Sök:

Sökresultat:

627 Uppsatser om Kreativa möten - Sida 25 av 42

Hur kan ledare pÄverka kreativitet inom ramen av ett kontrollsystem

Under den senaste tiden har ett stort intresse vigts Ät förhÄllandet mellan kreativitet ochkontroll. Forskning inom omrÄdet pÄvisar motstridiga resultat, somliga pÄstÄr att kreativitetkan hÀmmas av kontroll, medan andra hÀvdar att kontroll kan frÀmja kreativitet. FrÄn ettstyrningsperspektiv Àr det viktigt att förstÄ vad ledare kan göra för att pÄverka kreativiteten,men ledarens roll i denna kontext Àr relativt outforskad. Syftet med uppsatsen Àr att utforskahur ledare kan pÄverka anstÀlldas kreativitet inom ramen av ett kontrollsystem. En kvalitativundersökning utfördes pÄ ett företag dÀr de anstÀllda förvÀntades vara kreativa ochframbringa nya tekniska lösningar pÄ problem som kunder efterfrÄgade.

I huvudet pÄ en kompositör : Den kreativa processen i handling och tanke

Thesis in Musicology and Artistic Practice by Anders Soldh. Part of the work for the master?s degree. Studies from School of Music, Theatre and Art, University of O?rebro, 2007.

Rebeller eller offer? : Sociala konstruktioner av graffitimÄlares identiteter

9. SammanfattningIdag finns det mÀnniskor som tycker att graffiti Àr en konstform som ungdomar anvÀnder föratt fÄ utlopp för sin kreativa förmÄga, och andra mÀnniskor som menar att graffiti bara handlarom vandalism. Graffitin kostar samhÀllet stora summor pengar genom sanering av detolagliga klottrandet. Det sker arbete frÄn flera olika hÄll med att finna effektiva ÄtgÀrder föratt fÄ bort eller minska klottret. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att försöka se hur graffitimÄlarnasjÀlva konstruerar sin verklighet, hur de skapar mening med sitt mÄlande och hur de sjÀlvastÀller sig till det olagliga och lagliga mÄlandet.

Kreativitet som fenomen och begrepp i bildÀmnet : en kvalitativ studie

Syftet med studien Àr att genom tidigare forskning och verksamma pedagoger i Àmnet bild inom grundskolans senare Ärs utsagor ta reda pÄ och ÄskÄdliggöra fenomenet kreativitet, kreativiteten hos elever samt hur denna kreativitet kan stimuleras och utvecklas. De frÄgestÀllningar som studien behandlar Àr vad som kÀnnetecknar den kreativa eleven i bildÀmnet i grundskolans senare Är? Hur verksamma pedagoger i Àmnet bild inom grundskolans senare Är uppfattar fenomenet kreativitet och om finns det skillnader i dessa uppfattningar? Samt hur man som pedagog kan stimulera och frÀmja elevens kreativitet i Àmnet bild i grundskolans senare Är? Undersökningen bestÄr av ett resultat som visar pÄ kreativitet som nÄgonting komplext som bÄde existerar inom oss och i den yttre vÀrlden, att kreativiteten innefattar en mÀngd egenskaper och i allra högsta grad Àr personlig. Resultatet visar Àven pÄ kreativiteten som ett fenomen som bÄde kan te sig kraftfullt och kÀnsligt och att ett arbete med kreativitet ska tas pÄ allra största allvar. I frÄga om kreativitet och skola sÄ visar studien pÄ processen och meningsfullheten som viktiga faktorer i arbete med stimulans och utveckling av kreativitet.

Medicinering av AD/HD - en lösning eller risk för ökade sociala problem? : Vad sÀger forskningen och vad kan utlÀsas ur informella diskussioner pÄ internetforum?

AD/HD har blivit ett kontroversiellt och omdiskuterat Àmne av flera anledningar, som behandling med centralstimulerande medel och att symtom Àr diffusa och svÄretiketterade. Svensk forskning kring missbruk och diversion av medicinerna saknas i princip helt och de diagnosinstrument som anvÀnds Àr otillrÀckligt utvÀrderade. Syftet med uppsatsen Àr att ge en god bild av det internationella forskningslÀget inom omrÄdet samt att visa vilken bild samtal pÄ internetforum ger av olika problem och dilemman rörande diagnosen AD/HD och medicinering, frÀmst ur missbrukssynpunkt. En forumtrÄd pÄ Flashback om AD/HD-mediciner har studerats och bearbetats med hjÀlp av innehÄllsanalys. Man kan konstatera att forskningsresultat varierar relativt stort mellan studier och att forskare har olika tolkningsramar.

