Elevers motoriska kontroll Àr en viktig del i inlÀrningen och kan frÀmja den i andra Àmnen. I media idag kan man följa debatten om hur viktigt det Àr att eleverna i skolan nÄr mÄlen i svenska och matematik. I denna studie undersöks ifall elever uppnÄtt mÄlet i kursplanen för Ärskurs 5 som gÀller motorisk kontroll. MÄlet sÀger att ?eleven skall behÀrska olika motoriska grundformer och utföra rörelser med balans och kroppskontroll samt kunna utföra enkla danser och rörelser till musik? (Grundskolans kursplan för idrott och hÀlsa, s.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida det finns nÄgot samband mellan personlighet, arbetskrav och resurser och de tre begreppen arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering. 43 deltagare fyllde i en enkÀt, vilken bestod av frÄgor som behandlade arbetskrav, kontroll, socialt stöd, arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet, arbetsinvolvering och personlighet. Deltagarna var alla anstÀllda pÄ ett privatföretag som bedriver skola och boende och bestod sÄledes av sÄvÀl lÀrare som boendepersonal. Resultatet visade pÄ att anstÀlldas personlighet korrelerar med den anstÀlldes upplevelser av kraven och kontrollen inom arbetet, det sociala stödet, samt den anstÀlldes attityder gentemot arbetet och organisationen. Resultatet visade Àven pÄ att arbetskontroll och socialt stöd korrelerar positivt med arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering.

Syftet med studien Àr att undersöka huruvida interna och externa variabler pÄverkar personers friskhet samt utreda hur lÄngtidsfriska skiljer sig frÄn övriga medarbetare. Undersökningen genomfördes med ett frÄgeformulÀr bland personal med olika arbetsuppgifter. 150 medarbetare besvarade enkÀten. De undersökningsvariabler som ingÄr i den interna skalan Àr personlighetsdrag, locus of control, KASAM och optimism. Den externa skalan bestÄr av krav, kontroll, stöd, ledarskap samt organisationskultur.

Titel: LÀsarnyheten ? i mediernas kontroll: En studie om hur lÀsarnyheten kan bidra till interaktiviteten pÄ nÀttidningarFörfattare: Moa VennergrundUppdragsgivare: DagspresskollegietKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: VÄrterminen 2010Handledare: Jonas OhlssonSidantal: 60 inklusive bilagorSyfte: PÄ vilket sÀtt bidrar lÀsarnyheten till interaktivitet pÄ svenska nÀttidningar?Metod: Kvantitativ innehÄllsanalysMaterial: Svenska nÀttidningar 2010Huvudresultat: Mina resultat visar att lÀsarnyhetsfunktionen skapar liten interaktion pÄ nÀttidningar. LÀsarnas deltagande i att lÀsa och skriva försvÄras genom att lÀsarnyhetsfunktionen Àr svÄr att hitta. För att delta med sin nyhet stÀlls krav pÄ lÀsaren och pÄ sÄ sÀtt kontrollerar nÀttidningarna lÀsaren i sin interaktion. FÄ nÀttidningar som har lÀsarnyhetsfunktionen har kommentarfunktioner kopplade till lÀsarnyheten vilket gör att tvÄvÀgskommunikation försvÄras.

VÀgen frÄn invasionsförsvar till ett insatsförsvar för vÀpnad strid, nationellt och internationellt, innebÀr ett behov av nya förmÄgor och krav pÄ bekÀmpningsfunktionen inom amfibiebrigaden. Uppsatsen behandlar frÀmst system för sjö- och markmÄl i tidsperspektivet 2010-2020, men beskriver förmÄgor och krav som i viss utstrÀckning kan vara generella för hela bekÀmpningsfunktionen. Den strategiska nivÄns mÄlbild för utformningen av Försvarsmakten, framtida konflikt- och insatsmiljöer och de tekniska utvecklingsmöjligheterna utgör grunden för denna uppsats. Utöver perspektivplaneringen bygger uppsatsen pÄ bedömningar och vÀrderingar som gjorts i pÄgÄende studier inom AmfibiekÄren och inom forskningen om RMA som genomförts av FOI och FMV. Uppsatsen beskriver komplexiteten i system- och förbandsutformning i en allt mer grÀnsöverskridande framtid.

Ökade krav pĂ„ flexibilitet i anstĂ€llningsformerna har lett till att begreppet anstĂ€llningsotrygghet Ă€r allt mer aktuellt. En möjlig moderator till denna stressor Ă€r socialt stöd. Sambandet mellan dessa tvĂ„ variabler har dock genererat varierande resultat i tidigare forskning. Denna studie undersöker sambandet mellan tvĂ„ olika aspekter av anstĂ€llningsotrygghet, kvantitativ och kvalitativ, samt tre olika aspekter av socialt stöd, frĂ„n kollegor, chef och familj. En enkĂ€tstudie genomfördes pĂ„ ett stort svenskt redovisningsföretag.

Sjuksköterskor pÄ sjukhusavdelningar upplever stress genom höga krav och lÄgt stöd frÄn arbetsgivaren, lÄg kontroll över arbetet och stor arbetsbelastning. Syftet med den hÀr studien var att beskriva vilka stressorer som finns hos avdelningssjuksköterskor pÄ sjukhus och vilka copingstrategier de anvÀnder för att hantera stressen. FrÄgestÀllningar till studien Àr: Vilka stressorer finns hos sjuksköterskor som arbetar pÄ sjukhus? Vilka copingstrategier anvÀnder sjuksköterskor pÄ sjukhus för att hantera stressen? Studiens metod Àr systematisk litteraturstudie. Analysmetoden Àr latent innehÄllsanalys.

