Syftet med arbetet är att skapa en bättre förståelse för vad kreativitet och kreativa produkter är. I arbetet utvärderas även en metod för bedömning av kreativiteten i en produkt. Den metod som utvärderas är Creative Product Semantic Scale (CPSS). Det finns många olika definitioner på kreativitet och några tas upp i det här arbetet. För att kreativitet skall uppstå är även omgivningen och kontexten viktig.

Forskning om teamarbete har bedrivits sedan mitten av förra seklet och detta arbetssätt har blivit relativt vanligt på de flesta arbetsplatser idag. Tidigare studier har påvisat att heterogena team har bättre förutsättningar än homogena team att lyckas producera kreativa idéer och lösningar. Detta är av stor vikt eftersom kreativitet bidrar starkt till innovationsförmågan som företag behöver för att utvecklas och överleva i dagens konkurrensutsatta klimat. Dock finns det få studier som beskriver vad som pågår inom team när de är kreativa. Därför ämnar vi beskriva hur arbetsprocessen ser ut i ett heterogent team som arbetar i en miljö som kräver att medlemmarna inte är rädda för att testa nya idéer.

Det finns ett behov av personer som klarar av att generera en mängd fräscha, slitstarka och kreativa idéer under press. Denna undersökning omfattar hur mångsidiga Art directors kan arbeta för att framställa och producera material som håller hög standard. Fyra Art directors har intervjuats och givit sin åsikt i ämnet. Utifrån resultaten av intervjuerna och en mängd kreativa tekniker har vi utfört en grundläggande idéprocess. Resultatet av denna process är en konstutställning där vi har skapat ett koncept med fokus på miljö och framtid.

Organisation X är en del inom en större global koncern, med kontor belägna runt om ivärlden. Syftet med studien var att skapa en kunskap för anställda inom organisation X:supplevelse av organisationsklimatets kreativa aspekter. Vidare studerades hur de anställdasupplevelse förhöll sig till tidigare referensvärden för innovativa respektive stagneradeorganisationer, samt i förhållande till organisationens uttalade strategi för kreativitet ochinnovation. Betydelsen av ett kreativt organisationsklimat ligger till grunden förorganisationers förmåga att lyfta innovativa idéer. Studien visar att medarbetarnas upplevelseav organisationens kreativa organisationsklimat inte uppnår Ekvalls referensvärden för eninnovativ organisation, resultatet ställs vidare i relation till organisation X:s strategi gällandeinnovation.Slutligen ges förslag på områden att uppmärksamma samt förslag till åtgärder..

Vårt examensarbete gick ut på att undersöka om barn kan utveckla sitt kreativa skrivande genom att skriva dikter. Undersökningen genomfördes under vår slutpraktik som vi gjorde i år 4 på en skola i Kiruna. Klassen bestod av 16 pojkar och 6 flickor. Eleverna fick lyssna på, läsa och skriva dikter på varierande sätt. Diktskrivandet följde ett processorienterat arbetssätt.

Studien syftar till att undersöka hur personer som ägnar sig åt kreativt skapande motiverar detta arbete, samt hur de uppfattar att detta skapandehar påverkat dem som individer. För att tillmötesgå detta syfte tillämpades en narrativ intervjumetod, respondenterna bestod av fyra individer som håller på med olika kreativa skapandeformer. Studiens resultat visar på att den största anledningen till att individerna väljer att skapa kreativt i sin vardag helt enkelt bygger på att de mår bra av det, det stärker deras identitet. Utöver detta visar även studien på att de genom sitt kreativa skapande även upplever att de blir en del i ett sammanhang, de känner tillhörighet med likasinnade.Vidaremenar även respondenterna att deras kreativa skapande har lett till att de känner sig mer självständiga och på så vis lättare kan stå emot olikanegativa sociala normer de annarsskulle påverkas av i högre grad.Slutligen kritiserar respondenterna även det rådande samhällsklimatet genom att hävda att det i hög grad fråntar individer deras möjlighet till kreativt skapande, och i och med det även stora delar av människor möjlighet till att skapa en identitet som en självständig och kritiskt tänkande individ..

Det finns ett behov av personer som klarar av att generera en mängd fräscha, slitstarka och kreativa idéer under press. Denna undersökning omfattar hur mångsidiga Art directors kan arbeta för att framställa och producera material som håller hög standard. Fyra Art directors har intervjuats och givit sin åsikt i ämnet. Utifrån resultaten av intervjuerna och en mängd kreativa tekniker har vi utfört en grundläggande idéprocess. Resultatet av denna process är en konstutställning där vi har skapat ett koncept med fokus på miljö och framtid. - There is a need for people who can generate a large amount of fresh, durable and creative idéas under pressure. This investigation concerns how versatile Art directors work to manufacture and produce material of high standards. Four Art directors have been interviewed and given us their opinion on the subject.

Bakgrund: Kreativa aktiviteter har funnits inom arbetsterapin genom yrkets hela historia. Att vara aktiv är ett grundläggande behov hos människan. Aktivitet används både som mål och medel inom arbetsterapi för att främja personers hälsa och välbefinnande. Syfte: Att beskriva betydelsen av deltagande i kreativa aktiviteter, inom arbetsterapi eller på egen hand, för äldre personers hälsa och välbefinnande. Metod: Uppsatsen är genomförd som en systematisk litteraturstudie.