Har kursplanerna förÀndrats? : En analys av hur kursplanerna inom ramen förreligionsundervisningen (grundskolanssenare Är)har förÀndrats, sett utifrÄn liberalism och konservatism

Det finns en hel del litteratur som lÀr ut jazzimprovisation, men fÄ som visar vilka musikaliska strukturer som kan anvÀndas för att fÄ det att lÄta ?jazzigt?. I den hÀr kvalitativa studien utforskas dÀrför likheterna mellan fem olika utvalda jazzimprovisationer i piano. I fokus stÄr improvisationernas musikaliska ?sprÄk? ifrÄga om musikaliska byggstenar eller strukturer.

Bland fÀrger och ÄteranvÀndingsmaterial finns kreativa barn

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur en Reggio Emilia - inspirerad förskola arbetar med bild- och formskapande verksamhet. Vad miljöerna har för betydelse, pedagogens roll samt vilka material barn föredrar att arbeta med. Dessa Àr de olika delar jag bearbetar i arbetet. Som metod anvÀnde jag bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder som enkÀt och intervjuer. Jag uteförde intervjuer med barn och skickade ut enkÀter till pedagoger för att fÄ deras lika/olika syn pÄ verksamheten.

Scenskifte - Koncept för Ystads Teater

Scenskifte Àr ett utvecklingsprojekt pÄ uppdrag av Ystads Teater AB. Projektet har under vÄren 2005, i nÀra samverkan med teaterns styrelse och ledning, tagit fram koncept för Ystads Teaters verksamhet. Teatern har med hjÀlp av metoden Effektkarta förtydligat vad de vill skapa, varför verksamheten finns, för vem och hur resultatet ska Ästadkommas. De viktigaste mÄlgrupperna för Ystads Teater blev: Barn- och ungdomar, Dagens trogna publik, Arrangörer, SÀllanbesökare och NÀringslivet. Ystads Teater vill vara en magnifik helhetsupplevelse, öppen mötesplats, nav och symbol för scenkonst i sydöstra SkÄne.

Teori i musikklassrummet : En studie om musiklÀrares arbetssÀtt vid teoretiska moment

I denna studie presenteras tre lÀrare och deras arbetssÀtt nÀr de arbetar med de teoretiska delarna i musikundervisningen. Studien skildrar hur musiklÀrare kan undervisa teoretiskt i ett klassrum dÀr eleverna Àr vana vid att arbeta praktiskt-estetiskt. Den visar ocksÄ kreativa exempel pÄ hur den teoretiska undervisningen kan bedrivas för att vÀcka intresset för teoretiskt arbete hos eleverna. Perspektivet pÄ studien Àr utifrÄn ett lÀrarperspektiv dÀr musiklÀrare under olika lektioner i olika Ärskurser har observerats och lÀrarna har sedan intervjuats. Empirin Àr analyserad utifrÄn ett fenomenografiskt och didaktiskt perspektiv.

MÄngkulturellt arbete i förskolan ur förskollÀrarens perspektiv

Syftet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare tÀnker kring arbete med mÄngkulturalitet, samt vilka erfarenheter de har kring detta. För att undersöka detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med Ätta förskollÀrare pÄ olika förskolor. Resultatet av vÄr studie visar pÄ att det till större del finns en önskan av fortbildning och samarbete mellan arbetslag för att ta vara pÄ och ta del av varandras erfarenheter i arbete kring mÄngkulturalitet och pÄ sÄ sÀtt fÄ ökad kompetens. Resultaten visar vidare att en stor del av informanterna i nulÀget anvÀnder sig av egna kunskaper direkt kopplade till egna erfarenheter och utformar verksamheten efter detta. Material Àr nÄgot som de till viss del fÄr hjÀlp av kommunen med, men det gÀller för informanterna att vara kreativa och hitta lösningar utifrÄn varje situation som ett komplement till det stöd de fÄr frÄn kommun och ledning.

