenskap av professionella roller har de en nyckeluppgift de måste uppfylla ? att vara kreativa. I denna uppsats fokuserar vi på den kreativa processen vid generering av idéer i områden av digital media och konst för att se om det finns tydliga skillnader eller likheter i hur kreativt arbete för sig inom båda områden. För att jämföra den kreativa processen mellan de två parterna har vi gjort flertalet intervjuer och observationer med yrkesverksamma konstnärer och art directors.