Student recruitment? - Three teachers? thoughts concerning children's first experiences in municipal arts and music schools. The aim of this thesis is to explore three teacher' experiences of recruitment of students to arts and music schools. The thesis includes thoughts about how teachers can inspire students and why the orchestral string bass is an infrequent choice of instrument to study. I have examined the issues through a qualitative study where I have interviewed three licensed string bass teachers of different ages and backgrounds.

Syfte Syftet med studien är att kritiskt analysera hur ?utbildning till entreprenörskap? talas om, vilket samhälle som konstrueras, samt hur eleven konstrueras som subjekt i samband med den svenska gymnasiereformen som antogs av riksdagen 2009. Syftet ligger till grund för följande frågor: ? Vilka diskurser artikuleras i talet om utbildning till entreprenörskap? ? Vilket samhälle konstrueras inom ramen för dessa diskurser? ? Hur konstrueras eleven som subjekt inom ramen för dessa diskurser? ? I vilken relation står diskurserna i den nutida gymnasiereformen till 1990-talets svenska skolreform?Teori och metodStudien tar sina teoretiska och metodlogiska utgångspunkter i den kritiska diskursanalysen. Ett foucauldianskt perspektiv ligger till grund för förståelsen av diskurs och subjekt i relation till koncepten regementalitet och hegemoniska diskurser.

SammanfattningDetta arbete handlar om att kritiskt belysa de aspekter av undervisning som är centrala för mig som pedagog. Som lärare vill jag nå fram till eleven, jag vill att eleven ska ha möjligheten att vara Kreativ och att få uppleva det tillstånd som kallas flow.Arbetet har utgått från de upplevelser jag fick av musik när jag var yngre, då tänkte jag inte i termer och begrepp utan upplevde - utan allt för förutfattade meningar. Nu när jag är lärare känner jag ett starkt behov av att identifiera vad jag då upplevde för att kunna ge mina elever en liknande kick av musik. Identifieringen har lett fram till detta arbete, jag kunde inte sätta ord på vad jag sökte men visste ändå intuitivt vad det var jag ville åt. Så småningom kom orden på plats: jag har i mitt identifieringsarbete kretsat kring Kreativitet, flow och undervisnings metoder.

I och med info?randet av International Accounting Standards Boards (IASB)redovisningsregler - International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS), fo?r att fra?mja fo?r en harmonisering av redovisningen har medlemsstaterna i Europa bo?rjat na?rma sig en alltmer likriktad redovisning. I arbetet mot en mer global och ja?mfo?rande marknad har de olika medlemsstaterna tvingats a?ndra pa? kulturellt trygga och betingade ramverk. I det fo?ra?ndringsarbete som sker har det blivit no?dva?ndigt med laga?ndringar fo?r att se till att en snabb samt regelra?tt redovisning sker.

Röd/Blå (AECD1091) är ett album och examensarbete av producent/musiker Pekka Tuppurainen och hans kvintett med Magnus Broo, Mikko Innanen, Aki Rissanen och Joonas Riippa. Albumet spelades in i januari 2009 och släpptes i april 2010. Projektets första utgångspunkt var konceptuell och hade kontrasttänkande, covers på David Bowie-låtar och det kalla kriget som en sorts bakgrund. Genomförandet av ide?n var dock inte problemfritt: genom processen uppstod det flera Kreativa dilemman och slutresultatet blev ganska annorlunda än som tänkt i början av processen.

Vi har gjort en observationsstudie om vår process mot skapandet av en föreställning.faktorer som kan vara av betydelse för den Kreativa processen.Metoden för undersökningen var en deltagande direktobservation som dokumenterades genom en processdagbok.som musiklärare ha kunskap om både utvecklingsfaser och faktorer som gynnar och hindrar Kreativitet imusikdramatik tillsammans i tre terminer och har en god social relation med varandra, ändå fick problem underSyftet var att undersöka denkonstnärliga processen - med särskild uppmärksamhet på Kreativitet - i samband med skapande av enföreställning där såväl egenkomponerad musik som eget agerande ingick. Vi ämnade ta reda på vilkautvecklingsfaser vi gick igenom i processen mot att skapa en föreställning. Vi var även intresserade av vilkaDå vi som blivande musiklärare befinner oss i enutbildningsvetenskaplig kontext ville vi också ta reda på hur vi kunde översätta dessa erfarenheter till vårtkommande läraryrke.Av resultatet kunde vi utläsa att vi huvudsakligen gick igenom två utvecklingsfaser. I dessa fanns faktorer sombåde gynnade och hindrade Kreativiteten. Faktorer som kan gynna en Kreativ process är exempelvis en tillåtandemiljö, gynnsamma tidpunkter, kompetens i ämnet.

