Sökresultat:
7927 Uppsatser om Krav pć testautomatisering - Sida 58 av 529
?Det Àr stressigt nu? ? Skolungdomars stress och sjuksköterskans roll i omvÄrdnadsarbetet
Bakgrund: Stress innebÀr att det rÄder en obalans mellan krav och de förutsÀttningar mÀnniskan har att hantera dessa krav. Stress har existerat sÄ lÀnge mÀnniskan existerat, dÄ stress tillhör mÀnniskans överlevnadsinstinkt. Stressen har dock förÀndrats och ökat över tid. Skolungdomar som upplever stress Àr vanligt förekommande och skapar hÀlsoproblem som stÀndigt ökar. LÄngvarig stress har bÄde en fysiologisk och psykologisk pÄverkan pÄ mÀnniskan.
Ungdomsarbetslöshet : ?En studie om det arbetasmarknadspolitiska programmet Jobbgaranti för ungdomar?
Föreliggande studie Àr en kvalitativ studie som syftar till att undersöka beskrivningar av ungdomsarbetslöshet och lösningar pÄ problematiken. Syftet Àr vidare att sÀtta dessa beskrivningar i relation till och förklara dem utifrÄn de strukturella förutsÀttningar som prÀglar den rÄdande arbetsmarknaden sÄsom det skildras i litteraturen. Studien bygger pÄ en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr fyra officiella och virtuella dokument frÄn statliga myndigheter granskas och bearbetas. I studien framkommer beskrivningar av orsakerna bÄde ur ett strukturellt och ur ett individuellt perspektiv. Det strukturella perspektivet betonar betydelsen av arbetsmarknadens krav pÄ kompetens, flexibilitet och rörlighet medan det individuella perspektivet betonar individens förmÄga att anpassa sig till arbetsmarknadens krav vilket uttrycks i begreppet anstÀllningsbarhet.
Sparsam körning var kul
VÀgtransportsektorn stÄr för en betydande del av de totala utslÀppen av miljöfarliga Àmnen. Av koldioxidutslÀppen Àr andelen cirka 30 procent. Fordonstillverkningen utvecklas för varje Är med förbÀttrade motorer som slÀpper ut mindre andel avgaser. Men antalet transporter pÄ vÀgarna ökar. Det finns dÀrför ett behov av att utbilda chaufförer till att köra mer miljövÀnligt, inte lÄta motorerna gÄ pÄ tomgÄng mm.
Socialt stöd, arbetsrelaterad stress samt fysisk aktivitets pÄverkan pÄ individens vÀlmÄende : En kvantitativ fallstudie
Studiens syfte var att undersöka vilken effekt socialt stöd, arbetsrelaterad stress samt fysisk aktivitet har pÄ individens vÀlmÄende. Dessutom undersöktes vilken pÄverkan kön och Älder har pÄ individens vÀlmÄende. KarasekŽs krav-kontroll-stödmodell utgjorde grund vid analys av resultatet (Karasek & Theorell, 1990). Studien utfördes pÄ en organisation och bygger pÄ en enkÀtundersökning (n=124) dÀr bekvÀmlighetsurval anvÀndes. MÀtinstrumentet bestÄr av fem delar som utgörs av demografiska faktorer, QPS-Nordic (Dallner, Lindström, Elo, Skogstad et al., 2000), MHC-SF (Keyes, 2009), PSS-14 (Cohen, Karmarck & Mermelstein, 1983) samt fysisk aktivitet.
Leveransservicekrav i dagligvarubranschen
Bakgrund: De allt högre förvÀntningarna pÄ leverantörer frÄn kunderna nÀr det gÀller service har tvingat leverantörer att uppnÄ de krav som stÀlls pÄ dem. FörÀndringar av kunders förvÀntningar pÄ service har bidragit till att konkurrensen mellan mÄnga leverantörer blivit hÄrdare. För att en leverantör ska fÄ leverera krÀvs det att kundens krav pÄ leveransservice uppfylls. Dagligvarubranschen har genomgÄtt stora förÀndringar. Den största förÀndringen skedde under 1960-talet nÀr de flesta smÄbutikerna försvann och ersattes av större dagligvarubutiker med större sortiment.
Livet förÀndras : upplevelser av att leva nÀra en person med hjÀrtsvikt
Bakgrund: HjÀrtsvikt Àr en kronisk sjukdom som pÄverkar livet bÄde för den drabbade och dess nÀrstÄende. Prognosen Àr allvarlig och slutskedet kan liknas vid cancersjukdom. Allt fler vÄrdas i hemmet, vilket stÀller krav pÄ egenvÄrd och nÀrstÄendes delaktighet. NÀrstÄende Àr ofta inte förberedda för den nya ansvarsfyllda rollen som sjukdomen kan medföra. Syfte: Syftet var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av att leva nÀra en person med hjÀrtsvikt.
