SyfteSyftet med studien var att undersöka hur idrottare upplever socialt stöd vid lÄngvariga skador. SÀrskilt fokus ligger pÄ hur trÀnarens sociala stöd upplevs av idrottare samt hur det kan underlÀtta en idrottslig comeback. Vilken typ av socialt stöd har idrottare erhÄllit eller saknat under sin rehabilitering? Hur har idrottare som erhÄllit ett bra socialt stöd agerat och vad kan de som upplevt en saknad göra för att fÄ ett ökat socialt stöd? Hur anser idrottare att trÀnare bör agera för att underlÀtta rehabiliteringen?MetodStudien genomfördes med en kvalitativ ansats vilket innebÀr att sju individer medverkat i semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna hade varit borta i minst tvÄ mÄnader pÄ grund av idrottsskada.

PĂ„ senare Ă„r har ansvarsfullt företagande blivit en allt viktigare del av företagande, dĂ€r företag mĂ„ste ta hĂ€nsyn till arbetsvillkor och miljöpĂ„verkan i sin verksamhet. Ett begrepp som Ă€r starkt kopplat till ansvarsfullt företagande Ă€r Corporate Social Responsibilities (CSR). CSR har en lĂ„ng och varierad historia i litteraturen. Även om CSR nĂ€mns nĂ„gra gĂ„nger innan 1950-talet, ses tiden efter som den moderna eran för CSR nĂ€r det gĂ€ller definitioner av begreppet. Problemet med CSR Ă€r att det Ă€r resurskrĂ€vande för företag och att begreppet inte Ă€r klart definierat. Utöver det kan CSR bli en pappersprodukt dĂ€r företag anvĂ€nder CSR som ett PR-verktyg.

Den interna kontrollen utgör ett viktigt inslag för att sÀkerstÀlla attverksamheter bedrivs effektivt. I Sverige följer noterade aktiebolag somhuvudregel Svensk kod för bolagsstyrning (Koden), vilken innehÄller kravpÄ den interna kontrollen, men det kan ocksÄ bli aktuellt för svenska företagatt Àven följa andra lagar eller regler för intern kontroll. Den amerikanskalagen Sarbanes-Oxley Act (SOX) innehÄller omfattande krav pÄ den internakontrollen och mÄste följas av svenska företag som Àr noterade pÄamerikansk börs, eller som av annan anledning omfattas av den amerikanskalagen. Sektion 404 Àr den i sÀrklass mest uppmÀrksammade sektionen nÀrdet gÀller reglering av intern kontroll i SOX och sektionen stÀller, förutomkravet att företaget ska göra en bedömning av den interna kontrollen, Àvenkrav pÄ att ledningen ska uttala sig om denna i den amerikanskaÄrsredovisningen. För de flesta svenska företag som berörs av SOXaktualiserades uttalandet för första gÄngen för rÀkenskapsÄret 2006 vilkasamerikanska Ärsredovisningar publiceras under första halvÄret 2007.

Övervikt Ă€r ett starkt hot mot folkhĂ€lsan. MĂ„nga överviktiga vill minska i vikt, men mĂ„nga lyckas trots det inte med att uppnĂ„ den önskade viktnedgĂ„ngen. Syftet med studien var att ta reda pĂ„ vilka faktorer som upplevs motivera till att gĂ„ ner i vikt respektive vilka faktorer som upplevdes hindra att lyckas med den önskade viktnedgĂ„ngen. Sex överviktiga personer intervjuades och delgav sina tankar och erfarenheter om problematiken. Intervjuerna bearbetades genom kvalitativ innehĂ„llsanalys.

            Magisteruppsats inom FöretagsekonomiTitelIntern kontroll ? En studie av större svenska företags interna kontrollFörfattareHenrik Carlsson, Joakim HĂ€ggbergHandledareHossein PashangDatum2009-06-09ÄmnesordIntern kontroll, bolagsstyrning, COSO, förskingringSammanfattningBakgrund:Under senare Ă„r har det i media uppmĂ€rksammats flertalet fall av ekonomisk brottslighet i företag. Bland annat har Enron-skandalen lett fram till utveckling av lagar och regelverk inom bolagsstyrning och intern kontroll för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt motverka ekonomisk brottslighet i företag. Enligt undersökningen Economic Crime Survey utförd av PriceWa-terhouseCoopers dĂ€r 5400 ledande befattningshavare tillfrĂ„gades har majoriteten av svens-ka storbolag utsatts för ekonomisk brottslighet.Syfte:Uppsatsen syftar till att öka kunskapen om huruvida större svenska företags interna kontroll anses som god eller avvikande. Vidare syftar uppsatsen till att presentera var inom den interna kontrollen risken Ă€r störst för förskingring samt var större svenska företag bör utveckla sin interna kontroll.Metod:I vĂ„r studie har vi valt att anvĂ€nda oss av en deskriptiv, kvalitativ studie med en abduktiv metod.