Dimensionerna av hållbar utveckling (ekologisk, ekonomisk och social) är inbördes beroende av varandra och arbetet kring dessa bör ske på alla nivåer i samhället. Då oklarhet kring begreppet social hållbarhet råder inom byggsektorn samtidigt som begreppet är en viktig del i strävandet mot ett hållbart byggande, syftar detta examensarbete till att utreda sambanden mellan social hållbarhet och byggnadsarkitektur åt Skellefteå kommun och projektet Trästad 2012. Examensarbetet öppnar även upp för en fortsatt diskussion kring vad social hållbarhet på en byggnadsnivå kan innebära och konkretiserar den sociala dimensionens inverkan på byggnadsarkitektur genom utformning av en planerad förskolebyggnad i Skellefteå. Arbetet bygger med litteraturstudier upp en teoretisk grund kring begreppen, vilken sedan är utgångspunkten för konkretiserandet. Kopplingen mellan social hållbarhet och byggnadsarkitektur härleds från begreppens förenande i att tillfredställa mänskliga behov.

Varje höst börjar en ny kull av barn i skolan och möts av skolgården på den allra första skoldagen. Skolgården är skolans visitkort och ansikte utåt och berättar något om hur skolan ser på barns utomhusvistelse. Det föräldrar och barn idag möts av är vanligen en mycket steril yta som inte signalerar till någon Kreativ verksamhet. Skolgården har även visat sig vara en av de mest eftersatta utomhusmiljöerna i Sverige idag och är samtidigt en av de platserna barn spenderar större delen av sin vakna tid på. Utomhuspedagogik är ett omdiskuterat begrepp som idag blivit ett allt mer vanligt forskningsämne. Forskning visar på att det är bra för barn att vistas utomhus och att det medför många positiva effekter som god hälsa, ökad koncentrationsförmåga och motoriska färdigheter.

Design beskrivs ofta som form och funktion med utgångspunkt i givna förutsättningar. Jag benämner dessa förutsättningar begränsningar som ger ett motstånd. En parallell till matlagning kan dras för att beskriva designprocessen. Råvarorna är det givna materialet som av kocken med hjälp av kokkärl och verktyg kombinerar ihop till en rätt. Resultatet är förhoppningsvis men inte alltid gott däremot ofta överraskande.

WeSC är ett företag som grundades 1999 av Greger Hagelin, en förre detta skateboardåkare som ville skapa ett nytt koncept; kombinationen streetwear med fashion. WeSC står för WeAretheSuperlativeConspiracy, och innebär en överlägsen konspiration med människor som gör något riktigt bra. Genom så kallade "WeAktivister" som är en grupp människor, okända som kända, med stor passion och talang för Kreativitet och idéer, marknadsförs varumärket världen över.  WeSC är i grund och botten baserad på skate- och snowboardkulturen då Greger Hagelin själv tidigare skateboardade, och man betonar målsättningen på "life after skate". Life after skate är en fras som innebär att målgruppen är "intellektuella slackers".

Detta är en kvalitativ undersökning om hur Sveriges Television arbetar med mångfald med fokus påfunktionshindrade i dramaproduktion och hur medarbetarna integrerar det i sitt arbete. För att kunna ta reda på hur det går till har vi utgått ifrån dramaserien Livet i Fagervik som fallstudie och gjort kvalitativa intervjuer med personer som varit delaktiga i produktionen av första säsongen av dramaserien. De personer som vi har intervjuat är: Stefan Baron, programchef på SVT Drama, MikaelSyrén, upphovsman till Livet i Fagervik, Calle Marthin, Kreativ producent, Man Chiu Leung Carlson, projektledare, Harald Hamrell, regissör, Maria Kiisk, rollbesättare och Johannes Wanselow, skådespelare. Vi har även gjort intervjuer med personer på Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO som har ett samarbete med SVT, Emil Erdtman, utvecklingsledare, HSO och Mia Ahlgren, projektledare, HSO. Intervjuer har även skett med Johan Hartman, CSR- Chef på SVT, och Christoffer Lärkner, handläggare hos Granskningsnämnden.Förutom de elva kvalitativa intervjuerna som vi har genomfört så har det empiriska materialet bestått avRadio och TV-lagen 1996, dramaserien Livet i Fagervik (12 avsnitt á 45 minuter), samt följande dokument: Sveriges Televisions mångfaldsplan 2008, överenskommelsen mellan SR, UR och SVT gällande fördelning för olika slags insatser rörande program om och för funktionshindrade 2008, Public service-redovisningen 2008, Anslagsvillkor 2008, Sändningstillstånd för 2007-2009 och Beställningsskrivelse.Den teoretiska ramen som denna uppsats utgår ifrån och som vi har kopplat vårt resultat till, är teorierkring identitet och representation, produktion och makt samt den sociala ansvarsteorin.Resultat visar att de som arbetar med att producera dramaserier, till stor del har tänkt på begreppet mångfald, men då i ett större perspektiv och inte specifikt på enskilda grupper.