Det har börjat bli allt vanligare att organisationer ser över sina traditionella intranÀt och börjar titta pÄ möjligheterna med sociala intranÀt (Ward, 2012). I den hÀr uppsatsen presenteras en definition av ett socialt intranÀt och hur det frÀmjar informationsdeltagande och socialt nÀtverkande. Genom att utföra en fallstudie pÄ Medarbetarportalen pÄ Uppsala universitet har det framkommit att det finns ett antal hinder som har en negativ effekt pÄ införandet. Vi anser att en utförlig behovsanalys, dÀr man inte haft överseende med nÄgon organisatorisk eller informell grupp dÀr samtliga intressenter Àr medvetna om vilka fördelar som finns med sociala intranÀt, Àr nödvÀndigt för lyckat ett projektet..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida det finns nÄgot samband mellan personlighet, arbetskrav och resurser och de tre begreppen arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering. 43 deltagare fyllde i en enkÀt, vilken bestod av frÄgor som behandlade arbetskrav, kontroll, socialt stöd, arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet, arbetsinvolvering och personlighet. Deltagarna var alla anstÀllda pÄ ett privatföretag som bedriver skola och boende och bestod sÄledes av sÄvÀl lÀrare som boendepersonal. Resultatet visade pÄ att anstÀlldas personlighet korrelerar med den anstÀlldes upplevelser av kraven och kontrollen inom arbetet, det sociala stödet, samt den anstÀlldes attityder gentemot arbetet och organisationen. Resultatet visade Àven pÄ att arbetskontroll och socialt stöd korrelerar positivt med arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering.

Impulsivitet och upplevd kontroll Àr bÄda viktiga konstrukt inompsykologi. Sambandet mellan dem har varit oklart delvis pgaotydlighet och oenighet gÀllande impulsivitetsbegreppet. PÄ senare tidhar nya teoretiska modeller av impulsivitet som ett mÄngfasetteratkonstrukt utvecklats. Syftet med denna studie var dels att undersökapsykometriska egenskaper hos en svensk översÀttning av UPPSskalan,dels att undersöka sambandet mellan upplevd kontroll ochimpulsivitet med hjÀlp av den nya UPPS-modellen. Datainsamlinggenomfördes med sjÀlvskattningsskalor.

AbstractThe purpose of this thesis is to highlight the organization's importance to teachers' working environment. Through a survey conducted at a primary school in New Zealand and at a primary school in Sweden, teacher perceptions of their psychosocial work environment were compared. This study has answered the questions: ?How does a teacher at a school in New Zealand and at a school in Sweden view their psychosocial work environment from an organizational perspective?? and ?What are the similarities and differences in psychosocial working environment between a school in New Zealand and a school in Sweden?? The results were analyzed based on Karasek and Theorells demands-control-social support model. The study shows that teachers at both schools are experiencing high demands, but that New Zealand teachers are experiencing greater demands.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet har varit att ur ett komparativt perspektiv undersöka tvĂ„ elitidrottskvinnor med Ă€tstörningar.? Vilka likheter och skillnader finns det i hur de beskriver sin identitet?? Vilka likheter och skillnader finns det i hur de framstĂ€ller upplevda krav?? Vilka likheter och skillnader finns det i hur de uttrycker sin sjĂ€lvkĂ€nsla?MetodSom metod valde jag textundersökning av de tvĂ„ böckerna Genom helvetet: om fotboll, kĂ€rlek och anorexi av Tina Nordlund och Simon Bank och Simmar-Emma: Min kamp mot bulimin av Emma Igelström och Carina Olofsson.ResultatTina Ă€r fotbollspelare, utan fotbollen Ă€r hon ingen, det Ă€r hela hennes identitet. Även Emma Ă€r sin idrott, hon Ă€r kĂ€nd som ?Simmar-Emma?. Emma och Tina har höga krav pĂ„ sig sjĂ€lva och frĂ„n andra.

Syftet Àr att fÄ förstÄelse för och kunskap om förhÄllandet mellan friskvÄrd och gemenskap i en organisation med utgÄngspunkt i de anstÀlldas perspektiv. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie pÄ ett företag. De datainsamlingsmetoder vi har anvÀnt oss av Àr observation, samtal och intervjuer. VÄr grundlÀggande slutsats Àr att det finns ett förhÄllande mellan friskvÄrd och gemenskap, för den anstÀllde. FriskvÄrden ger gemenskap inom laget, avdelningarna och i organisationen som helhet..

Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur sjuksköterskor pÄ barn och ungdomspsykiatrin inom ÀtstörningsvÄrden i VÀstra Götaland upplever det sociala stödet i sitt arbete. Syftet Àr vidare att fÄ förstÄelse för hur sjuksköterskorna upplever att det sociala stödet frÄn kollegor och patienter inverkar pÄ dem i det dagliga arbetet. Metoden i uppsatsen var en kvalitativ intervju som utfördes pÄ sammanlagt sju deltagare, samt en enkÀtundersökning som utgjorde studiens bakgrund. Studiens resultat delas in i tre kategorier, varav dessa Àr: Socialt stöd frÄn kollegor, Socialt stöd frÄn tredje part och Kommunikation. Resultatet visade att sjuksköterskepersonalen upplevde ett socialt stöd frÄn arbetskollegor, samt att det fanns ett socialt stöd att hÀmta hos chefer.

Coaching har kommit att bli trendigt i alla möjliga sammanhang och verksamheter och kallas för en ?ny och frÀsch idé?. Vi har stÀllt oss frÄgan vad socialt arbete kan ha för anvÀndning av coaching. DÄ litteraturen om coaching Àr mÄngfacetterad har vi sjÀlva först behövt tydliggöra och förstÄ vad coaching innebÀr. Studien handlar om hur coaching har hamnat i socialt arbete och vad man har fÄtt för anvÀndning av coaching.