Under den senaste tiden har ett stort intresse vigts Ät förhÄllandet mellan kreativitet ochkontroll. Forskning inom omrÄdet pÄvisar motstridiga resultat, somliga pÄstÄr att kreativitetkan hÀmmas av kontroll, medan andra hÀvdar att kontroll kan frÀmja kreativitet. FrÄn ettstyrningsperspektiv Àr det viktigt att förstÄ vad ledare kan göra för att pÄverka kreativiteten,men ledarens roll i denna kontext Àr relativt outforskad. Syftet med uppsatsen Àr att utforskahur ledare kan pÄverka anstÀlldas kreativitet inom ramen av ett kontrollsystem. En kvalitativundersökning utfördes pÄ ett företag dÀr de anstÀllda förvÀntades vara kreativa ochframbringa nya tekniska lösningar pÄ problem som kunder efterfrÄgade.

Det finns mÄnga kommuner i Sverige och de Àr politiskt styrda organisationer med mÄnga olika verksamheter som ska samverka. Det blir allt vanligare för kommuner att styra verksamheterna med det balanserade styrkortet. Styrkortet ska styra organisationen utifrÄn olika perspektiv som ska vara i balans. Intern kontroll Àr en kontrollfunktion för att sÀkerstÀlla att kommunen följer de lagar och riktlinjer som finns, att de Àr effektiva och att de verkar förtroendeingivande mot kommunmedborgarna. Revisorer har pÄpekat att det finns brister i interaktionen mellan styrkort och intern kontroll inom kommuner i Sverige.

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur idrottare upplever socialt stöd vid lÄngvariga skador. SÀrskilt fokus ligger pÄ hur trÀnarens sociala stöd upplevs av idrottare samt hur det kan underlÀtta en idrottslig comeback. Vilken typ av socialt stöd har idrottare erhÄllit eller saknat under sin rehabilitering? Hur har idrottare som erhÄllit ett bra socialt stöd agerat och vad kan de som upplevt en saknad göra för att fÄ ett ökat socialt stöd? Hur anser idrottare att trÀnare bör agera för att underlÀtta rehabiliteringen?MetodStudien genomfördes med en kvalitativ ansats vilket innebÀr att sju individer medverkat i semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna hade varit borta i minst tvÄ mÄnader pÄ grund av idrottsskada.

InternetanvÀndandet har förÀndrats och allt yngre personer brukar internet. I dags- och kvÀllstidningar gÄr det att lÀsa om barn och ungdomar som utsatts för diverse övergrepp som kan kopplas till internetkontakter. En stor riskgrupp Àr flickor i de nedre tonÄren delvis pÄ grund av intresset för kommunikation och sociala nÀtverk, samtidigt som internet Àr en viktig del i skolarbete och annat kunskapsinhÀmtande. Ofta vet inte förÀldrar vad ungdomar gör pÄ internet och det kan vara svÄrt att ha kontroll dÄ tillgÀngligheten Àr stor i och med smarta telefoner och surfplattor. Med utgÄngspunkt i detta lades studiens fokus pÄ förÀldrarnas perspektiv pÄ Älder och mognad, kÀnslan av kontroll samt tankar kring risk kontra nytta med internetanvÀndningen.