Arbets- och anstÀllningsvillkor vid offenltig upphandling : Avseende offentliga upphandlingar av byggentreprenader, varor och tjÀnster
I LOU regleras kommunala och statliga myndigheters anskaffningar av byggentreprenader, varor, tjÀnster och byggkoncessioner. UpphandlingsbestÀmmelserna har tillkommit för att sÀkerstÀlla att invÄnarna fÄr det bÀsta och det mesta för skattepengarna. LOU har sin grund i EU-rÀtten och EU:s upphandlingsdirektiv. Direktivet omfattar inte alla upphandlingar, exempelvis omfattas inte upphandlingar vars vÀrde underskrider vissa belopp, sÄ kallade tröskelvÀrden och upphandlingar av B-tjÀnter, vilket avser upphandlingar av bland annat hÀlsovÄrd, socialtjÀnst och undervisning. Sverige har dock valt att införa bestÀmmelser Àven för upphandlingar som inte omfattas av direktivet.I denna uppsats behandlas arbets- och anstÀllningsvillkor i offentliga upphandlingar.Det har förekommit att upphandlande myndigheter har stÀllt krav i upphandlingar pÄ att leverantörerna ska vara bundna av kollektivavtal.
Att leva utanför normen : En kvalitativ studie om utanförskap och avvikelse
 Denna studie behandlar fenomenet avvikare och avvikande beteende. Den syftar till att vinna ökad förstÄelse i hur det kan upplevas att leva utanför normen, ett liv som stÀmplad av samhÀllet som en avvikare. Studien koncentreras till mÀnniskor som upplevt detta fenomen genom att bryta mot Sveriges lagar och som har klassats av samhÀllet som missbrukare eller kriminella. Undersökningen genomfördes enligt fenomenologisk metod och resultaten baseras pÄ de utsagor som delgivits oss genom djupintervjuer med Ätta stycken respondenter. Intervjuerna har baserats pÄ tematiskt strukturerade frÄgor för att hÄlla samtalet kring syftet. Dessa respondenter utgörs av ett strategiskt urval och har funnits i tvÄ olika idella organisationer som arbetar stödjande för mÀnniskor med ett förflutet inom missbruk och kriminalitet.
UppsÀgning pÄ grund av arbetsbrist - Ett arbetsmiljöproblem?
I takt med allt mer ?slimmade? organisationer och ökade ekonomiska krav pÄ företagen stÀlls det dessutom högre krav pÄ de anstÀllda. De senaste mÄnadernas ekonomiska kriser över vÀrlden har dessutom lett till att mÄnga sÀgs upp frÄn sina arbetsplatser, men vad hÀnder med dem som blir kvar pÄ arbetsplatsen? Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om konsekvenserna av uppsÀgning pÄ grund av arbetsbrist blir ett arbetsmiljöproblem för de anstÀllda som blir kvar pÄ en arbetsplats efter en massuppsÀgning. Anledningen till att jag har valt att skriva den hÀr uppsatsen Àr att jag Àr intresserad av frÄgor om arbetsmiljö och hur anstÀllda pÄverkas av en ökad arbetsbelastning och vilka faktorer som pÄverkar den psykosociala arbetsmiljön.
Privat korttidsboende för funktionshindrade i Karlstad : En undersökning av tillvÀgagÄngssÀtt och behov
Arbetsmarknaden i Sverige har, likt övriga vÀrlden, pÄverkats av den finanskris som inleddes under 2008. Detta har medfört att fler i ansvarspositioner stÀlls inför beslutet att sÀga upp medarbetare. Syftet med undersökningen Àr att öka förstÄelsen för uppsÀgarens upplevelser av att genomföra uppsÀgningar. Rapportens övergripande problemstÀllning Àr hur upplever uppsÀgaren sin situation i uppsÀgningsprocessen och vilka förvÀntningar riktas mot honom/henne? För uppsÀgaren finns det ocksÄ en informell sida av hans/hennes yrkesmÀssiga position vilket mynnar ut i underfrÄgan hur pÄverkas uppsÀgarens informella sida av hans/hennes yrkesmÀssiga position och vilka kÀnslor Àr förknippade med uppsÀgningsprocessen för uppsÀgaren? Uppsatsen Àr av kvalitativ karaktÀr och intervjuer genomfördes med fem personer som sagt upp anstÀllda pÄ grund av arbetsbrist under 2008.Resultatet av studien visar att organisationsstrukturen avgör vilken position uppsÀgaren har samt vilka pÄverkansmöjligheter han/hon har i uppsÀgningsprocessen.
Oral status hos patienter inom palliativ vÄrd. En litteraturstudie om livskvalitet och sjuksköterskans omvÄrdnadsÄrgÀrder.
Syftet med studien var att sammanstÀlla vetenskaplig litteratur angÄende patienternas livskvalitet samt sjuksköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder med avseende pÄ orala komplikationer som Àr ett vanligt förekommande problem hos patienter inom palliativ vÄrd. VÄra frÄgestÀllningar var: Hur pÄverkar orala komplikationer livskvalitet hos patienter inom palliativ vÄrd? Vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder kan sjuksköterskan utföra dels för att patienter ska bibehÄlla god oral status och dels för att patienternas resurser stÀrks och balansen mellan dagliga livets krav och inre respektive yttre resurser upprÀtthÄlls? Metod: En litteraturstudie baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar. Som teoretisk referensram valdes Carnevalis balansmodell, Dagligt liv - Funktionellt hÀlsotillstÄnd. Resultatet visar att fysiska besvÀr och psykosocialt lidande till följd av orala komplikationer pÄverkade patienternas livskvalitet i stor utstrÀckning.
