Detta examensarbete handlar om hur fo?rskolebarn anva?nder leksaker som socialt redskap. Syftet med arbetet var att underso?ka om och hur barn anva?nder LEGO som socialt redskap och uttrycksform och vi sta?llde oss fra?gorna: Pa? vilket sa?tt kan vi se att barn anva?nder LEGO i leken? Kan vi se skillnader i barns anva?ndande av LEGO i olika situationer? Va?r metod fo?r att underso?ka detta var videoobservationer pa? en fo?rskola. Barnen som deltog i studien var mellan tre och fem a?r gamla och sex stycken till antalet.

Syftet med vår undersökning är att få kunskap om hur elever förhåller sig till läxor och vilkafaktorer som bidrar till att de anser sig motiverade att arbeta med läxor. Vi valde enhalvstrukturerad intervju för ändamålet. Till grund för undersökningen har vi tidigareforskning kring läxor samt olika motivationsteorier. Vi använder oss även av olikalärandeteorier samt skolans läroplaner för att se hur dessa berör motivation och läxor. Dehuvudsakliga resultaten av vår undersökning visar att elever ville ha och tycker om läxor.Läxorna ger eleverna en positiv identitet och en status.

Ordet kreativitet används flitigt idag av ledare, kreativitetskonsulter, konstnärer, unga som gamla. Vissa ser kreativiteten som en ekonomisk drivkraft, andra tycker att den gör vårt liv mer spännande. På sistone har det vuxit fram många kreativitetsprofessioner, så kallade kreativitetsexperter som säger sig veta vad kreativiteten är och har en universal lösning för stimulering av den och vet hur man leder den. Jag kallar det att strukturera kreativiteten genom klichéspråk. Genom att kommunicera kreativiteten med det klichéspråket gör vi illa själva kreativiteten.

Bakgrund och Problem: I och med en ?kad inflationstakt st?lls f?retag i Sverige inf?r en omst?ndighet som de inte har beh?vt hantera p? mer ?n ett decennium. Generellt sett finns en tradition av l?g inflation v?rlden ?ver vilket har bidragit till att det finns lite fokus p? detta utifr?n ett redovisningsperspektiv. Stigande inflation inneb?r nya utmaningar vid uppr?ttandet av finansiella rapporter och ?kar behovet av vissa upplysningar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och kartlägga begreppet kreativ redovisning. Vi har antagit ett utifrånperspektiv vilket innebär att vi objektivt granskar och analyserar uppfattningar kring begreppet kreativ redovisning. Vår ansats är kvalitativ och våra metoder består av en litteraturstudie och i intervjuer. Vår slutsats är att det inte finns en entydig uppfattning av begreppet kreativ redovisning. Det är ett komplicerat begrepp och uppfattningen om den styrs av flera olika faktorer.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om det förelåg något samband mellan ett litet företags leverage och kreativitet och mellan andelen venture kapital av det egna kapitalet och kreativiteten. Teorier inom områdena kreativitet och kapitalstruktur har studerats och denna teoribildning applicerades vid undersökningen. Den metod som valdes för att studera fenomenet kreativitet var dels en kvantitativ studie baserad på företagen vid Ideon där generella samband försökte fastställas. Dels har ett Ideonföretag studerats närmare i en intervjustudie för att på djupet försöka beskriva hur en förändring i kapitalstrukturen upplevs påverka det kreativa arbetet av de anställda och ledningen. Studien visar att det finns ett samband mellan kreativitet och leverage samt att det inte finns något påvisat samband mellan venture kapital och kreativitet.

TV, film och litteratur är områden som alla ingår i de kulturella och kreativa näringarna, dvs. näringar som går ut på att på något sätt producera upplevelser. Fandom, som ofta kretsar kring källmaterial i form av t.ex. TV-serier eller böcker, har trots detta aldrig undersökts med utgångspunkt i upplevelseproduktionsteorier.Syftet med detta arbete var att undersöka hur deltagandet i en fandom kan fördjupa upplevelsen av källmaterialet, med utgångspunkt i två olika upplevelseproduktions-teorier. Denna första ansats till forskning kring kombinationen fandom?upplevelse gjordes genom en litteraturstudie.I bakgrunden presenteras upplevelseekonomin, upplevelseproduktion, samt fenomenet fandom.

Frisörprogrammet på gymnasiet är en yrkesförberedande utbildning som ska ge eleverna grundläggande fackkunskaper inom yrket. Efter tre år på gymnasiet ska eleverna anställas som trainees på en frisörsalong för att så småningom kunna göra sitt gesällprov. Men frisörerna anser att de nyutbildade eleverna saknar kompetens och är ovilliga till att anställa dem. Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på vilka kunskaper och färdigheter som frisörerna vill att eleverna ska ha. Undersökningen har bestått av kvalitativa intervjuer av åtta frisörer som äger en eller flera salonger och som alla har erfarenhet av att anställa frisörelever. Resultatet av undersökningen visar att eleverna från frisörprogrammet är svåra att anställa, bl.a.

Bakgrund: Utifrån de miljöhot som finns idag har miljödebatten blivit hårdare. Alla branscher är involverade och företag arbetar för att nå upp till de krav som ställs. Det finns företag som arbetar mer genuint än andra för att ge ett så litet avtryck på naturen som möjligt. Ett exempel på ett företag som arbetar ansvarstagande för miljön är det svenska textilföretaget Klättermusen. Företaget har från sin start år 1984 haft hållbarhet som fokus och är idag en förebild för andra företag inom samma bransch.Problemformulering: Vad kan textilbranschen lära sig av Klättermusens ansvarstagande hållbarhetsarbete?Syfte: Vi vill med vår rapport lyfta fram hur fler företag kan arbeta hållbart och ansvarstagande i textilbranschen.

