Hur platser marknadsför sig, det vill säga deras platsmarknadsföringsstrategier blir allt mer centrala för dess framtida utveckling, den plats som kan erbjuda bäst förutsättningar samt kommunicerar detta på rätt sätt får en konkurrensfördel. Rätt strategier och kommunikation kommer i allt högre grad kunna attrahera och bibehålla företag samt investeringar, locka nya resenärer, invånare samt utöka platsens exportmarknad. Det är därför av stor vikt att platser finner klara, kreativa lösningar för att bli konkurrenskraftiga och bibehålla denna konkurrensfördel.Att ha en god utveckling är ingenting som är konstant och självklart, utan det krävs aktiva insatser. Det råder ett hårt darwinistisk klimat- där det kommer att finnas både vinnare och förlorare, de platser som behärskar tekniken samt har resurserna att genomföra platsmarknadsföringsinsatser kommer i högre grad att lyckas än de platser som väntar och avvaktar på bättre tider..

Då Internet är det mest växande nutida mediet där konkurrensen och informationsbruset är enormt, krävs idag en lockande lättillgänglighet i företagens webbsidor. Många människor gör numera aktiva val för att undvika direkt reklam samtidigt som skepsisen kring extern företagsinformation ökar. Detta gör att företagen måste hitta kreativa lösningar i det externa kommunikationsarbetet. Syftet är att ur ett hypotetiskt perspektiv ta reda på om bloggen är ett starkt kommunikationsverktyg för företag i arbetet med att stärka och bygga kundrelationer samt varumärke. Undersökningen genomförs via kvalitativa intervjuer med utvalda respondenter från fem företag relaterade till bloggen som verktyg.

How can you do a right measurement of culture as well as with other social sectors and with what can culture contribute when it comes to a town´s development? We found out that in Linköping the regional federation Ostsam recently (2005) started mapping the region's creative centers in order to look into the spreading of the culture in the county, and then use the uniqueness of the culture as an advantage in society- planning contexts. The reason was that both municipal - and State directions detected that the culture has a broader importance when it comes to building up society and infrastructure than earlier considered. This is called Cultural planning and is the foundation- method that Östsam used when working with their new projekt The creative sector. The outcome of the Östsam study resulted in an exciting study basis to work further on with and to examine through own demarcations and directions.This research manages the matter of the creative sector as an extension to the cultural sector.

Bakgrund Skapande aktiviteter som intervention f?r arbetsterapeuter ?r en av de grundl?ggande h?rnstenarna i professionen och har funnits sedan arbetsterapins start. Att arbeta med skapande aktiviteter inom psykiatrin ?r vanligt och kan bidra till att patienter upplever st?rre meningsfullhet i vardagen. Personer med diagnostiserad ?tst?rning har ofta ett mindre deltagande i meningsfulla aktiviteter i vardagen p? grund av att st?rre delen av deras vardag fokuseras p? kropp och mat.

Målet med projektet är att skapa ett spel med ett unikt spelkoncept som gynnar det kreativa tänkandet. Projektet startades med dessa förutsättningar. Analyser gjordes för att få ett helhetsintryck av hur spelmarknaden och spel ser ut idag och för att se om projektet var värt att ta vidare. Efter den analytiska fasen påbörjades en kreativ fas där idéer och koncept togs fram. En brainstorm hölls med en testgrupp för att få fram fler idéer och infallsvinklar till spelet.

Bakgrunden till detta kandidatarbete är att förskolan Rida Ranka i Lund, hade en förfrågan om att få hjälp med sin utemiljö. Förskolan arbetar efter pedagogiken Reggio Emilia och personalen ville att gestaltningen av utemiljön skulle knyta an till pedagogiken. Syftet med arbetet har varit att utarbeta idéer för utformning av barns utemiljö. Dessa idéer har utvecklats till sju "rum" eller rumsliga ytor med olika teman inspirerade av Reggio Emilia-pedagogiken. Målet med detta arbete blev således att hitta en gestaltning som både fungerar på denna specifika plats och med den pedagogik som förskolan har.

Syftet med arbetet är att undersöka hur viktigt bygg och konstruktion är i förskolan och hur man kan arbeta med det som en kreativ process. I läroplanen Lpfö -98 står det att barn ska få möjlighet till att vara kreativa på olika sätt, vilket även innebär genom att få konstruera och utnyttja material och tekniker. För att skapa en plats för detta behöver det inte kosta så mycket pengar och man behöver inte så stora utrymmen menar Mylesand (2007), engagerade pedagoger är det viktigaste och att materialet som finns att arbeta med väcker nyfikenhet hos barnen.Metoden har varit att forska i litteratur och praktisk utveckla en bygghörna på en förskolas utegård. Genom att barn får möjlighet att bygga och konstruera ute kan de bygga i större dimensioner och kan använda större material som Tragton(1996) menar är bra för barn som växer, detta kan kopplas till strävansmål som finns i läroplanen som säger att barn ska utveckla sin motoriska och koordinations förmåga..

