Uppsatsens syfte är att presentera ett synsätt över hur ledaren kan främja kreativa processer på reklambyråer. För att skapa detta synsätt behöver förståelsen om kreativa processer i en reklambyrå ökas. Studien utgår från att kreativa processer föranleder kreativ reklam. Vi vill understryka att vi både har ett teoretiskt och ett praktiskt syfte.Metoden är en kvalitativ mikroetnografisk studie. Uppsatsens empiriska insamling består av cirka 100 timmar observationer på en reklambyrå följt av fem kvalitativa djupintervjuer på samma byrå.

Sambandet mellan redovisning och beskattning är ett komplicerat område som ärsammankopplat på flera olika sätt. Det råder olika meningar om Sverige skall ha kvar detnuvarande sambandet eller anpassa sig till de internationella reglerna där det råder enfrikoppling. Sambandet delas in i tre områden, det materiella sambandet, det formellasambandet och inget samband. Sambandet mellan redovisning och beskattning är ett ämnesom har varit under diskussion redan under 1980-talet och under 1990-talet tillsattes det tvåutredningar för att undersöka sambandets dåvarande form. I dagsläget håller en statligutredning på att undersöka i vilken utsträckning sambandet bör finnas kvar och utifrån det härkomma med lagförslag på nya skatteregler.

Syftet är att ta reda på hur de utvalda företagen utformar presentationen av den frivilliga informationen i sina årsredovisningar för att kommunicera med användarna. Vi har bedrivit en kvalitativ dokumentstudie av fem årsredovisningar. Genom att beskriva vilken frivillig information företagen valt att lyfta fram och hur den har presenterats har vi sökt svar på frågan i vår problemformulering. Resultatet av undersökningen visar att de årsredovisningar vi har undersökt och beskrivit har alla innehållit en hel del frivillig information både om företagets verksamhet och dess omvärld. Kreativ utformning har använts i relativt stor utsträckning för att presentera den frivilliga informationen på ett tilltalande sätt.

Medarbetares kompetens går inte att värdesätta i kronor för företag men det finns andra sätt de kan redovisa sina medarbetare, ofta företagens största resurs. Denna uppsats handlar om hur humankapital redovisas i årsredovisningarna hos Föreningssparbanken, Handelsbanken, Nordea och SEB för åren 1997, 2001 och 2005. Vi undersöker dels om den regelstyrda redovisningen gällande humankapitalet finns med och dels vilka frivilliga upplysningar bankerna lämnar i respektive årsredovisning. De aktuella författare och forskare, vars publikationer, inom detta område vi har använt oss av har alla förslag på olika mått om hur humankapital kan redovisas. Dessa mått och de som finns i gällande regelverk har vi sedan tillsammans med vår egen definition av humankapital omarbetat till en checklista för att ha som stöd i innehållsanalysen av årsredovisningarna.

Sedan år 2005 ska redovisningssystemet IFRS/IAS tillämpas vid bokslut på koncernnivå i Sverige. Då det är den juridiska personen, och inte koncernen, som är skatteobjektet inom den svenska beskattningsrätten innebar övergången att noterade, juridiska personer ska tillämpa IFRS/IAS även i det enskilda bolagets redovisning. Detta ställde, och ställer fortfarande, till vissa problem till följd av det starka sambandet mellan redovisning och beskattning, som finns här i Sverige.Sambandet innebär att redovisningen styr beräkningen av det skattemässiga resultatet, med vissa undantag, och att ett företags resultat ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. Eftersom IFRS/IAS-reglerna genomsyras av värdering till verkligt värde kan endast samban­det mellan redovisning och beskattning bestå om marknadsvärde, verkligt värde, accepteras som grund för beskattning.Två ekonomiskt relaterade problem framträder tydligt när sambandet ställs mot IFRS/IAS. För det första kommer det beskattningsbara resultatet att värderas på mer osäkra grunder, till följd av de många värderingsmetoderna som är baserade på bedömningar och uppskattningar, och för det andra hotas den svenska principen om ekonomisk dubbelbeskattning på utdelning.Syftet med uppsatsen är att jämföra de principiella utgångspunkterna i de två aktuella redovisningssystemen, IFRS/IAS och Årsredovisningslagen (ÅRL), samt studera och förklara eventuella implemente­ringsproblem som uppkommer vid ett totalt införande av IFRS/IAS.