Syftet med studien var i första hand att studera ungdomars upplevelse av makt över sin framtid direkt efter avslutad gymnasietid. Med en enkÀtundersökning undersöktes 85 ungdomar i Ärskurs 3 pÄ gymnasieskolans omvÄrdnadsprogram, samhÀlls­vetenskapliga program, tekniska program, handelsprogram och naturvetenskapliga program gÀllande variablerna personlig attityd, subjektiva normer (socialt tryck) och upplevd kontroll. Ingen skillnad framkom mellan yrkes- eller studieförberedande program i attityd till beteende, dÀremot framkom skillnader vid jÀmförelse mellan de olika programmen, eleverna pÄ omvÄrdnadsprogrammet hade en statistiskt signifikant mer positiv attityd till det egna beteendet jÀmfört med det naturvetenskapliga programmet. En signifikant skillnad framkom ocksÄ mellan könen i attityd till beteende och upplevd kontroll dÀr tjejerna vÀrderade dessa variabler högre.Resultatet kan förklaras med att det bland flickor ses som mer acceptabelt att studera medan killarna snarare riskerar att fÄ en lÄg status om de fokuserar för mycket pÄ skolan. DÄ det i denna studie framkommer att attityden till det egna beteendet var en bra bit över medelvÀrdet visar den pÄ att en positiv attityd till att det egna beteendet Àr viktigt. De subjektiva normerna visade att den sociala pressen inte var sÄ stark hos respondenterna vilket Àr positivt dÄ det visar att eleverna inte upplever sig styrda av den egna sociala gruppen..

Sammanfattning Titel: Att vara eller inte vara ? en studie i hur kontroll pÄverkar projektledares situation och dagliga arbete professionella tjÀnsteföretag. Författare: Daniel Kelly, Henrik Lundgren,Sandra Malmgren Kategori: Magisteruppsats, 10 poÀng, Organisation Handledare Mats Alvesson Problem: Projekt i managementkonsultbranschen Àr ofta komplicerade. Varje projekt har sin unika karaktÀr och skapar nya situationer. Med hjÀlp av sin helhetsöverblick ska projektledaren styra och överblicka arbetet.

A paper to analyse how the FAR and SRS associations in Sweden look upon the upcoming changes in the auditbusiness and how this may come to change the formal requirements when graduating auditors..

SELF CONTROL Àr ett undersökande examensarbete i textildesign. Med en textil hantverksmetod undersöker jag mötet mellan kontroll, tidsÄtgÄng och material. Detta med utgÄngspunkt i en feministisk diskurs. Jag ser kontroll som nÄgot som exkluderar, censurerar och begrÀnsar möjliga uttryck inom textilt hantverk pÄ samma sÀtt som kvinnokroppen kontrolleras i ett patriarkat. Jag har anvÀnt mig utav en performativ och repetitiv metod som aktivt har gÄtt ut pÄ att bryta mot förestÀllningar om hur hantverket ska utföras.

Att leva med Àtstörning Àr ett handikapp som genomsyrar de drabbade personernas hela liv och omgivning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med hetsÀtningsstörning. I litteraturstudien ingick 13 vetenskapliga artiklar och de analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i sju kategorier: Att kÀnna sig besatt; att söka efter kontroll; att kÀnna sig isolerad; att maten dÀmpar kÀnslor; att kÀnna skuld och skam; att inte acceptera sig sjÀlv och se sig som annorlunda; att se konsekvenserna av sjukdomen och söka en förÀndring. Resultatet visade att personer med hetsÀtningsstörning har dÄlig sjÀlvkÀnsla, lÄg sjÀlvbild och kÀnner mycket skuld och skam för hur sjukdomen drabbar familjen.

Syftet med föreliggande studie var, dels att fÄ en förstÄelse för hur nÄgra unga ambitiösa högpresterande mÀn anvÀnder sig av copingstrategier i vardagen med fokus pÄ skolan, samt erhÄlla en bredare förstÄelse för nÄgra gymnasielÀrares reflektioner över fokusgruppens strategier. Semistrukturerade intervjuer gjordes med utgÄngspunkt i olika teman. Fyra teman för de unga ambitiösa mÀnnen; hantering av stress, omgivande faktorer som eventuellt orsakar stress, pÄverkan pÄ vÀlbefinnandet samt framtidssyn, och fem teman för de intervjuade lÀrarna; fokus unga ambitiösa mÀn, vad urskiljer den gruppen?, vilken Àr problematiken?, vilka strategier har du som lÀrare för att hjÀlpa? samt hur ser organisationen pÄ dessa unga mÀn? Urvalet bestod av fyra unga, ambitiösa, högpresterande mÀn i Äldern 18-19 Är samt fyra lÀrare pÄ gymnasienivÄ i Äldern 31-47 Är. Sammantaget visade resultatet att unga, ambitiösa och högpresterande mÀn ser en klar koppling mellan prestation och resultat, dÀr de Àr vÀl medvetna om sin egen roll.