Detta projekt bygger på ett samarbete med Group perimeter protection AB som är en del av Gunnebos koncern. GPP levererar områdesskydd och bland dessa grindar och staket till förskolan. Samarbetet har resulterat i utvecklingen av en säker och brukarvänlig grind till förskolans utomhusmiljö. Projekt syftar till att utveckla en nytänkande användarvänlig utomhusgrind till förskolan. I dag är förskolans säkerhet ett omdiskuterat ämne i media och inom förskolan, vilket resulterat i att regeringen har tillsatt en utredning för att komma till rätta med vart det brister? Innan den utredningen gett några svar, utgår vi ifrån observationer i vardagen.

I uppsatsen har vi valt att undersöka de motivationsfaktorer som ligger till bakgrund för att arbeta inom en kreativ miljö och huruvida det finns andra faktorer som påverkar den enskilde individens motivation. En kvalitativ undersökning har gjorts dels i två fokusgrupper (team) och dels som intervjuer med fokusgruppernas teamledare inom företaget, Ubisoft Massive Entertainment AB. För att ha ett bättre underlag innan intervjutillfällena har vi studerat olika teorier och artiklar som knyter an till de frågeställningar som vi har valt att ställa. Avslutningsvis har det empiriska materialet analyserats och diskuterats utifrån de teorier som handlar om motivation och kreativitet. Resultatet av undersökningen visar på tre övergripande områden som påverkar motivationen.

Inom Service Management, dyker problematisering kring prissättning av tjänster upp. Likväl ses den problematiken inom den grafiska- och konstnärliga branschen, en bransch som allt för ofta glöms bort i det sammanhanget. Kreatörers arbeten syns överallt runtomkring oss och deras arbete är av stor betydelse i dagens samhälle där Design Management har kommit att bli allt viktigare.I den grafiska branschen finns ingen tydlig koppling som i den traditionella prissättningen där produktionskostnad och pris samspelar. Det är betydligt besvärligare att sätta ett pris på en kreatörs arbete då det innefattar långt mer än slutprodukten. Syftet med den här studien att ta reda på hur den problematiken ska kunna lösas för kreatörerna.Syskonen Brogren är en byrå inom grafisk designverksamhet och det allra största problemet de upplever är prissättningen.

Bakgrund: God ekonomisk hushållning är ett lagstadgat mål som kommunerna ska uppnå i sin verksamhet. Detta mål står uttryckt i kommunallagen och är därmed ett krav på den kommunala ekonomin. I kommunallagen preciseras inte närmare vad god ekonomisk hushållning innebär. Begreppet upplevs därför som otydligt och svårt att tolka och använda. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur det lagstadgade målet om god ekonomisk hushållning i kommunal verksamhet hanteras och används i styrningen.

Designprocessen för en ?next-gen?-spelkaraktär är i dag förhållandevis invecklad och innehåller många olika moment innan den når sitt slutgiltiga stadium med en färdig karaktär som resultat. Den här artikeln dokumenterar designprocessen för en spelkaraktär från början till slut och kommer att se mycket till den kreativa men även den tekniska aspekten av detta arbete. Arbetet resulterar i en karaktär som modelleras, skulpteras, animeras och slutligen importeras till Unreal Editor 3.0..

Syftet med denna undersökning är att studera hur några pedagoger, som arbetar med utomhuspedagogik i sin verksamhet, uppfattar hur barn påverkas av televisionen samt hur det barnprogrammen förmedlar kan användas inom förskolans verksamhet. De frågeställningar vi har utgått från är: Hur anser pedagoger att barnen inom förskolan påverkas av barnprogram? Hur kan man ta tillvara på det som Sveriges Televisions barnprogram förmedlar i den pedagogiska verksamheten? Hur anser de pedagoger vi intervjuat att de får inspiration till sin utomhuspedagogiska verksamhet? Sker det via barnprogram? Vi har använt oss av kvalitativ metod för att studera detta fenomen. Detta skedde genom intervjuer med pedagoger som arbetar inom utomhuspedagogisk verksamhet. Resultatet visade att de intervjuade pedagogerna använde sig av televisionen i sin utomhuspedagogiska verksamhet på mycket skilda sätt, exempelvis genom att använda aktiviteter som inspirerats av programmen samt att de sade sig ta tillvara på barnens intresse för vad de ser på televisionen.

Politisk marknadsföring är ur många perspektiv ett intressant ämne. I Sverige spenderade de sju riksdagspartierna officiellt sammanlagt 175 miljoner kronor vid valet 2006 på marknadsföring. Problematiken med partiers marknadsföring är att de saknar en produkt och det de säljer är deras värderingar. Det finns även en etisk problematik som gör att det finns många regleringar om vart partierna får marknadsföra sig. Det finns en hel del forskning på området, den mesta belyser dock amerikanska och brittiska förhållanden.