Att finna motivation genom delmÄl : Ett utvecklingsarbete med kunskapsmÄlsmatriser

Att skriva mÄl och att bryta ner detta till mindre delmÄl för att sedan ta smÄ steg framÄt har en betydande roll i en persons arbetslust. Handlingskraft visar sig genom bÄde inre och yttre motivation dÀr den inre pÄverkar den personliga nyttan och anvÀndandet av kunskapen i framtiden. Den yttre visar sig genom den fysiska miljön exempelvis belöning och resultat. Bakgrunden till utvecklingsarbetet var att förbÀttra arbetssÀttet med Kreativa Gymnasiet LBS:s egna kunskapsmÄlmatriser vilket Àr förenat med den yttre motivationen och mÄlsÀttningsteorin. För att förankra motivationen till kunskapsmÄlmatriserna har frÄgor anvÀnts: Vart befinner jag mig? Vad Àr mitt mÄl? Vad Àr nÀsta steg? Syftet var att med hjÀlp av kunskapsmÄlsmatriser synliggöra för elever var de befinner sig i en kurs och vart de Àr pÄ vÀg och dÀrigenom öka deras motivation.

?Advertising Nouveau? ? en studie om okonventionell marknadsföring.

Företag inom modebranschen stÄr i dag inför en ökande konkurrenssituation. PÄ grund av globaliseringen och interaktionen mellan kunder över internet, Àr konsumenterna idag mer medvetna Àn tidigare. Den största faktorn bakom den nya medvetenheten Àr den generation av unga mÀnniskor som vÀxt upp i en digitaliserad vÀrld, benÀmnd som Generation Y. Företag fÄr kÀmpa för att fÄ konsumenternas uppmÀrksamhet och situationen beskrivs som ett marknadsföringskrig. MÄnga marknadsförare misslyckas med att nÄ fram till konsumenterna med traditionella marknadsföringsverktyg som; reklam, PR, direktmarknadsföring och personlig försÀljning.

Estetisk undervisning i kemi : Estetikens möjligheter och begrÀnsningar ur lÀrares perspektiv

Under de senaste tvÄ decennierna har kemiresultaten försÀmrats för elever i grundskolans senare Är och i gymnasiet. Elever beskriver ofta kemiÀmnet som ointressant, svÄrbegripligt och abstrakt och kemiundervisningen som monoton och gammalmodig. Intresset för kemi Àr lÄgt och antalet sökanden till det gymnasiala naturvetenskapsprogrammet har sjunkit. En mer intressant och lustfylld kemiundervisning Àr dÀrför motiverad.Kemiundervisningen tar idag till stor del elevens verbala och logiska intelligenser i ansprÄk. Elever har Àven sociala, emotionella, estetiska och kreativa intelligenser och det Àr en fördel att Àven anvÀnda sig av dessa i inlÀrningsprocessen.

Grön omsorg : entreprenörskap pÄ landsbygden

Grön omsorg Àr ett relativt nytt begrepp i Sverige och definieras av LRF som meningsfull sysselsÀttning pÄ gÄrdar i lantlig miljö för mÀnniskor med behov av sÀrskilt stöd (www, LRF, 2012,1). Det innebÀr i stora drag att mÀnniskor som berörs av socialtjÀnstlagen fÄr möjlighet att arbeta pÄ lantbruk. Ur lantbrukarens perspektiv betyder det nya kunder. Grön omsorg gör det möjligt för lantbrukare att fÄ ta del av kommuners budget för omsorgsarbete. Det innebÀr en stor omstÀllning vad gÀller den sociala situationen pÄ gÄrden, och lantbrukaren mÄste anpassa arbetet pÄ gÄrden efter varje brukares individuella behov.

Morgondagens detaljhandel : En studie om pop-up butiker, showrooms samt omnikanalers betydelse i detaljhandels framtid

ForskningsfrÄgorHur kommer företag att arbeta med showrooms och pop-up butiker i framtiden?Hur ska företag integrera sina olika försÀljningskanaler för att behÄlla en stark position pÄ marknaden?Syfte Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur detaljhandeln kommer att utvecklas i framtiden genom anvÀndandet av nya kreativa försÀljningskanaler, för att nÄ nya samt redan befintliga kunder. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka vikten av att företagens olika försÀljningskanaler Àr integrerade för att kunna möta kundernas efterfrÄgan. Syftet Àr Àven att skapa en förstÄelse utifrÄn hur företag, genom sin kanalintegration, kommer att fÄ konkurrensfördelar pÄ marknaden.Metod Uppsatsen Àr skriven med en kvalitativ forskningsmetod som har en induktiv ansats med deduktiva inslag. Vi har under studien insamlat empirisk data genom semistrukturerade intervjuer samt tvÄ fokusgrupper.Slutsats I denna studie kommer vi fram till att pop-up butiker Àr ett fenomen som kommer bli allt vanligare, dÄ det Àr en försÀljningskanal som har mÄnga fördelar.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->