I denna studie undersöks hur saker uppfattas utifrån ett barns perspektiv i syfte att skapa förståelse för hur man kan nyttja deras fantasi till att skapa kreativa bilder. Detta genomfördes med en explorativ studie på två förskolor runt om i Piteå kommun. Undersökningen gick ut på att barnen på förskolorna skulle skapa ett konstverk av saker man i normala fall slänger bort tex. Pappersrullar, mjölkpaket osv. Och därefter fotografera av sitt konstverk och berätta vad det föreställde och hur de kommit på sin idé.

ProblemAtt generera kreativa idéer i grupp kan anses vara en omöjlig uppgift när en arbetsgrupp är homogen där divergent tänkande saknas. Då veckomöten är identiska och innehåller upprepande processer i form av att samma dagordning repeteras, anser författarna att nya metoder är nödvändiga för att nya idéer ska träda fram.SyfteFörfattarna vill undersöka om en stegvis förändring i arbetsgruppens veckomötes rutiner kan öka antal idéer/ förslag som arbetsgruppen genererar fram. Tanken är att ge produktionsledaren ett verktyg som denne kan använda sig av när gruppen ska generera fram lösningar till arbetsrelaterade problem. MetodMetoden i arbetet är en systematisk observation, det vill säga att flera observatörer studerar flera individers beteende med en specifik instruktion. Instruktionen anger vilka händelser som observeras. Instruktionen i detta arbete är studiens syfte som undersöker arbetsgruppens idégenerering.

?Hur upplevelseproduktion kan användas som ett metodologiskt hjälpmedel för att stimulera kreativitet inom det pedagogiska rummets väggar? är en litteraturstudie som gjorts i samband med min examination på institutionen för Musik och Media vid Luleå tekniska universitet. Uppsatsen beskriver upplevelser, upplevelseindustrin och aktuella teorier om upplevelseproduktion som studerats vid utbildningen. Uppsatsens syfte är att ge en bred överblick av förutsättningarna för kreativitet. Jag kommer också studera vilka metodologiska tillvägagångssätt forskningen beskriver som kreativa verktyg.

Syftet med den här uppsatsen är att jag vill dokumentera min kreativa process från första gången jag börja skriva nytt material, till att för första gången framföra det för en publik för att sedan utveckla till en hel (examens) konsert. Huvudfråga: hur fungerar min kreativa process och hur förhåller jag mig till den? Jag har använt mig av att skriva processdagbok under ett och ett halvt år. Jag har kommit fram till att jag i min kreativitet behöver vara strukturerad och ha ett visst mått av disciplin och rutiner och försöka hålla en distans mellan mig och mitt skapande och samtidigt våga vara öppen och driva processen framåt även om jag inte riktigt vet vad slutmålet blir.Min uppfattning om ordet kreativitet har också under arbetet med denna uppsats förändrats. Från att vara något abstrakt och mystiskt med en bild av att de som kallades kreativa var speciella människor, genier, som mer eller mindre hade en speciell gåva till en uppfattning om att kreativitet är en egenskap vi alla har som med rätt förutsättningar och sammanhang kan övas och utvecklas..

Med utgångspunkt i aggregerade och individuella inkomstdata diskuteras vilken roll upphovsrätten spelar som incitament för det kreativa utbudet i stort. Resultaten visar att kreatörer får små andelar av sina inkomster från upphovsrätt och obetydliga andelar från direkt från upphovsrätt, med vissa skillnader mellan olika grupper av skapare. Kreatörernas inkomster fördelas ojämnt och de små inkomsterna från upphovsrätten fördelas extremt ojämnt. Mot bakgrund av redan existerande utbudsöverskott samt omfattande substitut för upphovsrätten bedöms upphovsrättens incitament som svaga för utbudet i sin helhet..

För att organisationer ska klara av att möta nutidens stora omställningar samt den ökandeglobala konkurrensen bör de eftersträva en kontinuerlig utveckling och ett systematisktarbete med innovation. Idag talas det om att den kreativa kapaciteten hos individen ochorganisationen utgör grunden för innovation och att organisationer idag är mer beroende avsina kreativa förmågor än sina materiella tillgångar. För att utveckla individens kreativitetkrävs stimulering av expertis, kreativ förmåga och motivation.Syftet med denna studie var att ta reda på hur Volvo CE industriarbetare kanstimuleras för att uppnå en ihållande kreativ idégenerering. Vi har försökt besvara fyraforskningsfrågor för att kunna uppfylla syftet. För att kunna besvara dessa har vi gjortdatainsamlingar genom enkät och gruppintervju.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att redogöra för hur ledare och anställda i en distansorganisation kan uppmuntras, via en god kommunikation till att förmedla sin kreativa förmåga. Genom att beskriva hur arbetet med kommunikation sker mellan de båda partnerna, kan vi presentera en förståelse om hur det skapas nya kreativa idéer även när medarbetarna inte är under kontorets tak. Metod: Den metod vi har utgått ifrån är en kvalitativ studie där data har samlats in genom en personlig intervju samt tre stycken telefonintervjuer. Den personliga intervjun genomfördes med KNS Bilfrakt AB ena delägare. Telefonintervjuerna genomfördes på tre lastbilschaufförer inom samma organisation.