Studiens syfte är att synliggöra de tankar, som tre musiklärare på tre olika skolor i företrädesvis år 6-9, har kring begreppet kreativitet och hur lärarna medvetet utformar sina lektioner för att ge eleverna utrymme för egen kreativitetsutövning. I syftet ingår också att lyfta fram hur lärarna främjar sina elevers kreativitetsutveckling och i hur stor utsträckning de anser det vara möjligt att åstadkomma med den tid, gruppstorlek och läromiljö de har att förfoga över. Studiens resultatdel bygger på kvalitativa intervjuer och har sammanställts, reducerats, koncentrerats och presenterats med utgångspunkt ur parallellt tänkande. Metoden innebär att informanternas åsikter inte särskiljs, för att finna likheter och skillnader, utan bildar tillsammans en gemensam kunskapsbank inom varje kategori. Intentionen med studien är att spegla nuläget i de tre grundskolorna, mot bakgrund av den alltmer intensiva forskning som pågår inom området kreativitetsutveckling.

Uppsatsen behandlar möjligheten att etablera ny verksamhet i ett område där miljökvalitetsnormer överskrids eller riskerar att överskridas. Fokus ligger därför på 16 kap. 5 § MB som anger att tillstånd, godkännande eller dispens inte får meddelas för ny verksamhet som medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds. Andra stycket i bestämmelsen möjliggör emellertid etablering av ny verksamhet om verksamhetsutövaren sänker miljöpåverkan i området genom att vidta kompensationsåtgärder. Uppsatsen redogör för hur möjligheterna till kompensationsåtgärder ser ut i svensk rätt idag.

Syftet för min studie är att se hur den estetiska verksamheten används inom förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år samt vilket synsätt pedagogerna har på estetisk verksamhet. Studien har skett genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper, mindre återkopplingsintervjuer och observationer med åtta lärare, två - fyra inom varje yrkeskategori. Mitt resultat har visat att estetisk verksamhet används i betydligt större omfattning, och med en mer medveten syn, inom förskola och förskoleklass än i grundskolan. I grundskolan ansåg informanterna att de inte hade tid med estetisk verksamhet och använde sig därför inte av den så mycket i sin undervisning. Slutsatserna i min studie är att användandet av och ambitionen med estetisk verksamhet i hög grad existerar inom förskola och förskoleklass men i väldigt liten grad i grundskolan.

Bakgrund Sedan efterkrigstiden har det skett en ökning av modernaorganisationsidéer. En av dessa idéer är employer branding som utgörvarumärket för företaget som arbetsgivare och som syftar till att lockatill sig och behålla rätt personal. Offentlig verksamhet har börjat arbetamed detta begrepp som en följd av new public management menstudier på detta område saknas.Syfte Syftet med studien är att skapa förståelse för de svårigheter som finns iatt utforma ett employer brand i en offentlig verksamhet somkaraktäriseras av new public management-idéer. Vi vill bidra till denföretagsekonomiska diskussionen om employer branding genom attbidra med ett kritiskt förhållningssätt till begreppet inom offentligverksamhet.Metod Studien är hermeneutisk med en abduktiv ansats. Fallstudier haranvänts för att samla in det empiriska materialet.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik målgrupp som exempelvis konst eller trädgårdsodling för gruppen psykisk ohälsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, är en kvalitativ studie som bygger på deltagares upplevelser av att använda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfält.Studiens teori utgår ifrån analysmetoden grounded theory och bygger på intervjumaterial ifrån fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.Bättre självförtroende, identitetsskapande och lättare integration i samhället är några av slutsatserna som presenteras..

Budget är ett verktyg för att planera och styra en verksamhet. Därför måste en budget anpassas efter den enskilda verksamheten, för att den skall kunna nå de uppsatta målen. I den kommunala verksamheten ifrågasätts inte budget som styrmedel, då denna är lagstadgad i kommunallagen. Upprättandet av en budget är en tidskrävande process som omfattar upprättande av, beslut om, verkställande och efterkontroll av en budget. Denna process är central inom kommunerna eftersom den sätter en typ av ram för hela verksamheten.

För att möta de effektiviseringskrav som ställs på kommunal sektor ser kommuner till alternativa driftsformer för delar av organisationen. Bolagisering av kommunal verksamhet är något som har ökat de senaste åren för att möta kommunernas ökade krav. Syftet med studien är att öka förståelsen för bolagisering av kommunal verksamhet. Detta genom att identifiera centrala faktorer samt positiva och negativa aspekter med bolagisering av kommunal verksamhet. För att besvara syftet utfördes kvalitativa intervjuer med aktörer inom förvaltningar och kommunalägda bolag, detta för att belysa aktörernas egna upplevelser av bolagisering.

Syfte: Att sammanställa en beskrivning på hur mål- och resultatstyrning fungerar i praktiken enligt budgetansvariga på verkställande nivå i offentlig verksamhet. Sedan studera huruvida mål- och resultatstyrning i offentlig verksamhet kan klassificeras som mål- och resultatstyrning enligt allmänna indelningar inom ekonomistyrning av olika författare. Vi skall samtidigt både finna svar på om mål- och resultatstyrningen är en väl fungerande styrmetod och om mätbarheten av uppställda mål måste finnas för att kunna utföra mål- och resultatstyrning i en offentlig verksamhet. Metod: Djupintervjuer med budgetansvariga personer i äldreförvaltningen i Karlskrona kommun. Intervjupersonernas utsagor har vi sedan tolkat till innebörden av mål- och resultatstyrning i äldreförvaltningen.