Uppsatsen syftar till att klargöra om öppenheten vid redovisning av incitamentsprogram har ökat under åren 2001 till 2005, samt även diskutera vilka faktorer som har påverkat den eventuella förändringen av praxis i årsredovisningar. Från en första empirisk studie av den offentliga debatten har frågor härletts som senare använts vid den andra empiriska studien av årsredovisningar i tjugo utvalda företag. Den teoretiska referensram som använts vid analysen av empirin grundar sig i den institutionella teorin och vidareutvecklingar av denna. Våra studier av den offentliga debatten visar att det finns en efterfrågan från den offentliga debatten om en ökad öppenhet. Resultaten från innehållsanalysen fastslår att dessa krav fått genomslag och företagen lämnar mer information om sina incitamentsprogram 2005 jämfört med 2001..

Syftet med examensarbetet är att analysera om BFN stötte på problem vid upparbetningen, samt om vår expert och redovisningsekonomerna tror samma problem kommer att uppstå vid tillämpningen. Ändamålet är även att beskriva varför dessa kommer att bli problematiska och om andra problem kommer att uppstå. I teorin beskrivs gällande regelverk och kommande K2-regelverket för belysta problemområden samt definitioner av olika organ. De problemområden som redovisningsekonomerna nämner kommer inte att bli några större problem för K2-företagen, eftersom de flesta företag redan tillämpar reglerna som kommer att ingå i K2-regelverket. BFN vill inte ha komplicerad redovisning i K2, därmed får de företag som har komplicerad verksamhet och specifika krav på sin redovisning istället tillämpa K3-regelverket.

För engagerade entreprenörer kan svårigheten ligga i att såväl fokusera på rätt saker, som att göra saker på rätt sätt för att få tiden att räcka till. Vårt syfte med uppsatsen var att identifiera problemområden inom verksamhetsstyrningen och ge förslag på lösningar. Vi undersökte tre mindre företag inom besöksnäringen för att få reda på hur dessa företag drivs och styrs. Vi valde att utgå från vårt empiriska material genom att tolka våra intervjuer för att sedan koppla identifierade problem med lämplig teori. Utifrån tolkningen av empiri och lämplig teori kunde vi analysera och dra slutsatser.Det har i vår undersökning framgått att det finns behov av att förbättra verksamhetsstyrningen i småföretagen inom besöksnäringen. Vår undersökning identifierade problem främst inom följande områden: marknadsföring, prissättning, tid, nätverk, kunduppföljning och planering.Genom att bli mer strategiska på Internet, kundfokuserade, ingå i nätverk, delegera arbetsuppgifter, sålla bland idéer, upprätta handlingsplaner och kundregister kan företagen spara tid och pengar..

Detta arbete behandlar frågeställningen hur man utifrån konstnärligt arbete kan synliggöra kunskap och lärande i den kreativa processen. Syftet med undersökningen är att ge ett bidrag till att tydliggöra förutsättningar för handledningsuppgiften i undervisning och få den kreativa processen tillgänglig för kunskap och lärande. Genom att få tillgång till denna typ av kunskap och lärande kan vi bättre synliggöra vad det är vi lär oss, hur vi värderar och vilken nytta vi kan ha av denna kunskap. Ur didaktisk synvinkel handlar syftet om hur jag som handledare kan medverka till att eleverna upplever och får insikt i värdet av kreativitet och konstnärligt arbete.Uppsatsen behandlar frågeställningen utifrån tre undersöknings områden; litteraturstudier, egna reflektioner och ett gestaltande arbete. Litteraturstudierna utgör en grundläggande plattform för både uppsats och gestaltning.

En sökning efter framtida arbetsmetoder. En skogstomt i Åkersberga. Sju personligheter. Tre träffar. Kreativa övningar.

Syfte: Uppsatsen ?mnar att unders?ka om det nuvarande ramverket f?r redovisning av kryptotillg?ngar ?r f?renlig med m?let om att uppn? j?mf?rbarhet i redovisningen mellan olika f?retag. Genom att studera hur olika f?retag integrerar kryptotillg?ngar i sin redovisning och unders?ka om det f?rekommer redovisningsm?ssiga skillnader som kan p?verka intressenters m?jlighet till j?mf?rande analyser avser denna studie att bidra till den p?g?ende diskussionen om utformningen av redovisningspraxis f?r kryptotillg?ngar. Metod: Studien ?r baserad p? en kvalitativ unders?kning med en explorativ forskningsansats. Det empiriska materialet i studien best?r av ?rsredovisningar fr?n nio olika bolag med exponering mot kryptotillg?ngar som f?ljer IFRS eller K3 i sin koncernredovisning. Datamaterialet har analyserats med hj?lp av relevant normgivning inom IFRS respektive K3 samt tv? institutionella teorier, propriet?ra kostnadsteorin och agentteorin. Resultat och slutsats: Studien visar att det f?rekommer klassificeringar av kryptovalutor som avviker fr?n den befintliga utgivna v?gledningen f?r dessa tillg?ngar. Dessutom framkommer det att samma kryptovaluta v?rderas med anv?ndning av fyra olika v?rderingsmetoder.