Faktorer som pÄverkar sjuksköterskan som handledare
Den viktigaste delen i en handlednings situation Àr det pedagogiska samtalet och att kontrollera kunskaperna kring en omvÄrdnadshandling. FrÄgan Àr hur handledarna upplever sin situation och vilka möjligheter som finns för att kunna uppfylla kraven pÄ optimalt handledarskap. Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som pÄverkar sjuksköterskan som handledare. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med analys av 10 speciellt utvalda artiklar.I resultatet framkom tre olika problemkategorier. Kategori 1 Àr hinder pÄ vÄrdenheten som kan innebÀra brist pÄ tid till handledning.
Djurskydd och djurvĂ€lfĂ€rd pĂ„ slakttransporterav nötkreatur vid ett slakteri i Ăstergötland : bedömning utifrĂ„n djurskyddskontroller ochintervjuer av djurtransportörer
Syftet med denna uppsats var att studera djurvĂ€lfĂ€rden pĂ„ inkommande slakttransporter vidett slakteri i Ăstergötland samt att undersöka om lagstadgade krav efterföljs pĂ„ dessa. Datasamlades in genom att tillsammans med LĂ€nsstyrelsen i Ăstergötlands lĂ€n utföradjurskyddskontroller vid avlastningen pĂ„ slaktanlĂ€ggningen under tvĂ„ dagar i april 2010.Som bedömningsunderlag hade en checklista med fokus pĂ„ djuren, transportmedlet ochdokumentationen utformats.Att bedöma vĂ€lfĂ€rd Ă€r subjektivt, dĂ€rför utgjordes flertalet av checklistans kontrollpunkterav lagstadgade krav. Dessa krav Ă€r satta till miniminivĂ„ och allt annat under deras grĂ€ns Ă€rinte ett acceptabelt djurskydd eller djurvĂ€lfĂ€rd. För att fĂ„ en bredare bild lades vissaparametrar till efter vad tidigare studier och litteratur pĂ„visar som vĂ€lfĂ€rdsproblem vidtransporter av nötkreatur. För att fĂ„ med en annan synvinkel telefonintervjuades Ă€vendjurtransportörerna kring frĂ„gor rörande djurvĂ€lfĂ€rd och svĂ„righeter i yrket.Resultatet visade pĂ„ vissa brister av varierande allvarlighetsgrad och inverkan pĂ„djurvĂ€lfĂ€rden.
Börsföretagens redovisning av optionsprogram : Följer företagen upplysningskraven i IFRS 2?
DÄ företagets Ärsredovisning inte enbart riktar sig mot det egna företaget utan ocksÄ dess intressenter sÄsom aktieÀgare, lÄngivare, investerare samt blivande investerare, Àr det vikigt att de ger en rÀttvisande bild av företagens verksamhet. IFRS 2 infördes bland annat för att företagens kostnader för optionsprogrammen skulle framgÄ beloppsmÀssigt, att informationen kring dem skulle bli mer detaljerad och att vÀrderingen av optioner skulle göras till verkligt vÀrde. Syftet för uppsatsen Àr att ta reda pÄ om de börsnoterade företagen följer IFRS 2 och dÀrmed hur mÄna företagen Àr om att effekterna av deras optionsprogram förstÄs av Ärsredovisningarnas lÀsare. Fokus för uppsatsen Àr att undersöka om företagen följer de upplysningskrav som anges av IFRS 2. Dessutom har uppsatsen tvÄ delfrÄgor dÀr den ena handlar om det vÀrde som företagen anger för riskfri rÀnta och dÀrmed pÄverkar vÀrderingen av optioner.
Hur mÄr chefen- i offentlig och privat PrimÀrvÄrd? : En kvantitativ studie om den psykosociala arbetsmiljöns pÄverkan pÄ hÀlsan.
Syftet med studien Àr att undersöka hur verksamhetschefer inom primÀrvÄrd i tvÄ lÀn upplever sin psykosociala arbetsmiljö och hur arbetet pÄverkar deras hÀlsa. En kvantitativ enkÀt har legat till grund för den analys som gjorts utifrÄn skillnader mellan chefer verksamma i offentlig och privat primÀrvÄrd samt utifrÄn ett könsperspektiv. Fyra av fem verksamhetschefer upplever ohÀlsa pÄ grund av sin psykosociala arbetsmiljö. Mest frekventa arbetsmiljöfaktorer Àr; liten tid för reflektion och ÄterhÀmtning, smÄ pÄverkansmöjligheter över arbetssituationen samt upplevelser av höga krav. Resultatet stÀmmer vÀl överens med Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modell som ligger tillgrund för studien.