AbstractTitel: ?Saknar man själv intriger så kan man få ta del av dem i TV-serierna? En kvalitativundersökning gällande tankar om TV-serier.Författare: Sandra Dickerius & Louise LarssonHandledare: Malin NilssonExaminator: Ingegerd RydinDokument: C-uppsatsKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap 40-60 p Sektionen för Hälsa och SamhälleHögskolan i HalmstadDatum: 070521Syfte: Syftet med uppsatsen är att se om våra respondenter upplever förhållandet mellan föräldrar och deras barn som trovärdig i ett antal TV-serier. Dessutom vill vi undersöka om man känner igen sig själv i karaktärerna och om man märker om och i så fall hur TV-serien lämnar ettavtryck.Teori: För att närma oss vårt ämne valde vi ut relevant teoretisk litteratur inom två olika områden. Dessa är Culture Studies och den existentiella hermeneutiken. Då vi ville studera individens samspel med medievärlden valde vi sedan att använda oss av receptionsstudier.Metod och material: Vi har gjort en kvalitativ undersökning med individuella djupintervjuer.Resultat: Vi har förstått att beroende på om man har en fördjupad eller distanserad inlevelse förTV-serien identifierar man sig olika mycket.

Pålagt skratt är något som har använts i hela tevens historia och används än idag. Från början fick man inspirationen från radions tidiga dagar då man ofta spelade in sina program eller shower framför en publik. Det pålagda skrattet har funnits i din teveapparat i nästan 70 år, men i din radio hör du det aldrig. Varför inte det? Mitt examensarbete syftar till att göra ett humorprogram i radio med pålagt skratt och undersöka vad folk tycker om detta grepp i radio.

Syftet med det här arbetet är att försöka skapa processer och objekt sprungna ur humanistiska värderingar. Detta arbete kan vara ett sätt för mig att arbeta i framtiden, samt bli en del av designvärldens krav på goda processer och produkter.Jag har tagit fram ett humanistiskt designmanifest som jag förhåller mig till i arbetet och som jag gör kloka val utifrån. Jag har även tagit fram denna bok om min process som visar mina ideal och humana produkter. Boken, manifestet och produkterna bildar en helhet som förhoppningsvis gör arbetet viktigare i ett större filosofiskt sammanhang. Jag har skapat en bok, ett skåp, tre stolar, fyra lampor och ett skrivbord.Kopplingen är viktig mellan mina värderingar och produkter/boken/tankarna. Allt hör ihop. Jag har försökt nå ?alltet?.Jag har försökt finna vägledning av de humanistiska värderingarna genom den kreativa processen och detta är för mig ett filosofiskt ställningstagande.För att styrka arbetets process har jag försökt svara på olika filosofiska val, val om material, val om kulturhistoriska värden och val i livet man har som medmänniska.Detta arbetet är en humanistiskt filosofi om designprojekt..

I denna uppsats har vi intresserat oss för estetikens potential i skolans arbete och ägnat vår uppsats åt att följa projektet Flame. Flame startades under våren 2006 och genomförs av Kulturskolan i samarbete med Utbildningsförvaltningen och Stockholm stad. Projektet riktar sig till yrkesförberedande program och under hösten 2006 har man samarbetat med S:t Eriks och S:t Görans gymnasium i Stockholm. Man säger sig vilja ge eleverna nya redskap för att uttrycka sig med kultur. Ett annat mål för Flame är att undersöka hur metodutveckling kan gå till i praktiken. Syftet med vårt arbete har varit att, utifrån begreppet radikal estetik, undersöka hur man i Flame arbetar med och tänker kring estetik i skolan.

I denna uppsats studeras hur kontakter mellan filmproducenter och manusförfattare, regissörer och finansiärer skapas och fördjupas samt i vilka konkreta fysiska rum sådana kontakter kan ske. Djupintervjuer har gjorts med tre Stockholmsbaserade filmproducenter och två andra nyckelpersoner i samma stad. Dessa intervjuer har sedan analyserats dels hermeneutiskt, dels genom diskursanalys. Resultaten visar att kontakter ofta skapas dels genom personliga nätverk, dels i själva arbetet med filmprojekt. Mötesplatserna är ofta temporära och interna, även om vissa typer av miljöer som kontor, lägenheter och restauranger återkommer.

Uppsatsen beskriver arbetsprocessen för olika projekt jag arbetat med under min praktiktid på Ljudligan i Stockholm samt en reflekterande del som bland annat består av min tekniska och kreativa utveckling inom ljudläggning Mitt syfte har varit att ta reda på skillnader mellan atmosfärer, ljudeffekter och tramp. Jag beskriver också ljudläggning/mixningsskillnader mellan reklamfilmer och långfilmer samt undersöker om det finns något generellt sätt att ljudlägga på med de tekniska faktorerna i fokus. De resultat jag kommit fram till har fastställts genom att intervjua personer på Ljudligan med flera års erfarenhet inom ljudläggning och genom mina egna erfarenheter i och med den ljudläggning som genomförts. Mina slutsatser är att man kan utgå från de definitioner som finns för termerna: atmosfärer, ljudeffekter och tramp och sedan själv avgöra i vilken kategori man ska placera dem. Skillnaderna mellan reklam och långfilm är bl.a.