I allt tätare städer blir gröna oaser av ännu större betydelse för både barn och vuxna. Det finns forskning som pekar på vikten av naturmaterial och vegetation på lekplatser. Trots detta har flera lekplatser som uppförts de senaste åren ett ytskikt av gummigranulat. Två anledningar till varför materialet har börjat användas är dess goda egenskaper som fallskydd samt att det är tillgängligt för barn och anhöriga med funktionshinder. Huvudsyftet med uppsatsen är att skapa en diskussion kring lämpligheten av gummigranulat på lekplatser. Eftersom gummigranulat är ett förhållandevis nytt material finns det ännu inte så mycket forskning kring dess användbarhet och framförallt inte kring användningen på lekplatser.

Syfte: Syftet med uppsatsen är dels att ge förståelse till problematiken med underhåll. Dels att ge upplysningar och förslag som kan bidra till lösningar kring användningen av avdragsgilla underhållsfonder i praktiken, för att främja och strukturera underhållsfinansieringen i kommunala bostadsföretag.  Metod: Till denna undersökning har jag använt mig av en genomgripande datainsamling. Jag har använt mig av en kvalitativ metod i form av åtta intervjuer, och detta har även varit undersökningens primärdata. Undersökningens sekundärdata avser litteratur och ett stort antal dokument. Arbetsmetoden har varit en Kreativ process. Resultat & slutsats: Jag har kommit fram till att underhållsfonder, underhållsplaner och ombyggnationer minskar det eftersatta underhållet.

Meningen med musikHur medvetet används musik i förskolan pedagogiska verksamhet? Enligt läroplanen skall barnen på förskolan få möjlighet att ?kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer? och ett av exemplen som nämns i styrdokumentet är musik. I undersökningen kommer det att refereras till tidigare forskning om musikundervisningens betydelse där medvetenheten om metod och mål är centrala faktorer för en meningsfull musikverksamhet.   Tidigare forskning visar på två polariseringar där den ena polen ser musiken som något konstnärligt och estetisk medan den andra menar att musiken är en Kreativ verksamhet där man ser till barnens naturliga uttal som utgångspunkten till att arbeta med musik. Vidare resoneras det om hur olika prioriteringar och brist på musikutbildning hos pedagogerna ligger till grund som några av de faktorer som hämmar musikverksamheten men också läroplanen påvisar den tidigare forskningen på inte formulerar något specifikt arbetssätt eller målsättning för musikverksamheten.Syftet med denna studie är att undersöka hur medvetet musiken används i förskolans verksamhet med fokus på pedagogernas perspektiv.Metoden för undersökningen var att samla empiriskt material genom kvalitativa intervjuer av tre pedagoger på en förskola. Genom att använda en semistrukturerad intervjuform fick informanterna möjligheten att själv reflektera kring förskolans musikverksamhet och sin egen roll i den.

Följande rapport behandlar genomförandet av det examensarbete som utgör avslutet på Civilingenjörsutbilnildningen inom maskinteknik med inriktning mot konstruktion vid Luleå tekniska universitet, Luleå. Arbetet har utförts av Johan Marklund i ett nära samarbete med JAMA Mining Machines, Skelleftehamn. Den största delen av utvecklingsarbetet har skett på plats hos JAMA med endast ett antal avstämningsmöten med extern handledare på LTU i Luleå. Det huvudsakliga målet i arbetet är att skapa en ny konstruktion för midjeleden på det chassie som ett antal av JAMAs maskiner baseras på. Denna nya konstruktion ska klara större belastningar med ett lägre servicebehov som sammantaget ger maskinerna större tillgänglighet.