BAKGRUND: För att utveckla en skapande verkstadsverksamhet där barnet står i centrum, i egenskap av en kompetent individ, måste ledarskap och grupprocesser kritiskt granskas. Genom pedagogisk dokumentation synliggörs problemområden att förändra och utveckla. Reggio Emilia-filosofin bidrar med den pedagogiska grunden och synen på barnets rätt till sin egen kreativa process.SYFTE: Att ta reda på hur en verkstadsverksamhet för barn, där samma barngrupper sällan återkommer, kan utvecklas med hjälp av pedagogisk dokumentation.METOD: Studien baseras på aktionslärande som metod, då uppstart och utveckling av verksamheten är i fokus.RESULTAT: Resultatet visar att miljön i vilken barnen vistas antingen kan skapa förutsättningar eller hinder för dem. Genom ett kritiskt förhållningssätt gentemot miljön och genom att välja att förändra den har vi även möjlighet att förändra barnens agerande i miljön. Genom att använda oss av deltagande observationer i konstverkstaden har vi fått kunskap om vår egen verksamhet och vårt pedagogiska ledarskap..

I samband med att man lämnar sitt aktiva yrkesliv och träder in i pensioneringen, uppstår för de flesta människor en så stor förändring, att man kan likna den vid ett kulturbyte. Denna nya situation kräver mer eller mindre av anpassning. Inte minst kan ens identitet påverkas, då yrkesidentiteten tidigare utgjort en viktig del av den totala identiteten. Denna undersöknings syfte har varit att studera eventuella identitetsförändringar, liksom hur man anpassat sig till den nya situationen som pensionär. Den baseras på ett slumpmässigt urval om 216 66- och 67-åringar i Sverige.

Intresset för den svenska företagsamheten har ökat markant under 1990- talet. Det finns ett betydande samhällsintresse för de mindre företagens kapitalförsörjning då nystartade företag ofta har problem med att få tillgång till finansiella resurser. Kreativa företag kan på olika sätt få tillgång till nödvändiga resurser utan att synligt belasta balansräkningen vilket inom forskningen givits benämningen finansiell bootstrapping. Finansiell bootstrapping innebär att företagare kan få tillgång till nödvändiga resurser genom att använda metoder som minimerar och/eller helt eliminerar behovet av externa finansiella medel. Det finns fem kategorier av bootstrappers, nämligen ägarfinansierade, minimerande, fördröjande, relationsorienterade samt bidragsorienterade bootstrappers.

Syftet med vårt examensarbete var att utforska lärare och elevers erfarenheter av praktisk matematik utifrån exemplet att uppskatta längd. Fallstudien genomfördes på tre skolor i Skellefteå kommun och vi använde oss av kvalitativa forskningsmetoder där fyra lärare deltog i intervjuer och 16 elever deltog i observationer under aktiviteter. Resultatet av studien visade att lärares och elevers erfarenheter av praktisk matematik utifrån exemplet att uppskatta längd är varierande. Lärarnas egen inställning till ämnet matematik tycks ha betydelse för valet av deras undervisningssätt. Samtliga lärare framhöll att praktisk matematik är viktigt.

This study aims to delineate the discourse of the canonical issue of the defectus natalium, the defect of birth, ascribed to medieval Catholic clergy of illegitimate birth, which prevented ordination to the Holy Orders or advancement to higher monastic offices. Using papal dispensations directed to Swedish clerics, monks and nuns during the period 1255-1372, the essay attempts to outline the official attitude of the papal authority towards illegitimate birth among its servants and how such a defect could be compensated by the individual. The study argues that various circumstances and personal qualities could be addressed to support the case of the supplicant. The main themes include an observance of clerical celibacy, scholarly learning, pilgrimage permeated by hardship, intervention of a third party, loyalty to the Church and overall practical circumstances that demanded a dispensation for the benefit of the ecclesiastical institutions. Drawing some inspiration from Michel Foucault?s conception of discourse, the essay argues that a polarizing discourse had by the 13th century been formed within the Catholic Church, which focused on a dichotomy of the legitimate and illegitimate cleric.

I studien undersöks hur bildlärare kan arbeta med frågor som rör sexualitet, relationer, samt sex- och samlevnad i bildundervisning. Undersökningen rör även hur elever kan stödjas i sin identitet genom normkritisk bildundervisning som tar upp frågor kring sexualitet och relationer. Metoden är kvalitativa och tar avstamp ur djupintervjuer med personer som arbetar med bildundervisning och ämnesintegrerad sex- och samlevnadsundervisning. Resultatet visar att sex- och samlevnadsundervisning är mest effektiv när den är ämnesintegrerad. I bildämnet finns det många olika ingångar och verktyg inom arbetsområdet som bl.a.

Detta examensarbete handlar om hur fo?rskolebarn anva?nder leksaker som socialt redskap. Syftet med arbetet var att underso?ka om och hur barn anva?nder LEGO som socialt redskap och uttrycksform och vi sta?llde oss fra?gorna: Pa? vilket sa?tt kan vi se att barn anva?nder LEGO i leken? Kan vi se skillnader i barns anva?ndande av LEGO i olika situationer? Va?r metod fo?r att underso?ka detta var videoobservationer pa? en fo?rskola. Barnen som deltog i studien var mellan tre och fem a?r gamla och sex stycken till antalet.

Syftet med vår undersökning är att få kunskap om hur elever förhåller sig till läxor och vilkafaktorer som bidrar till att de anser sig motiverade att arbeta med läxor. Vi valde enhalvstrukturerad intervju för ändamålet. Till grund för undersökningen har vi tidigareforskning kring läxor samt olika motivationsteorier. Vi använder oss även av olikalärandeteorier samt skolans läroplaner för att se hur dessa berör motivation och läxor. Dehuvudsakliga resultaten av vår undersökning visar att elever ville ha och tycker om läxor.Läxorna ger eleverna en positiv identitet och en status.