Idag, 2014, är det vanligt förekommande att med hjälp av digital 3D teknik visualisera stadsmodeller och byggandsmodeller. Utvecklingen av tekniken inom 3D går fort och har bl.a. fått konsekvensen att enskilda medborgare, företagare och organisationer ställer högre krav på tillgång till information. För en kommun är det viktigt att tillgängliggöra information framförallt inom planprocessen där presentationer av planförslag i 3D modeller kan vara till stor hjälp inför samråd. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka förutsättningar för 3D redovisning och visualisering av detaljplaner i digital miljö i Sverige utifrån ett kommunalt perspektiv. Målsättningen är att försöka identifiera problem och möjligheter med 3D redovisning och visualisering av detaljplaner i en digital miljö.

Individuell kreativitet blir ett allt viktigare konkurrensmedel för företag i dagens affärsvärld. Den kreativa personalen i företag med utmärkande kreativ verksamhet behöver en miljö som tillåter dem att fritt låta kreativiteten växa och utvecklas. Utifrån dessa individers kreativa arbete skapar företagen sin lönsamhet och framgång. Företagets problem är att skapa en miljö som gynnar kreativitet och nytänkande samtidigt som företaget är framgångsrikt och lönsamt. För att lyckas med detta behöver företagen på ett effektivt sätt ta tillvara på de resurser som den kreativa personalen utgör.

Redovisningen av värdet på förvärvad goodwill har alltid varit omdiskuterad och kritiserad. Detta eftersom man anser att goodwillposten är en post som inte går att härleda. Genom införandet av IFRS 3 har man försökt att minimera goodwillposten och infört test av nedskrivningsbehov istället för tidigare systematisk avskrivning samt att fler immateriella tillgångar identifieras. I och med detta kan det anses att spelrummet för företagsledningen och revisorerna avseende goodwillposten reglerats. Uppsatsen tar upp införandet av IFRS 3 och vad den har resulterat i, avseende förvärvad goodwill.Uppsatsens problemformulering lyder: Vad har IFRS 3 resulterat i gällande redovisning av förvärvad goodwill?För att besvara uppsatsens problemformulering har två hypoteser ställts upp:Hypotes 1: IFRS 3 ger tillförlitligare redovisning av förvärvad goodwillHypotes 2: IFRS 3s krav på identifiering förenklar redovisningen av förvärvad goodwillSyftet med uppsatsen är att ta reda på vad IFRS 3 har haft för betydelse vid redovisningen av förvärvad goodwill.Undersökningen i uppsatsen har utgått från revisorers synpunkter genom en kvantitativ ansats i form av en enkätundersökning, samt en kortare intervju med redovisningsspecialisten Johan M Ericsson från Öhrlings.Uppsatsen teorier har baserats på Agentteorin och The Efficient Market Hypothesis.

Redovisningen av värdet på förvärvad goodwill har alltid varit omdiskuterad och kritiserad. Detta eftersom man anser att goodwillposten är en post som inte går att härleda. Genom införandet av IFRS 3 har man försökt att minimera goodwillposten och infört test av nedskrivningsbehov istället för tidigare systematisk avskrivning samt att fler immateriella tillgångar identifieras. I och med detta kan det anses att spelrummet för företagsledningen och revisorerna avseende goodwillposten reglerats. Uppsatsen tar upp införandet av IFRS 3 och vad den har resulterat i, avseende förvärvad goodwill.Uppsatsens problemformulering lyder: Vad har IFRS 3 resulterat i gällande redovisning av förvärvad goodwill?För att besvara uppsatsens problemformulering har två hypoteser ställts upp:Hypotes 1: IFRS 3 ger tillförlitligare redovisning av förvärvad goodwillHypotes 2: IFRS 3s krav på identifiering förenklar redovisningen av förvärvad goodwillSyftet med uppsatsen är att ta reda på vad IFRS 3 har haft för betydelse vid redovisningen av förvärvad goodwill.Undersökningen i uppsatsen har utgått från revisorers synpunkter genom en kvantitativ ansats i form av en enkätundersökning, samt en kortare intervju med redovisningsspecialisten Johan M Ericsson från Öhrlings.Uppsatsen teorier har baserats på Agentteorin och The Efficient Market Hypothesis.